Denna rapport har sin utgångspunkt i att förkunskaperna hos studenter inför högskolestudier är bristfälliga och på grund av det även i misstankarna om en betygsinflation på gymnasieskolan. En undersökning med syftet att utreda hur betyg sätts, utförs där tre lärare konstruerar varsin bedömningsmall till ett nationellt prov i Matematik C. Dessa mallar jämförs med Skolverkets mall och betygskriterierna. Dessutom förs intervjuer med lärarna om hur de hanterar betygsättningen av hela kursen. Intervjusvaren kontrolleras mot gällande styrdokument.

Studiens syfte var att beskriva och analysera hur faktorer i skolan stressar tjejer och killar i årskurs tre på gymnasiet. En kvantitativ studie utfördes. Resultatet av studien visade att tjejerna känner sig mer stressade än killarna, att lektionerna i stort upplevs som bra men att de inte är varierande i sitt upplägg. Studien visade att eleverna upplevde stress av att det är för mycket prov och inlämningsuppgifter som kommer samtidigt, samt att rasterna är för korta. Kritik framkom på att lärare samarbetar mindre bra.

Utifrån en rapport gjord av Skolverket, rörande de nationella proven, har vi valt att i denna uppsats specifikt undersöka de nationella provet i svenska B på gymnasiet. Våra huvudsakliga frågor i uppsatsen behandlar gymnasielärares och gymnasieelevers olika inställningar och attityder till provet. Vi väljer även att vidare i undersökningen koppla samman användarperspektivet genom en diskussion utifrån kunskapssyn och olika läroplansmodeller. Undersökningen grundar sig i en kvantitativ enkätstudie och en kvantitativ intervju och i sin helhet bör den betraktas som en pilotstudie. Sammanfattningsvis visar undersökningen att det råder en uttryckligt positiv inställning till de nationella provet i svenska B bland lärare och elever. Gällande resonemanget kring kunskapssynen verkar eleverna i vår undersökning fortfarande ha en behaviouristisk syn på kunskap, trots att det nationella proven är utformade för att pröva en mer djupstrukturell kunskap.

Dagens samhälle är i stort förändrat och den mängd information som samhället utgörs av ställer stora krav av kunnighet på läs- och skrivförmåga. Läs- och skrivkunnighet handlar om att för att kunna fungera i samhället ska en individ ha förmåga att använda språk och text, att kunna tillgodose de behov och de personliga mål som finns, samt att utvecklas i enlighet med sina personliga förutsättningar. Det finns dock stora skiljelinjer mellan det muntliga och skrivna uttrycket som kan göra det hela än svårare för eleverna i skrivundervisningen. Studiens syfte är att undersöka om och i så fall vilka utmaningar några lärare i årskurs tre uppfattar att elever kan ställas inför i samband med att de utvecklar sitt skriftspråk samt vilka möjligheter som undervisningen kan erbjuda.Studien bygger på den kvalitativa metoden med intervjuer som datainsamling och har det sociokulturella perspektivet enligt Vygotskijs teori.Studien visar enligt lärarnas uppfattningar att undervisningen kan innehålla många bidragande positiva faktorer för att en elev ska bli motiverad till att skriva men det kan också vara en utmaning. En viktig och betydande förutsättning för att eleven ska kunna arbeta med sina skriftliga texter är den runtomliggande miljön.

Detta examensarbete bygger på en studie av årskurs 9 elevers prestationer i matematik relaterade till deras förväntningar. Syftet med studien var att se om förväntningar om uppgifters svårighet kan påverka elevernas resultat och om denna påverkan skiljer sig åt mellan elever med olika betyg. Studien som gjordes var en experimentell och kvantitativ jämförelsestudie mellan två klasser på en medelstor skola i södra Sverige. Klasserna fick göra exakt samma prov men fick innan olika information om provets svårighet för att ge dem olika förväntningar. De olika klassernas resultat jämfördes och analyserades med hjälp av SPSS.

