Sökresultat:
701 Uppsatser om Skriftliga omdömen - Sida 37 av 47
Korttidsboende finns inte i mitt lexikon : En studie av vilka ord och uttryck i OmvÄrdnadsÀmnets karaktÀrsÀmnen som kan vÄlla svÄrigheter för andrasprÄkselever, samt hur nÄgra elever och lÀrare förhÄller sig till dessa svÄrigheter
Uppsatsens syfte har varit att studera vilka ord och uttryck som kan vÄlla svÄrigheter för andrasprÄkselever i deras karaktÀrsÀmnen pÄ OmvÄrdnadsprogrammet, samt hur lÀrare och elever stÀller sig till dessa svÄrigheter. Metoden har varit en kombination av ordkunskapstest,intervjuer och klassrumsobservationer. UtifrÄn dessa kan utlÀsas att eleverna har störst svÄrigheter med mindre frekventa ord och att det inte alltid Àr helt enkelt att faststÀlla vilka ord som vÄllar svÄrigheter för andrasprÄkselever och varför. SvÄrigheten ligger förmodligen inte alltid enbart i ordet i sig utan kan Àven pÄverkas av hur förhandlingen av ords innebörd gÄr till och hur mycket sprÄkutvecklande interaktion som förekommer i klassrummet.LÀrarna i studien fokuserar i sin undervisning i första hand pÄ Àmnesspecifika ord och lÀmnarövriga till svenskÀmnet. Eleverna anser att lÀrarna förklarar pÄ ett stressat och otillrÀckligt sÀtt, och vÀljer dÀrför att pÄ egen hand finna ords betydelser.
Konflikthantering-enkÀtundersökning, hur sju lÀrare förhÄller sig till konflikthantering
Studiens problemomrÄde handlar om konflikthantering och Àr en undersökning som behandlar hur sju lÀrare förhÄller sig till fenomenet ute pÄ fÀltet. Urval av Àmnet konflikthantering valdes eftersom det ses en relevant för lÀraryrket, med anknytning till tidigare erfarenheter frÄn den verksamhetsförlagda utbildningen och tomrummet i teoretiska kunskaper i hur lÀrare skall hantera konflikter i utbildningen. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ om det anvÀnds nÄgra eventuella konfliktmodeller i skolan utifrÄn lÀrares uppfattningar och beskrivningar om hur de hanterar konflikter. Studiens tillvÀgagÄngssÀtt att samla material pÄ Àr den kvalitativa ansatsen enkÀtundersökning. Fem grundskolor i VÀstra Götaland kontaktades genom email, lÀrarnas skriftliga svar kommer att diskuteras utifrÄn tidigare forskning.
BevisvÀrdering i frÄgor om skatt : En studie av rekvisitet uppsÄt
I Sverige finns i dag tvÄ parallella sanktionssystem i mÄl om skatt. I taxeringsprocessen (inomförvaltningen) kan en skattskyldig som har lÀmnat en oriktig uppgift pÄföras ett skattetillÀgg.Om en oriktig uppgift bedöms som allvarlig kan den skattskyldige, förutom skattetillÀgget, bliföremÄl för en brottsutredning och Ätalad av Äklagare i allmÀn domstol. Det Àr olika rekvisitför Ätal i allmÀn domstol och för pÄförande av skattetillÀgg. För att bli dömd enligt 2 § skattebrottslagenskall den Ätalade ha haft uppsÄt vid lÀmnandet av den oriktiga uppgiften, medanuppsÄt inte Àr ett rekvisit för pÄförande av skattetillÀgg. DÀremot kan en skattskyldig fÄ befrielsefrÄn skattetillÀgg om den oriktiga uppgiften kan anses ursÀktad.Skattebrott Àr vanligen svÄrutredda för Äklagare och polis, dels pÄ grund av de mÄnga transaktionerna,dels pÄ grund av det stora skriftliga materialet.
LÀrande i mentorskap - En studie av lÀrandet i Malmö högskolas mentorsverksamhet NÀktergalen
Eriksson, Martin (2009). LÀrande i mentorskap. En studie av lÀrandet i Malmö högskolas mentorsverksamhet NÀktergalen.
Martin Eriksson (2009). Learning in mentorship. A study of the learning in the mentoring programme NÀktergalen at Malmö University.
