Uppsatsen handlar om litteraturundervisningen i ämnet svenska på film- och ledarskaps-programmen på gymnasiet i norra Sverige. Syftet är att undersöka skönlitteraturens roll och funktion i svenskundervisningen, men även försöka finna mönster och jämföra åsikter och kunskapsutveckling mellan Åk 1 och Åk 3. Det är en kvalitativ och kvantitativ studie och som material och metod används ett flertal klassrumsobservationer, en lärar- och ett antal elevintervjuer samt elevenkäter. Undersökningen visar att informanterna sammantaget anser att den skönlitterära undervisningen ger positiva effekter. I vår undersökning framgår elevernas framsteg enligt läraren och eleverna genom färre ordföljdsfel, bättre stavning och meningsbyggnad och detta bekräftar både eleverna och läraren i resultatavsnittet.

Hemagglutinin är ett transmembranprotein som finns i membranet hos influensaviruset. Detta protein avgör virusets infektiösa förmåga. För att förstå influensaviruset bättre och kunna hitta nya detektionsmetoder för aktiva influensavirus krävs en första framrening av proteinet. Målet med denna studie är därför att överlämna ett protokoll till beställaren med fullständig process på hur hemagglutinin kan renas fram från aktiva virus.Resultatet har erhållits genom en omfattande litteraturstudie där information har samlats från skriftliga och elektroniska källor, samt via intervjuer med sakkunniga forskare.Processen att rena fram hemagglutinin börjar med kultivering av virus i cellinjen MDCK följt av virusisolering med hjälp av centrifugering. Virusmembranet löses sedan upp och det membranbundna hemagglutininet solubiliseras.

Syftet med denna studie är att ur ett elevperspektiv synliggöra gymnasieelevers uppfattningar om vad som kännetecknar en kompetent dans- respektive matematiklärare, för att sedan göra en jämförelse mellan dessa. Då läraren ses som en ledare i klassrummet, tolkas den kompetente dans- respektive matematikläraren sedan ur ett ledarperspektiv. Metoden som använts i undersökningen är skriftliga reflektioner, vilket innebär att informanterna fritt har fått reflektera över vad som kännetecknar en kompetent dans- respektive matematiklärare och sedan skrivit ned sina tankar. Undersökningen är genomförd på två skilda gymnasieskolor inom två olika program, estetiska programmet med inriktning dans och teknikprogrammet. Danseleverna har fått reflektera över den kompetente dansläraren och teknikeleverna har fått reflektera över den kompetente matematikläraren.

I samband med en ökad konkurrens och ett allt större mediabrus så använder företag sig av nya metoder för att locka konsumenterna till sig och kunna behålla dem. En av dessa metoder är relationsmarknadföring, där företaget på olika sätt försöker skapa en form av relation med kunden med målet att skapa en kundlojalitet. Syftet med uppsatsen har varit att kritiskt analysera relationsmarknadsföring utifrån ett maktperspektiv. Med anledning av det har en fallstudie genomförts av ICA Sveriges användning av CRM (Customer Relationship Marketing), som är en variant av relationsmarknadsföring. Studiens metodologiska ansats har varit kvalitativ och materialet har samlats in genom intervju och skriftliga källor.

Uppsatsen bygger på en undersökning där ett eventuellt samband mellan svenskfödda lyssnares är upplevelse av vad som ett begripligt och lyssnarvänligt uttal hos andraspråkstalare, och durationen av de långa ljuden i betonade stavelser hos andraspråkstalare utreds. En lyssnargrupp bestående av 20 personer med svenska som förstaspråk fick lyssna på inspelningar av 6 andraspråkstalare som utifrån en bild och tio stödord skapade en berättelse. Lyssnarna betygsatte sedan talarnas uttal på skala från 1 till 6 utifrån kriterierna begriplighet och lyssnarvänlighet, och vid sidan av betygen gav de även skriftliga kommentarer om var och en av de sex talarna.           För att kunna bedöma och jämföra hur väl talarna lyckades realisera den komplementära längden användes talanalysprogrammet Praat. Undersökningen kan inte påvisa något samband mellan lyssnarnas betyg och talarnas förmåga att realisera den komplementära längden, men detta kan hänga samman med metodologiska problem.

SAMMANFATTNINGBland personer boende på särskilt boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

I den här uppsatsen behandlas språkriktighet i elevtexter som har tilldelats betygen E och F. Syftet med undersökningen är att belysa eventuella samband mellan förekomsten av språkriktighetsfel och betyget som elevtexterna har fått. Materialet för undersökningen är tio elevtexter som har tilldelats betyget E, samt tio elevtexter som har tilldelats betyget F. Samtliga texter kommer från den skriftliga så kallade c-delen av det nationella provet i gymnasiets Svenska 1. Undersökningen inleds med en kvantitativ variabelanalys där stavfel, felaktiga val av ordformer och interpunktionsfel räknas.

SAMMANFATTNINGBland personer boende på särskilt boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

SAMMANFATTNINGBland personer boende på särskilt boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

SAMMANFATTNINGBland personer boende på särskilt boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

SAMMANFATTNINGBland personer boende på särskilt boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

BAKGRUND:Bakgrunden är uppdelad i fem olika avsnitt. Det två första avsnitten behandlar det svenskaspråket och skriftens utveckling. I avsnitt tre redogörs det för tidigare forskning kringspråkutveckling och här beskrivs även den teoretiska ramen för vår undersökning vilken är avsocialkonstruktivistisk art. Avsnitt fyra skildrar forskningen kring språkutveckling ur ettandraspråksperspektiv. Här beskrivs interimspråkteorin liksom modersmålets betydelse förlärandet och forskning som härrör detta område.

SAMMANFATTNINGBland personer boende på särskilt boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

SAMMANFATTNINGBland personer boende på särskilt boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

SammanfattningDet är viktigt att insatser i skolan för att stödja elever med Aspergers syndrom är väl förankrade i kunskaper om funktionshindret och hur det yttrar sig hos den enskilda eleven. Tidigare rapporter har visat att det finns brister när det gäller detta. Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare som undervisar elever med Aspergers syndrom i svenska uppfattar dessa elevers svårigheter och tillgångar. Vidare var syftet att undersöka lärares uppfattningar om hur undervisningen kan läggas upp, för att hjälpa eleverna i läsförståelse och skrivning. För att belysa syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med åtta lärare i grundskolan och gymnasiet som undervisar elever med Aspergers syndrom.