Denna studie behandlar ungdomars upplevelser av det sociala samspelet i skolmiljön. I dagens svenska samhällsdiskussion och i svenska medier framförs bristen av ordning och uppförande, trakasserier mellan elever, våld mot lärare och lärares brist på handlingsmöjligheter. Samtidigt visar en rapport från skolverket att åtta av tio grundskolelever upplever att lärare och elever bemöter varandra med respekt. Regeringen har presenterat nya förslag till åtgärder mot denna oordning, exempelvis skriftliga ordningsomdömen i betyget.Vårt syfte har varit att undersöka ungdomars uppfattningar av hur det är i skolan, hur de förklarar och förstår relationer och interaktioner mellan olika aktörer samt deras tankar kring vad som skapar en god skolmiljö. Undersökningen har bedrivits utifrån en kvalitativ metod med fokusgrupper som undersökningsverktyg.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på några skillnader som finns i lärarutbildningen i Sverige och Finland ur ett policyperspektiv. I arbetet har vi valt att utgå från hur lärarutbildningen utvecklats över tid samt från de resultat som framkommit i PISA-undersökningar. Resultaten visar bland annat att finska elever har ett övertag gällande läsförståelse. Den svenska lärarutbildningen har genomgått ett flertal olika reformer (Richardson, 2004) medan den finska endast genomgått ett fåtal (Uljens, 1998).Vi har intervjuat två informanter kopplade till lärarutbildningen, samt två informanter som innehar en ledande position inom PISA. Dessa muntliga och skriftliga intervjuer gav oss en uppfattning om vilka tankar och åsikter som finns kring lärarutbildningarna i de båda länderna, men också vad de tror ligger bakom de svenska lärarutbildningarnas låga status.Samtliga informanter och litteratur pekar på att lärarutbildningen kan vara en bidragande faktor till de finska elevernas goda resultat i PISA-undersökningarna..

Syftet med denna studie var att genom att mera aktivt bredda historieundervisningen till att innefatta såväl nationell som lokal historia öka det historiska intresset. Jag har i min undersökningsgrupp, 24 stycken 14-åringar, arbetat med historia ur en rad olika didaktiska modeller i en sju veckors period. Den egna elevinsatsen har varit ett tonbärande inslag och den dialektiska pedagogiken har satts i centrum. Själva studien som helhet präglas av ett hermeneutiskt förhållningssätt och mätinstrumenten har bestått av enkäter, observationer och undersökningsgruppens egna skriftliga kommentarer. Resultatet visar att man kan utkristallisera tre olika elevkategorier, de redan intresserade vilka upplevs ha fått utökat intresse, de måttligt intresserade som gör vad som föreskrivs samt en grupp som visade ointresse och som i detta exempel presterade svagt prov på eget kunskapshämtande.

Klientbeteendens relation till behandlingsutfallet av psykoterapi på internet är ett underbeforskat område av klinisk vikt. Studien undersöker vilka skriftliga klientbeteenden i beteendeaktiveringsbehandling mot depression på internet som korrelerar med symtomförändring och slutförda moduler. Totalt 29 randomiserade deltagare med mild till måttlig depression ingick från forskningsprojektet Actua. Innehållsanalys med 8 deduktiva och två induktiva beteendekategorier genomfördes på samtliga mejl och modulsvar skickade från deltagare till internetterapeut. Signifikanta korrelationer återfanns i förhållande till symtomförändring för Observerar positiva konsekvenser (r=.49) och Allians (r=42).

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den svenska gymnasieskolans förändringar sedan början av 1970-talet har påverkat en enskild lärares yrkesliv. Frågeställningarna lyder som följer; Vilka förändringar har skett i den svenska gymnasieskolan sedan början av 1970-talet? Hur har dessa förändringar påverkat en enskild lärares yrkesliv? För att uppnå mitt syfte och besvara mina frågeställningar har jag använt mig av en muntlig källa och av flera skriftliga källor. Mitt teorikapitel innefattar tre avsnitt; undersökningen Nära gränsen, gjord av Arbetslivsinstitutet, samt begreppen oral history och livshistoria. Förändringarna i den svenska gymnasieskolan sedan 1970-talet fungerar som en bakgrundsteckning.

Examensarbetet är en kvalitativ undersökning om vad och hur lärare på en halländsk grundskola dokumenterar. Den formativa bedömningens goda effekt på lärandet är välkänd för forskare inom pedagogik men dess genomslagskraft i skolan har inte varit lika stor. För att kunna formativt bedöma elevers mångdimensionella kunskap krävs att läraren fångar och dokumenterar den. Detta arbete kräver redskap och examensarbetet tar upp till exempel portfolio, loggbok, elevbedömningar, elevutvärderingar, bedömningsmatriser och kriteriebeskrivningar. Formativ bedömning ställer ökade krav på lärares dokumentation enligt forskningen och det är också lärarna i vår undersökning medvetna om.

Som sjuksköterskor på en vårdcentral och en postoperativ avdelning, kommer det ofta frågor från patienterna hur de ska sköta förbandet och operationsärret. Det finns inga skriftliga PM med skötselråd för hur ärret och huden ska skötas att ge patienterna och det är något som saknas. Syftet med uppsatsen är att studera vetenskaplig litteratur, så att patienterna kan få råd för egenvård hur de ska sköta sina operationsärr. Metoden som använts är en litteraturstudie med kvantitativa artiklar. Resultatet visar att patienterna har olika förutsättningar för sårläkningen beroende på flera olika faktorer.