Varje Är gÄr ca 90 högskolestudenter igenom Malmö högskolas mentorsprogram NÀktergalen.
bildning, utbildning och litteratur
Syftet med denna undersökning Àr att reda ut den syn pÄ retorik som ligger bakom Äterinförandet av retorik i svenskÀmnet pÄ gymnasiet. I och med gymnasiereformen Gy 2011 har nya kursplaner i svenska implementerats. Bland nyheterna finns bl.a. en fordran att eleverna skall lÀra sig den retoriska arbetsprocessen och anvÀnda den för att framföra intressanta och övertygande skriftliga och muntliga framstÀllningar som tar hÀnsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Dessutom ska de elever som lÀser Svenska 3 kunna anvÀnda den retoriska arbetsprocessen som ett redskap för analys.
TillÀmpningen av begreppet Responsibility to Prevent : En studie av Förenta Nationernas sÀkerhetsrÄds agerande under den arabiska vÄren i Syrien 2011-2012 utifrÄn begreppet Responsibility to Prevent
I diskussionen kring hur stater bör förhÄlla sig till varandra nÀr frÀmmande mÀnniskor i andra stater utsÀtts för lidande av sin egen statsledning stÀlls ofta idéer om globala humanitÀra rÀttigheter, som utvecklats efter andra vÀrldskriget och förintelsen, emot normer om staters okrÀnkbarhet och principen om att inte intervenera i andra staters interna verksamhet.Syftet med detta arbete Àr att undersöka i vilken utstrÀckning begreppet Responsibility to Prevent tillÀmpats i FN:s sÀkerhetsrÄds agerande under en samtida konfliktsituation, detta med bakgrund i utvecklingen av det nya tankesÀttet med global humanitÀr rÀtt som ett gemensamt internationellt ansvar. Arbetet behandlar teorierna solidarism, pluralism och realism.För att söka svaret pÄ frÄgestÀllningarna anvÀnds kvalitativ textanalys av skriftliga öppna kÀllor. Insamlingen av empiriska data bestÄr av tryckt media, officiella dokument samt texter och artiklar tagna frÄn internet.Resultatet frÄn arbetet visar att Förenta Nationernas sÀkerhetsrÄd till viss del har agerat i enlighet med begreppet Responsibility to Prevent. Vidare redogör arbetet för att tvÄ inflytelserika, permanenta medlemmar i sÀkerhetsrÄdet har motiverat sitt stÀllningstagande utifrÄn olika synsÀtt pÄ hur konflikten bör hanteras och att deras motiveringar pÄverkats av deras skilda synsÀtt pÄ statssuverÀnitet och intervention.Undersökningen leder Àven fram till slutsatsen att vetorÀtten i sÀkerhetsrÄdet, under konflikten i Syrien 2011-2012, har begrÀnsat utvecklingen och implementeringen av tankesÀttet att sÀkerheten för vÀrldens befolkning ska betraktas som ett gemensamt ansvar..
Elevdemokratisering : Hur elever bidrar till att demokratisera sig sjÀlva genom ett elevrÄd
Att undersöka möjligheterna att Ästadkomma elevdemokratisering genom ett elevrÄd utgör studiens syfte. Detta mot bakgrund av den svenska skolans vÀrdegrund som lyfter fram elevernas inflytande över sin utbildning, samt deras rÀttigheter att bli hörda, att organisera sig och att pÄverka sin vardag. Det Äligger lÀraren att och föra över demokratiska vÀrderingar samt att fostra demokratiska medborgare, enligt styrdokumenten. ElevrÄdet vid en gymnasieskola i Halland utgör studieobjektet för undersökningen, som granskas genom de mötesprotokoll, informationsbroschyrer och affischer som producerats under dess första verksamhetsÄr. Metoden för materialinsamling och dess bearbetning har sin utgÄngspunkt i teorier som presenteras inom ramen för demokrati- och pedagogikforskning inom den svenska skolan.
Internet - en smittspridare för sjÀlvskadebeteende? : En enkÀtstudie bland gymnasieelever i Kristianstads kommun
Det psykiska hÀlsolÀget har förbÀttrats totalt sett i befolkningen de senaste Ären, men trots det Àr detfortfarande orovÀckande mÄnga unga som upplever att de mÄr psykiskt dÄligt. Ett fenomen som ökat under senare tid och som kopplats samman med psykisk ohÀlsa, Àr olika former av sjÀlvskadehandlingar. Det har tidigare visats att andra typer av riskbeteenden sprids i populationer genom att individer influeras av varandra. Bakgrunden till den hÀr studien var en tanke om att ökningen av sjÀlvskadehandlingar kan vara ett resultat av en form av smittspridning snarare Àn enbart ett tecken pÄ försÀmrad psykisk hÀlsa. Som primÀr kanal för spridningen av beteendet undersöktes Internet eftersom mycket av ungdomars sociala liv utspelar sig pÄ den arenan.
