Den hÀr studien utforskar genom fenomenografins arbetssÀtt, vad det innebÀr för rektorer att undervisningen vilar pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt hur rektorerna arbetar för detta pÄ sin skola. Skollagen frÄn 2010 har i första paragrafen inskrivet att utbildningen ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.  Genom intervjuer har rektorer i gymnasieskolan svarat pÄ vad skollagens nya skrivning innebÀr för dem. Rektorerna har svarat pÄ vad det innebÀr för dem att undervisningen pÄ deras skola ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de arbetar för att detta ska komma till stÄnd. En differentierad bild ges av gymnasieskolornas olika förutsÀttningar att anta denna utmaning. Rektorerna visar pÄ svÄrigheter med att ge alla elever samma förutsÀttningar, dÄ bland annat Àmne och programtillhörighet ger olika möjligheter.

FörstÄelse för ekologiska fenomen Àr avgörande, bÄde för att ungdomar ska fÄ insikt i vÀrlden de lever i, och för att undervisningen ska uppnÄ de mÄl som satts upp av skolverket. Syftet med denna studie var att undersöka möjligheterna att testa sÄdan förstÄelse med hjÀlp av ett skriftligt prov. I fem gymnasieklasser fick 109 elever svara pÄ provfrÄgor av faktatyp och förstÄelsetyp. Resultaten visar att eleverna tyckte bÀttre om faktafrÄgorna Àn förstÄelsefrÄgorna. Ytterst fÄ elever kunde dock anvÀnda sina faktakunskaper till att lösa ett problem kring fotosyntesen.

   Bedömning inom skolan Ă€r nĂ„got komplext och bedömningsbegrepp likasĂ„, hur de definieras, tolkas och anvĂ€nds. Hur bedömning förmedlas till en elev Ă€r av stor betydelse för det fortsatta lĂ€randet. RĂ€tt utformad kan denna förmedling resultera i ett ökat engagemang hos eleven och en förbĂ€ttring av elevens lĂ€rande. Behovet av att förstĂ„ bedömningsprocesser och olika former av bedömning Ă€r idag högaktuellt inom svensk grundskola i och med att landets skolor och rektorer givits i uppdrag att utforma skriftliga omdömen frĂ„n skolĂ„r 1. Även om det gĂ„tt snart ett Ă„r sedan uppdraget gavs Ă€r det i kontakter med lĂ€rare och rektorer tydligt att utformandet av skriftliga omdömen i mĂ„nga fall Ă€r en process som Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n klar.

FramstĂ€llning av biogas Ă€r en ny produktionsgren inom svenskt lantbruk. År 2009 infördes ett statligt investeringsstöd för biogasanlĂ€ggningar som i huvudsak rötar stallgödsel. Stödet har inneburit en ökning av bĂ„de gĂ„rdsbiogasanlĂ€ggningar och större gemensamt Ă€gda samrötningsanlĂ€ggningar. En satsning pĂ„ biogas inom lantbruket kan ge dubbel klimatnytta, dĂ„ gödselhanteringens klimatpĂ„verkan reduceras samtidigt som biogasen kan ersĂ€tta anvĂ€ndningen av fossila brĂ€nslen. Trots investeringsstöd Ă€r det fĂ„ biogasanlĂ€ggningar som uppnĂ„tt lönsamhet i sin biogasproduktion. FrĂ„n flera hĂ„ll efterfrĂ„gas ökad andel samarbeten för att kunna nĂ„ potentialen för förnybar energi producerad i lantbruket. I studien undersöks de samarbetsformer som uppstĂ„tt inom gödselbaserad biogasproduktion dĂ€r lantbrukare Ă€r nyckelaktörer.

Enligt lÀroplanen ska alla elever bli tillgodosedda det svenska sprÄket och dess uppbyggnad genom undervisning. Vi fann det dÄ intressant att utforma en gemensam lektionsplanering som skulle varieras utifrÄn tre olika teoretiska positioner, socialkonstruktivismen, individkonstruktivismen och behaviorismen. Vidare valdes att utgÄ ifrÄn ett lÀrandeobjekt, substantiv med inriktning pÄ obestÀmd och bestÀmd form, i singular och plural form. Dessutom ska studien visa hur elevernas kunskapsutveckling ser ut efter genomförd undervisning, det gjordes genom skriftliga tester. De tre elevgrupper som ingick i studien var elever i Ärskurs 2, Ärskurs 2-3 och Ärskurs 3.