Den här studien handlar om hur vuxenstuderande vill ha sina studier organiserade. I vuxenutbildningens styrdokument framhålls vikten av flexibelt lärande, som ska ge den studerande möjlighet att själv välja tid, plats, takt och arbetssätt. Den här studien fokuserar på vad målgruppen, de vuxenstuderande, upplever utmärkande för en bra lärandesituation. Undersökningen grundar sig på intervjuer med nio vuxenstuderande, som bearbetats enligt fenomenografisk forskningsmetod. Studiens teoriram utgår från ett sociokulturellt synsätt, där man menar att människor konstruerar sin verklighetsuppfattning i dialog med andra. Studien försöker bidra med kunskap om hur arbetssätt bör utformas för att realisera idén om flexibelt lärande utifrån målgruppens villkor. Resultatet sammanfattas i fyra analyskategorier: ? sociala aspekter på lärandesituationen ? handledarfunktionen i lärandesituationen ? den skriftliga kommunikationen i lärandesituationen ? motivationen i lärandesituationen. Dialogens och den sociala interaktionens stora betydelse för lärandet betonas av samtliga informanter.

I den här uppsatsen vill jag tydliggöra svårigheten med att lära in ämnen med avancerat språk för elever som har svenska som andraspråk. Min metod har varit att intervjua elever och lärare på Komvux omvårdnadsprogram. Mina informanter beskriver sin syn på muntliga och skriftliga inslag i inlärningssituationen, samarbetet i klassen samt möjliga förbättringar i undervisningen. Lärare och elever är överens om att mer tid skulle behöva läggas på text- och ordförståelse. Åsikterna skiljer sig något mellan eleverna om det är positivt eller negativt att ha elever med svenska som förstaspråk respektive andraspråk i samma grupp.

Syftet med mitt arbete är att undersöka på vilket sätt det är möjligt att arbeta över de gamla gränserna mellan teoretiska och praktiska ämnen. Jag har valt att inrikta mig på Historia och Hem- och konsumentkunskap. Frågeställningarna som ligger som grund för arbetet är: På vilka sätt är ett samarbete mellan historia och hemkunskap möjligt? Finns det stöd i kursplaner och läroböcker för ett sådant samarbete? Är det viktigt att samarbeta över gränserna på detta sätt? Om det är viktigt, varför i så fall? Har hem- och konsumentkunskap i sig ett historiskt perspektiv? För att uppnå mitt syfte har jag använt mig av intervjuer, skriftliga källor och analyser av kursplaner och läromedel. Mina teoretiska ramar handlar om ämnesövergripande arbetssätt och historiskt perspektiv.

Syftet med studien var att undersöka hur rutiner kring hemskrivningspro­cessen för äldre patienter på akutmedicinsk vårdavdelning fungerar och om de behöver förbättras samt hur sjuksköters­kan upplever arbetet med den och om det behövs någon form av stöd i det arbetet. Kvalitativa meto­der som observation, semistrukturerad intervju och journalgranskning har använts. Resultatet visade att trots att sjuksköterskan inte kände till gällande riktlinjer för ett vårdplaneringsmöte följdes de ändå i stort. Däremot fanns det brister i sjuksköterskans information om patientens medi­cinska- omvårdnads- och funktionsstatus. Sjuksköterskan önskar tydliga riktlinjer och struktur i hemskrivningsprocessen.

Syftet med denna studie var att unders?ka hur domstolar resonerade kring psykologiska faktorer i kvinnors muntliga utsagor och kring deras psykiska h?lsa efter upprepad utsatthet f?r v?ld. Skriftliga domar sammanst?llda av juristdomare (N = 23) unders?ktes med tematisk analys. M?len omfattade minst en ?talspunkt f?r grov kvinnofridskr?nkning.

På högstadiet i matematikundervisningen är användandet av miniräknare vanligt. Alla de intervjuade lärarna använder den när det rekommenderas i läroböckerna. Däremot låter vissa lärare särskilt svaga elever ta hjälp av miniräknare så att de istället kan fokusera på problemlösning. I mål att uppnå står det att eleven ska i slutet av det nionde året bl.a. ?ha goda färdigheter i och kunna använda överslagsräkning och räkning med naturliga tal och tal i decimalform samt procent och proportionalitet i huvudet, med hjälp av skriftliga räknemetoder och med tekniska hjälpmedel? (Skolverket 2000).

Syfte Mitt syfte är att undersöka hur komponerandet samt arbetsflödet eventuellt kan förbättras/påverkas genom att arbeta med ett tydligt koncept som bas. Frågeställning Hur påverkar ett starkt koncepttänkande ens komponerande arbete? Vad finns det för fördelar/nackdelar med att jobba på detta sätt? Metod Jag har valt att undersöka detta genom att själv skriva musik i form av en fulllängds-cd i pop/rock-stil och sedan analysera det egna arbetet. Den största delen av detta arbete ligger därför av naturliga tidsskäl i själva skapandet av musiken och inte i den skriftliga delen. Slutsats Mycket av de koncept och idéer som dyker upp under ett projekt av detta slag kommer inte nödvändigtvis att gagna lyssnaren i första hand utan ger snarare den som skriver musiken en riktlinje att följa.

Marie Bergman: Lockad till kurs. Varför människor vill lära sig kula idag. Uppsala: Musikvetenskap, 1998. C-uppsats (60 p).Sedan början av 1990-talet har antalet människor som lär sig att kula via olika kurser ökat. Syftet med uppsatsen är att undersöka varför de vill lära sig konsten att kula, vad det därefter betyder för dem, samt ge en bild av en av de kurser i kulning som finns i dag.