MÀn i förskolan : En diskursanalytsik studie av Skolverkets rapport
Syftet med studien har varit att med hjÀlp av diskursanalys studera och kritiskt granska Skolverkets kartlÀggning och analys av insatser för att fÄ in fler mÀn i förskolan. I den offentliga debatten rÄder tvetydiga argument i frÄgan om mÀns betydelse för förskolan och dess möjlighet till att öka jÀmstÀlldheten pÄ lÄng sikt. FramstÀllningen av denna studie skulle man kunna tÀnka sig bygga pÄ ett genusperspektiv dÀr jÀmstÀlldhetsfrÄgan stÄr i centrum. DÄ mÀn har huvudrollen i Skolverkets rapport valde jag att fördjupa mig i maskulinitetsforskningen som pekar ut begrÀnsningar som könsrolls- och genusteorierna utgör. Mot denna bakgrundsbeskrivning ansÄg jag att en kvalitativ diskursanalys blev ett givet teoretiskt angreppssÀtt dÄ den oftast gÄr i linje med det poststrukturalistiska perspektivet.
Ăr vĂ€ggarna 'malede' eller 'malet'? En undersökning av kongruerande och icke-kongruerande former av perfektparticip vid predikativ anvĂ€ndning i muntlig och skriftlig översĂ€ttning frĂ„n svenska till danska.
I modernt danskt sprÄkbruk finns en tendens att vÀlja icke-kongruerande form av perfektparticip istÀllet för kongruerande i meningar som VÊggene er malet och Naboerne er interesseret, sÄ att man inte lÀngre skiljer pÄ verbalt och adjektiviskt perfektparticip i predikativ anvÀndning.Syftet med föreliggande undersökning var att ta reda pÄ hur perfektparticip i predikativ anvÀndning uttalades respektive skrevs pÄ danska, i en informantgrupp bestÄende av 10 informanter, varav 5 var kvinnor och 5 mÀn. Metoden var att lÄta dessa informanter översÀtta en svensk text till danska, först muntligt och sedan skriftligt. Som komplement till min metod anvÀnde jag senare ytterligare tvÄ informanter till att lyssna pÄ perfektparticipen i det inspelade materialet frÄn undersökningen, för att de skulle uppge vilka former de hörde.Undersökningen visar att de manliga informanterna i större utstrÀckning Àn de kvinnliga informanterna valde den kongruerande formen av perfektparticip vid den muntliga undersökningen, trots att de inte sjÀlva var medvetna om detta. I de kvinnliga informanternas uttal var det ett uttal med [ð] som dominerade, och dessa informanter uppvisade en större medvetenhet om att bÄde kongruerande och icke-kongruerande former av perfektparticip existerar i danska sprÄket. I den skriftliga översÀttningen var det dock hos bÄde de kvinnliga och de manliga informanterna den icke-kongruerande formen som valdes i störst utstrÀckning..
BisatsanvÀndning i vuxna andrasprÄksinlÀrares skriftliga produktion : En jÀmförelse i variation och frekvens hos L2-och L1-inlÀrares anvÀndning av bisatser
Denna studie har som syfte att betrakta hur bisatsanvÀndning hos vuxna avancerade inlÀrare av svenska som andrasprÄk ser ut jÀmfört med inlÀrare med svenska som modersmÄl; detta med avseende pÄ bÄde frekvens och variation.För att besvara mina tvÄ frÄgestÀllningar angÄende först frekvens och sedan variation har jag valt att granska uppsatser skrivna av L2- och L1-komvuxstuderande som har gÄtt de högskolebehörighetsgivande gymnasiekurserna Svenska som andrasprÄk B respektive Svenska B pÄ Komvux. Uppsatserna Àr skrivna som en del i det nationella prov som inlÀrarna har deltagit i vid slutet av kursen.För att bevara reliabiliteten för denna undersökning har jag utgÄtt ifrÄn en definition och indelning av bisatser som presenteras i Svenska akademiens grammatik, kallad SAG, och Svenska akademiens sprÄklÀra, kallad SAS. Genom att söka de bisatser som inlÀrarna anvÀnder och sammanstÀlla dem i jÀmförelsetabeller har jag lyckats med att kontrollera och jÀmföra de olika bisatsgrupper och bisatsinledare som L2- respektive L1-inlÀrare anvÀnder.Undersökningen visar att det finns skillnader i bisatsanvÀndningen mellan dessa tvÄ inlÀrargrupper men att skillnaderna inte Àr avsevÀrt stora. JÀmfört med L1-texterna har bisatser i L2-texterna högre frekvens vilket kan bero pÄ att L2-uppsatserna i genomsnitt Àr lÀngre, 800 ord/text gentemot 700 ord/text. DÀremot har bisatserna i L2-texterna mindre variation.
