Uppsatsens syfte är att komparativt studera fornskandinavisk sejd och samisk schamanism. Traditionernas likheter och skillnader behandlas. En jämförelse görs av dessa religiösa uttrycks specialist, attribut, extas och syfte. Anmärkningsvärt är att ritualernas kultledare har skilda genus. God argumentation kring ämnets likheter och skillnader kräver orientering i genusproblematiken.

B-ESR är en ospecifik inflammatorisk markör vilken fungerar som en indikator på förekomst av kroniska infektioner samt maligna tillstånd. Metoden för analys av B-ESR som används i idag är modifierad enligt Westergrens metod, vilken bygger på att fyra delar blod späds med en del isoton citratlösning i ett vacutainerrör (100×9mm). Provröret blandas noga, placeras vertikalt i rumstemperatur varefter hastigheten för sedimentation av erytrocyterna mäts i mm efter 60 min. Analysen är tidskrävande och många yttre faktorer kan inverka vilka kan leda till felaktiga analysresultat.Syftet med denna studie var att jämföra instrumentet ESR-100 (Westergren) med Alifax Roller 20 PN som använder en mikrokapilläraggregationsmetod. Genom registrering av den optiska densiteten i relation till koncentrationen av erytrocytaggregat som finns närvarande vid analystillfället konstruerar instrumentet en sedimentationskurva för varje prov.

 Syftet med studien är att undersöka rektorers syn på likvärdig bedömning och rättsäkra betyg och sitt uppdrag att skapa förutsättningar för likvärdig bedömning och rättssäkra betyg generellt och specifikt i idrott och hälsa. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med rektorer som arbetar på olika gymnasieskolor.                                                       Resultatet visar att begreppen är svårtolkade och enligt rektorerna svåra att leva upp till. Det finns en idealbild som tydligt framkommer kring likvärdiga och rättsäkra betyg bland rektorerna att de ska vara lika oavsett vem som bedömer eleven eller vilken skola eleven genomför sina studier. Verkligheten stämmer ej med denna idealbild.Ämnet idrott och hälsa beskrivs av rektorerna som ett ämne som fastnat i moment och aktiviteter som måste göras. Lärarna har stora ambitioner men kommer inte till konsensus vad som ska bedömas och hur detta ska ske.

En empirisk kvalitativ undersökning presenteras. Undersökningen baseras på intervjuer med tre lärare som undervisar i fysik och/eller matematik på gymnasiet. Intervjuerna genomförs för att får en inblick i hur dessa lärare resonerar kring och genomför bedömning i praktiken. Detta för att utröna på vilket sätt de löpande bedömningar som görs under kursens gång ligger till grund för den summativa bedömningen eller kursbetyget, och kan användas för att beskriva eller visualisera elevens utveckling i förhållande till målen för kursen. Resultaten visar att lärarnas löpande bedömningar i huvudsak görs baserat på det centrala innehåll som nyligen behandlats i kursen. Bedömningar som görs löpande under kursen genom Skriftliga prov visar också att kvaliteten eller nivån på de förmågor som bedöms inte är oberoende av centralt innehåll.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur återkoppling används i skrivandet av texter i årskurs ett i ämnet svenska. Det empiriska materialet har samlats in genom observationer samt kvalitativa intervjuer. Arbetet genomsyras av ett kvalitativt förhållningssätt. Det problemområde som framförs i texten är att återkoppling har visats ha stor betydelse för elevers lärande, trots detta upplevs det som att det inte läggs så mycket fokus på återkoppling. Resultatet visar på att vid skrivande av texter i årskurs ett är det endast den muntliga återkopplingen som går att urskilja. Utifrån vårt empiriska material ser vi att den skriftliga återkopplingen är helt utebliven.

En empirisk kvalitativ undersökning presenteras. Undersökningen baseras på intervjuer med tre lärare som undervisar i fysik och/eller matematik på gymnasiet. Intervjuerna genomförs för att får en inblick i hur dessa lärare resonerar kring och genomför bedömning i praktiken. Detta för att utröna på vilket sätt de löpande bedömningar som görs under kursens gång ligger till grund för den summativa bedömningen eller kursbetyget, och kan användas för att beskriva eller visualisera elevens utveckling i förhållande till målen för kursen. Resultaten visar att lärarnas löpande bedömningar i huvudsak görs baserat på det centrala innehåll som nyligen behandlats i kursen. Bedömningar som görs löpande under kursen genom Skriftliga prov visar också att kvaliteten eller nivån på de förmågor som bedöms inte är oberoende av centralt innehåll.

Syftet med studien var att undersöka elevers och lärares uppfattningar, samt elevers åsikter om olika bedömningsformer med summativa intentioner i ämnet matematik i år 9. Syftet var också att undersöka uppfattningarna och åsikterna kring bedömningsformernas påverkan på betyget, samt hur bra insikt de deltagande lärarna hade om elevernas åsikter. Studien genomfördes med kvantitativ metod, där 109 elever och 5 lärare från två skolor besvarade ett frågeformulär, till största delen bestående av flervalsfrågor. Resultatet visade att skriftligt prov och skriftligt inlämningsarbete var de bedömningsformer som förekom enligt eleverna, medan lärarna ansåg att det också förekom andra bedömningsformer. Skriftligt prov var också den bedömningsform som påverkade betyget mest enligt eleverna, medan lärarna uppgav att flera bedömningsformer påverkade lika mycket.