Syftet med detta arbete Àr att ge en bild av hur bedömning och betygsÀttning sker i kemiundervisningen i gymnasiet idag. Utsagor frÄn intervjuade lÀrare tyder pÄ att det ses som en viktig uppgift, anvÀnds bÄde i formativt och summativt syfte och tar tid. Ofta vÀger skriftliga prov, laborationsrapporter samt aktivitet under lektionstid tyngst för betyget, men hÀnsyn tas till mÄnga aspekter och delmoment. Projektarbeten och fördjupningar uppges av en av fem lÀrare som tungt vÀgande och bedöms utifrÄn muntliga redovisningar. Vid bedömningar anvÀnds nationella mÄlkriterier samt lokala eller personliga kriterier, som utgÄr frÄn de nationella.

Det inledande resonemanget leder fram till att meningsskapande förankringsarbete Àr viktigt men att detta ofta saknas i kliniskt arbete med Ängest och depression. FrÄn detta följer syftet att göra meningsskapande processer tillgÀngliga i det kliniska arbetet med Ängest- och depressionsliknande lidanden genom att svara pÄ frÄgestÀllningen: Hur söker vi efter och skapar övergripande och meningsfulla vÀrden? Skriftliga beskrivningar frÄn tre deltagare samlades in och analyserades utifrÄn en deskriptiv fenomenologisk metod vilket möjliggjorde identifierandet av den psykologiskt relevanta processtrukturen. Bland Ätta identifierade delprocesser fanns till exempel ifrÄgasÀttandet och övergivandet av tidigare vÀrden och följandet och definierandet av nya vÀrden. Förslag ges till hur ett meningsskapande förankringsarbete skulle kunna se ut i en klinisk tillÀmpning.

I denna uppsats redovisas en jÀmförelse av den skriftliga delen mellan tio godkÀnda uppsatser frÄn nationella provet i Svenska som andrasprÄk B och tio godkÀnda uppsatser frÄn Test i svenska för universitets- och högskolestudier (Tisus). I uppsatsen görs först en analys av tvÄ syntaktiska konstruktioner, dÀrefter en undersökning av förekommande bisatstyper och till sist en global bedömning av texternas funktionalitet. Analyserna visar att majoriteten av testtagarna har god behÀrskning av syntaktiska strukturer i svenskan. Skillnaderna som förekommer, pÄ en syntaktisk nivÄ, mellan uppsatserna handlar om individuella informanters brister och nÄgra generella slutsatser kan inte dras. DÀremot finns större skillnader gÀllande den globala bedömningen.

Jag har under vÄren 2008 arbetat med att ta fram ett skriftligt verk som försöker besvara frÄgan hur jag kan designa en komplett och balanserad ljudbild för datorspel. Arbetet Àr baserat pÄ en omfattande litteraturstudie, tvÄ större ljudanalyser av tvÄ datorspel samt mindre studier av ljud i ett antal datorspel. Utöver det sÄ har arbetet Àven innefattat ett samarbete med ett anonymt datorspelsföretag dÀr mÄlet var att ta fram ett antal ljudeffekter inom ramen för en större uppdatering av ett datorspel som de utvecklar.Syftet med att finna svaret pÄ frÄgestÀllningen har varit att öka min egen förstÄelse för vad som utgör en komplett och balanserad ljudbild i datorspel samt att vidareförmedla detta och pÄ sÄ vis uppmuntra datorspelsutvecklare att tÀnka mer pÄ ljud. Detta genom att i det skriftliga verket ta upp de relaterade problemen i processen och ge förslag pÄ hur de skulle kunna avhjÀlpas. Ett av de absolut största problemen Àr att ljud ofta blir underprioriterat, och det fick jag sjÀlv uppleva under arbetet med ljudeffekterna till det anonyma företaget..