I denna uppsats redovisas resultatet av gymnasieelevers formella stavnings- och ordbildningskompetens, baserat på 22 slumpmässigt utvalda nationella prov i svenska B från 1997 och 2007. Syftet med uppsatsen är att undersöka om och i så fall hur, gymnasieelevers formella stavnings- och ordbildningskompetens har förändrats över tid samt att undersöka huruvida den formella kompetensen i fråga om stavning och ordbildning skiljer sig mellan könen.Resultatet indikerar att stavnings- och ordbildningskompetensen har försämrats något mellan åren 1997 och 2007. Vidare visar resultatet för 1997 års texter att flickorna stavar bättre än pojkarna, medan förhållandet för 2007 års texter är det omvända. Resultatet visar också att det vanligaste stavfelet inom den ortografiska feltypen, i både 1997 och 2007 års texter, är felaktigt enkel- eller dubbeltecknad konsonant, medan de vanligaste stavfelen inom feltypen ordbildning är särskrivningsfel..

Hur policyförändringar, som fler nationella prov och tidigare betyg, kan komma till uttryck i verksamheten utforskas i denna studie. Syftet är att undersöka hur några elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi beskriver sina erfarenheter av att göra nationella läsprov i svenska i årskurs 6.Det empiriska materialet har inhämtats genom halvstrukturerade intervjuer med fyra elever i årskurs 6, som nyligen har genomfört proven.Resultatet, som har analyserats ur ett policy enactment perspektiv, visar att eleverna beskriver proven som mycket viktiga, då de tror att proven har en stor betydelse för deras betyg i svenska. Eleverna har förberetts inför proven i skolan genom undervisning i läsförståelsestrategier, genom att öva på gamla prov och genom att titta på bedömningsexempel. De har också förberett sig själva inför provsituationen på olika sätt. Eleverna har olika erfarenheter av anpassningar vid proven och de som har haft anpassningar ställer sig positiva till det.

Detta arbete undersöker vad de lärare och elever som deltagit i undersökningen, har för uppfattningar angående respons på elevers skriftliga arbeten inom svenskämnet. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i mellersta Sverige och inkluderade 41 informanter. Samtliga informanter intervjuades och elevernas och lärarnas uppfattningar jämfördes sedan med varandra i syfte att gestalta eventuella kontraster och likheter.      Undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader mellan lärarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons på elevers skriftliga arbeten i svenskämnet. Sex av tio lärarinformanter nämnde exempelvis att respons på den globala textnivån prioriteras i deras skrivundervisning men sju av tio elevinformanter anser att det är vanligt förekommande att lärarrespons prioriterar den lokala textnivån i elevtexter. Att det finns tydliga skillnader mellan lärarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons kan indikera att responsarbetet mellan lärarinformanterna och elevinformanterna bör vidareutvecklas ytterligare för att det ska vara givande för samtliga parter. .

För all kunskapsinhämtning är det viktigt att kunna läsa och samtidigt förstå vad man läser. Ett av skolans viktigaste uppdrag är att eleverna ska bli goda läsare. Syftet med denna studie är att belysa eventuella skillnader i hur pojkar och flickor förstår texter utifrån de svar de anger på årets Nationella prov. I studien har resultat från drygt 500 elever i årets Nationella prov (2014) i läsförståelse i svenska i årskurs tre jämförts. Proven bestod av en skönlitterär text och en faktatext.

Utgångspunkten för uppsatsen har varit att undersöka skriftliga utvärderingar som instrument för elevinflytande. Empiriskt grundar sig uppsatsen på elevenkäter och kvalitativa intervjuer med lärare. Vår undersökning visar att huvudargumentet för att bruka skriftlig utvärdering är att varje enskild elev ges möjlighet att uttrycka sina åsikter. Resultatet visar även på att det är viktigt att eleverna ges tid att utvärdera och att de tydligt ser resultatet med utvärderingen. Tydliggörandet är något lärarna upplever som svårt.