År 2012 utkom en studie Lika för alla? ? Omrättning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan under tre år (2012). I den har skolinspektionen samlat in och rättat om nationella prov. Syftet har varit att kontrollera att kvalitén upprätthålls, genom att analysera om ursprungsrättare gör korrekta bedömningar av uppsatserna. Resultaten visar att nästan varannan uppsats i svenska B på gymnasiet får ett avvikande betyg mellan lärarna och kontrollanterna.

En människas identitet i relation till psykisk ohälsa, arbetsliv och den sociala omgivningen innebär en komplex social konstruktion. En konstruktion som präglas av att en människa bildar sin självuppfattning i relation till andra människor i det sociala samspelet, vilket den interaktionistiska teoritraditionen menar. I denna uppsats förhåller jag mig dels till Erwing Goffmans teori om ´Stigma´, dels till Anselm L. Strauss teori om ´Identitet´ med fokus på ´vändpunkter´ och ´statusövergångar´. Den tidigare forskningen visar på att fördomar, stigmatisering och diskriminering i samband med fenomenet psykisk ohälsa är vanligt förekommande.

Denna studie har som syfte att betrakta hur bisatsanvändning hos vuxna avancerade inlärare av svenska som andraspråk ser ut jämfört med inlärare med svenska som modersmål; detta med avseende på både frekvens och variation.För att besvara mina två frågeställningar angående först frekvens och sedan variation har jag valt att granska uppsatser skrivna av L2- och L1-komvuxstuderande som har gått de högskolebehörighetsgivande gymnasiekurserna Svenska som andraspråk B respektive Svenska B på Komvux. Uppsatserna är skrivna som en del i det nationella prov som inlärarna har deltagit i vid slutet av kursen.För att bevara reliabiliteten för denna undersökning har jag utgått ifrån en definition och indelning av bisatser som presenteras i Svenska akademiens grammatik, kallad SAG, och Svenska akademiens språklära, kallad SAS. Genom att söka de bisatser som inlärarna använder och sammanställa dem i jämförelsetabeller har jag lyckats med att kontrollera och jämföra de olika bisatsgrupper och bisatsinledare som L2- respektive L1-inlärare använder.Undersökningen visar att det finns skillnader i bisatsanvändningen mellan dessa två inlärargrupper men att skillnaderna inte är avsevärt stora. Jämfört med L1-texterna har bisatser i L2-texterna högre frekvens vilket kan bero på att L2-uppsatserna i genomsnitt är längre, 800 ord/text gentemot 700 ord/text. Däremot har bisatserna i L2-texterna mindre variation.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilken erfarenhet av och inställning till målspråksanvändning elever som studerar spanska på gymnasiet har. Utifrån forskning om målspråksanvändning samt kursplanen för moderna språk (SKOLFS 2000: 87) som båda betonar vikten av att lärare och elever använder målspråket i klassrummet, har jag genomfört en kvalitativ undersökning, där datainsamlingen skedde med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Jag intervjuade fem elever som läser spanska steg 1, 2 och 3 på en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att intervjupersonerna har olika erfarenheter av i vilken omfattning deras respektive lärare använder målspråket i klassrummet och att dessa huvudsakligen använder målspråket i samband med språkrelaterade övningar medan modersmålet används för sådant som är viktigt, svårt och nytt. Eleverna använder framför allt modersmålet i klassrummet.

Syftet med min studie är att genom att studera frånvarostatistik, betygstatistik, nationella prov åk 5 och intervju med elever och skolpersonal försöka hitta ett mönster i orsakerna till skolk samt metoder för att motverka skolk..

Examensarbetet handlar om att jämföra vad styrdokumenten från Chile respektive Sverige säger om elementär sannolikhetslära. Detta görs genom att studera hur dokumenten beskriver momenten men även genom att se hur typuppgifter kan se ut i praktiken. Arbetet syftar vidare till att klassificera uppgifterna i olika kategorier för att senare kunna dra slutsatser.Resultaten bygger på en komparativ litteraturstudie och avser de ovan nämnda styrdokumenten samt nationella prov och ett vanligt läromedel från Sverige.I studien framkommer både likheter och skillnader. Bland likheterna finner vi att uppgifterna är av samma art länderna sinsemellan samt att den dominerande typen av uppgift från båda länder är de av renodlad sort. Skillnader påträffas i hur omfattande och innehållsrik den chilenska kursplanen är utformad i jämförelse med den svenska.

Verksamhetsutövare inom livsmedelsbranschen har ett ansvarar för att den mat som producerats är säker. År 2009 gjordes ändringar i den svenska livsmedelslagen där bland annat kraven försvann på att verksamhetsutövare måste ha skriftliga rutiner och dokumentation (Lindblad, Westöö, Lindqvist, Hjertqvist & Andersson, 2009). Oavsett om verksamhetsutövarna har skriftliga rutiner och dokumentation eller inte måste de kunna bevisa att de har tillräcklig kunskap för att arbeta med livsmedelshantering. Genom ett fungerande system för egenkontroll, alltså en egen kontroll av verksamheten, skapas säkra livsmedel och risken för matförgiftning minskar (Israelsson, 2006). Syftet med denna studie är att undersöka verksamhetsutövarna inom livsmedelsbranschens uppfattning om egenkontroll.

Avsikten med uppsatsen är att utifrån ett praktiskt lärarperspektiv studera och redogöra för betygsunderlag och betygssättning på kursen Företagsekonomi A. Det framgår att proven har en klart dominerande ställning. Frihet i tolkningen från lärarens sida, är av central betydelse för att kvaliteten i utbildningen skall kunna vidmakthållas..