GrÀnsryttaren/zaunreiten : ett projekt för dans och slagverk
Jag intresserar mig i stort för berÀttande av olika slag och vems berÀttande som fÄr ta plats. En del berÀttelser omvÀrderar vÄr förstÄelse av vÀrlden, medan andra förstÀrker den förstÄelse och ordning som redan finns. Mediers bilder spelar en roll dÄ de kan ses som förebilder som vi förhÄller oss till nÀr vi skapar vÄra Äsikter och vÀrderingar. I mitt examensarbete har jag undersökt serien Klass 9A som har visats pÄ SVT under vÄren. Syftet med undersökningen Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för vilka bilder av lÀrare som visas i media.
Are you ready for take-off? - Aktörer inom turismbranschen och respondenters instÀllningar till flygskatten i Sverige
Uppsatsen behandlar förslaget frĂ„n den socialistiska regeringen Ă„r 2005 om att införa en flygskatt pĂ„ transporterade passagerare. Ămnet berördes mycket i media under vĂ„ren 2006 och kom att skapa reaktioner frĂ„n olika hĂ„ll. Skatten Ă€r till för att minska antalet flygresenĂ€rer samt som ett incitament till att anvĂ€nda mer miljövĂ€nligare alternativ för att minska utslĂ€pp frĂ„n flyget. Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka vilka attityder och förestĂ€llningar som finns hos aktörer inom turismbranschen samt hos potentiella resenĂ€rer angĂ„ende flygskatten? De frĂ„gestĂ€llningar som vi anvĂ€nder oss av Ă€r följande:· Vilka instĂ€llningar finns hos aktörer inom turismbranschen?· Vilka förestĂ€llningar och medvetenhet finns hos potentiella resenĂ€rer? Den metod vi anvĂ€nder oss av Ă€r att genom skriftliga frĂ„gor och personligt möte göra intervjuer med aktörer inom turismbranschen samt dela ut enkĂ€ter för att tillsammans med teori analysera och diskutera vĂ„r undersökning samt resultatet.
Utbildning mot vilseledning pÄ operativ nivÄ
Begreppet vilseledning Àr inte nÄgonting nytt. Historien Àr full av exempel pÄ konflikter, fÀlttÄg och slagdÀr vilseledning anvÀnts med stor framgÄng. Bakgrunden till denna uppsats Àr att författaren uppfattar attvilseledning som begrepp och metod trots detta tenderar att förbises i doktriner och utbildning riktad motoperativ nivÄ. Syftet med denna uppsats Àr studera genomslaget av vilseledning i svensk utbildning pÄhögre nivÄ.Det finns en mÀngd litteratur som diskuterar vilseledning. Ett problem Àr att det trots detta egentligen intefinns nÄgon tidigare forskning eller studie i Sverige som direkt Àr inriktad mot den operativa nivÄn.
Icke-finansiella prestationsmÄtt - hur mjuka mÄtt anvÀnds i tjÀnsteföretags ekonomistyrning
Bakgrund
Den traditionella ekonomistyrningen har under senare Är genomgÄtt vissa
förÀndringar med anledning av de finansiella mÄttens begrÀnsningar. Att styra
med hjÀlp av enbart dessa mÄtt anses i den alltmer globala företagsvÀrlden ofta
inte tillrÀckligt. Icke-finansiella mÄtt med möjlighet till fÀrsk
omvÀrldsinformation har gjort entré för att underlÀtta implementering av
företags strategier. Humankapitalets framskjutna betydelse för framgÄng i
tjÀnsteföretag torde enligt vÄr mening bidra till att stor betydelse lÀggs vid
icke-finansiella mÀtningar i denna företagstyp.
ForskningsfrÄga
Hur anvÀnds icke-finansiella prestationsmÄtt i tjÀnsteföretag?
Syfte
Att undersöka hur valda icke-finansiella mÄtt anvÀnds inom tjÀnsteföretags
ekonomistyrning ? vilka konkreta och kortfristiga förÀndringar har genomförts?
VÄr mening Àr ocksÄ att undersöka hur icke-finansiella mÀtresultat sprids samt
hur de anstÀllda deltar i mÀtprocesserna.