Synliggöra och diskutera förskollÀrares olika konstruktioner av det femÄriga förskolebarnet samt den pÄverkan dessa har pÄ förskolans praktik. FrÄgestÀllningar?Vilka konstruktioner av det femÄriga barnet framtrÀder i förskollÀrares skriftliga reflektioner och vilka antaganden ligger till grund för dessa? ?Hur kan dessa konstruktioner av barnet förstÄs i relation till förskolans verksamhet och mötet med femÄringen? ?Hur pÄverkar konstruktionerna femÄrsverksamheten pÄ förskolorna och de möjligheter och begrÀnsningar som följer nÀr det gÀller Lpfö98 (Skolverket, 2011a) riktlinje om att omvÄrdnad, omsorg, fostran och lÀrande ska bilda en helhet?Jag skickade ut 24 inbjudningar till att delta i studien via skriftliga reflektioner med tvÄ öppna frÄgor frÄn samtliga förskollÀrare anstÀllda inom kommunen för att synliggöra deras grundlÀggande antaganden om det femÄriga förskolebarnet och kunna diskutera hur dessa bidrar till konstruktioner av barnen och hur dessa konstruktioner pÄverkar verksamheternas praktiker. Jag fick tillbaka nio reflektioner som sedan bearbetades enligt en diskursanalys vilket synliggjorde nyckelord som lÄg till grund för de tvÄ konstruktioner studien synliggjorde. Mitt resultat visade att förskollÀrarnas förestÀllningar, förvÀntningar och krav pÄ femÄringen leder till ett bemötande utifrÄn tvÄ olika konstruktioner av barnen.

Detta utvecklingsarbete undersöker om arbete med bild gynnar elevernas sprÄkutveckling samt om elevernas förstÄelse för att uttrycka sig med bild ökar. Arbetet undersöker Àven om eleverna fÄr en bredare uppfattning om vad bild kan vara. Studien Àr genomförd med 9 elever i Är 4. Eleverna har provat pÄ olika sÀtt att arbeta med bild och eleverna har fÄtt uttrycka sig muntligt, skriftligt och med kroppen. Utvecklingsarbetet visar en tydlig utveckling hos eleverna framförallt nÀr det gÀller det kroppsliga och muntliga sprÄket.

Denna uppsats syfte Àr att undersöka lÀrares uppfattningar om ett skriftligt omdöme i ordning och uppförande. Den uppsatsen Àmnar ta reda vad som skulle kunna uppnÄs med ett omdöme samt vilken problematik som kan finnas med ett omdöme ur betygsynpunkt. Fem lÀrare pÄ högstadiet har intervjuats. Det som framkommit gÀllande uppsatsens första frÄgestÀllning Àr att vad som skulle kunna uppnÄs med omdömet Àr att det skulle kunna visa att eleven stör och en hÄllhake kan skapas. En diskussion till elevens möjlighet till arbetsro kan ocksÄ uppstÄ.

AbstraktSyftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar pÄ förskolan kring barns berÀttande som leder till muntliga och skriftliga berÀttelser. VÄrt val av metod bestÄr av standardiserade frÄgor. I vÄr tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnde vi kvalitativa intervjuer dÀr tre förskollÀrare blev intervjuade pÄ olika förskolor. I vÄr studie fÄr vi reda pÄ vilka metoder och material de anvÀnder sig av för att stÀrka barns sprÄkutveckling. Pedagogerna i vÄr undersökning anvÀnder sig av en metod dÀr de ordagrant skriver ner det barnet berÀttar, vilket vi anser Àr en sÄ kallad ?sagoteringsmetod?.

Detta utvecklingsarbete undersöker om arbete med bild gynnar elevernas sprÄkutveckling samt om elevernas förstÄelse för att uttrycka sig med bild ökar. Arbetet undersöker Àven om eleverna fÄr en bredare uppfattning om vad bild kan vara. Studien Àr genomförd med 9 elever i Är 4. Eleverna har provat pÄ olika sÀtt att arbeta med bild och eleverna har fÄtt uttrycka sig muntligt, skriftligt och med kroppen. Utvecklingsarbetet visar en tydlig utveckling hos eleverna framförallt nÀr det gÀller det kroppsliga och muntliga sprÄket.

Syftet med denna undersökning var att undersöka elevers förstÄelse för likhetstecknets betydelse i skolÄr 3. I undersökningen anvÀnder vi oss utav ett test för att se hur eleverna uppfattar likhetstecknet nÀr de löser matematiska utsagor skriftligt som involverar likhetstecknet. Vidare kategoriserades eleverna utifrÄn deras förstÄelse för likhetstecknet för att sedan se om de intervjuade eleverna bearbetar och angriper en matematisk utsaga som involverar likhetstecknet pÄ ett sÀtt som stÀmde överens med vad det skriftliga resultatet visade. VÄr undersökning visar att majoriteten av elever i denna klass har en operationell förstÄelse för likhetstecknet vid skriftlig behandling men beskriver det muntligt som om de hade en relationell förstÄelse. Det kan bero pÄ att pedagogers framstÀllning beskriver symbolen som en relation mellan tal ?det skall vara lika mycket pÄ varje sida? men anvÀnder likhetstecknet operativt t.ex.