Syfte: Syftet med mitt arbete är att undersöka vilka tankar no-lärare på högstadiet uttrycker kring elevers skriftliga språkutveckling inom ramen för de naturorienterande ämnena. Studien vill också bidra till lärarnas ytterligare reflektioner kring det utökade läraruppdrag de fått i och med den nya läroplanen, Lgr-11. Undersökningen kan eventuellt även ligga till grund för vidare forskning inom ämnet, då sådan ej finns att tillgå i vidare utsträckning. Teori: De teorier som ligger till grund för min forskning behandlar skrivandets roll i lärsammanhang samt vilka olika slags texter elever förväntas lära sig framställa inom de naturorienterande ämnena. Även naturvetenskapens språk och det utökade läraruppdraget belyses.Metod: Då jag vill veta vilka variationer i tankegångar som kan finnas hos no-lärare avseende elevers skriftliga språkutveckling är min undersökning av fenomenografisk karaktär.

Mot bakgrund av att kursplanerna i svenskämnet ger utrymme för tolkning, då det inte uttryckligt står vilken specifik genrerepertoar svenskläraren ska hjälpa sina elever att tillägna sig, har syftet i detta arbete dels varit att undersöka vilken skriftlig genrerepertoar som lyfts fram i gymnasieskolan i det nationella provet samt i läromedlen, dels att undersöka vilken typ av stöd som eleverna får för sitt genreskrivande. Arbetet har utgått från följande frågeställningar:-Vilken genrerepertoar lyfts fram av uppgifterna i de nationella proven i Svenska B och de valda läromedlen för Svenska A och B?-Vilket stöd ger underlaget inför och uppgiftsbeskrivningar i det nationella provet och läromedlen, när det gäller återkommande genrer i de nationella proven?Den metod som har använts för att besvara frågeställningarna är både kvantitativ och kvalitativ. Det undersökta materialet har bestått av 20 nationella prov i svenska B, ett kopieringsunderlag inför provet samt fem läromedel för svenska A och B. Arbetet är indelat i två delstudier, en för proven och en för läromedlen.

Föreliggande examensarbete var ett uppdrag från ett universitetssjukhus i södra Sverige. Syftet var att belysa vilka fördelar och nackdelar som sjuksköterskor upplever med skriftlig respektive muntlig rapport. Sex sjuksköterskor vid en kirurgisk somatisk avdelning intervjuades. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades manifest genom innehållsanalys. Ur detta identifierades subkategorier till fördelar respektive nackdelar med muntlig och skriftlig skiftesrapport.

Njurarna är ett organsystem med viktiga funktioner som exempelvis utsöndring av flertalet vattenlösliga substanser. För att sjukdomssymtom ska uppträda krävs mer än tre fjärdedelars bortfall av njurfunktionen, eftersom njurarna har en enorm reservkapacitet. Genom att analysera bland annat proteinerna albumin, immunoglobulin G, kappa och lambda i urin utreds om njurfunktionen fungerar som den ska. Analys av dessa proteiner kan ske med analysinstrumenten IMMAGE 800 från Beckman Coulter och BN ProSpec från DADE BEHRING. Båda dessa analysinstrument använder sig av metoden nefelometri, som är en metod där ljusspridning i en vätska eller gas kan mätas.Syftet med föreliggande studie var att analysera urinprover på både IMMAGE 800 och BN ProSpec och sedan jämföra resultaten.

Syftet med studien är att genom tidigare forskning och verksamma dramapedagoger ta reda på och åskådliggöra fenomenet drama. Fokus ligger på elevernas åsikter gällande drama som en alternativ undervisningsmetod i språkundervisningen. Samtidigt har jag tittat närmare på hur drama inverkar på deras skriftliga produktion (fri skrivning), där ord, fraser och grammatik ingår. Jag har undersökt en grupp elever som går sista året på samhällsprogrammet inriktning språk. Undersökningarna har genomförts genom löpande observationer i klassrummet, eleverna har skrivit sina reflektioner i loggböcker (de har läst berättelsen om Pinocchio på italienska), enkäter, för-och eftermätning i form av prov samt att eleverna har satt upp en skolpjäs om Pinocchio på italienska.