Uppsatsen är en kvalitativ undersökning av tre ungdomars arbeten med att göra fotoböcker i gymnasiearbetet. Syftet är att se vilka erfarenheter och upplevelser eleverna har haft av visuellt berättande, processen att göra boken och av fotoboken som arbetsform. De teoretiska perspektiven är fenomenologi, estetiska lärprocesser och teorier om berättande. Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer. Analysen och tolkningen är hermeneutiskt inspirerad.

Syftet är att undersöka vad förskollärare uppfattar att ett professionellt förhållningssätt mellan kollegor innebär. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta verksamma förskollärare. Resultatet visar att kommunikation är övergripande för att förskollärarna ska kunna upprätthålla ett professionellt förhållningssätt mellan varandra. Resultatet visar även hur förskollärarnas förhållningssätt gentemot varandra påverkar resterande verksamhet. En slutsats är att det finns olika faktorer som kan leda till att förskollärarnas förhållningssätt mellan varandra kan påverka deras profession. .

Begreppet kommunikativ kompetens har haft stor betydelse för utvecklingen av andraspråksundervisningen. Utgångspunkten har varit att språkinläraren tillika språkanvändaren behöver kunskaper och färdigheter på flera olika nivåer för att kunna använda språket i muntlig och Skriftlig kommunikation. Den kommunikativa kompetensen eller språkförmågan måste ses som en helhet, sammansatt av flera sinsemellan samverkande komponenter. En kommunikativt kompetent person vet vid språkanvändning vad som är möjligt formmässigt och vad som passar i olika sociala funktioner och sammanhang, i enlighet med de regler och konventioner som iakttas av infödda talare. Språkmedvetenhet handlar om att bli medveten om sin språkliga kompetens och var man befinner sig i sin språkutveckling.

Introduktion: Kommunikation betyder att göra något tillsammans, ha förbindelse med ellergöra någon annan delaktig i något. Kommunikation kan ha som mål att reducera ovisshet,utveckla relationer samt att ge patient och närstående en rörelseinriktning. En del avkommunikationen sker på icke-verbal väg. Socialstyrelsen säger i sin kompetensbeskrivning atten del av sjuksköterskans ansvarsområde är bemötande, information och undervisning, en avdelkompetenserna är att ha förmåga till att kommunicera med patient, närstående, personal ochandra på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt.Syfte: Att belysa kommunikationen mellan sjuksköterska och patient/närstående i onkologiskvård samt att se hur man kan förbättra kommunikationen hos sjuksköterskorMetod: Litteraturgenomgång. Artiklarna är sökta via CINAHL och PUBMEDResultat: Patienter och sjuksköterskor upplevde sjuksköterskans arbetsbelastning som ensvårighet för bra kommunikation.

Det här arbetet ämnar att studera kommunikationspolicyn och -programmet för Stockholms stad. Mot bakgrund att kommunen har tagit fram det nya kommunikationsprogrammet som ersätter den gamla kommunikationspolicyn undersöker jag följande; vilka deltagare som realiseras i texterna och vilka av de som utgör påverkan samt hur kommunen framställer på sig själv och sin kommunikation. Jag undersöker även huruvida det i samband med framställandet av det nya dokumentet och övergången till en strategisk kommunikation har synen på kommunikationenoch på sig själv förändrats och vilka kommunikationskriterier som realiseras i dokumenten. Som metod för min analys använder jag ett verktyg såsom den systemisk-funktionellagrammatiken (SFG) har att tillämpa. Inom SFG har jag tillämpat den ideationellametafunktionen till min analys däri jag har tagit del av transitivitetsystemet och ergativitetssystemet samt satskomplex.

Syftet med studien var att beskriva icke farmakologiska metoder för att reducera barns rädsla och smärta inför cancerrelaterade behandlingar och undersökningar. Studien genomfördes som en litteraturstudie med beskrivande design. 21 vetenskapliga artiklar inkluderades, analyserades och lades som grund för resultatet. Resultatet visade att distraktion var den vanligaste förekommande icke farmakologiska omvårdnadsåtgärden för att minska barns rädsla och smärta inför smärtsamma cancerrelaterade behandlingar och undersökningar. Distraktion i form av kommunikation, beröring och hjälpmedel distraherar, lugnar, ökar smärttoleransen, förbättrar vårdresultatet och ger positiva vårderfarenheter.

Bakgrund: Palliativ vård är en aktiv helhetsvård, där patientens omvårdnad ska vara i centrum. Sjuksköterskans kunskap om palliativ vård är grundläggande för att det ska bli en bra vårdsituation. En av sjuksköterskans huvuduppgifter var att bidra till att patienten fick en bra livskvalitet. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnad för att bevara den vuxna patientens livskvalitet inom palliativ vård. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie.

Denna studie behandlar samverkan i ett projekt mellan försäkringskassan och en allmänpsykiatrisk klink. Studien har kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Vår empiri är hämtad från medlemmar i projektets styrgrupp och läkare från kliniken. Projektet syftar till att ta fram en metod för att kunna ta hand om de långtidsarbetslösa patienterna på kliniken. Syftet och målet med studien har varit att ta reda på vilka faktorer som är relevanta för att uppnå god samverkan, samt hur samverkan kan vara utvecklande för en organisation.

Sammanfattning Utgångspunkten i den här studien har varit lärarens muntliga kommunikation och hur den kommer till uttryck i den konkreta undervisningssituationen med fokus på skolämnet idrott och hälsa. Pedagogisk forskning om lärande och ämnesdidaktisk forskning brister ofta i att hänsyn ej tas till lärarens roll och dennes muntliga kommunikation i undervisningen. Området är relativt outforskat vilket är förvånande då lärarens främsta redskap är hennes tal. Syftet med den här studien var att ge en bättre förståelse för hur lärares muntliga kommunikation kommer till uttryck och om ämnets karaktär är av betydelse. För att ta reda på detta har jag använt mig av en kvalitativ forskningsansats med intervjuer och observationer som undersökningsmetod.

Titel: Internkommunikationen i Primärvården ? en undersökning om de kommunikativa förutsättningarna för att lyckas implementera en ny varumärkesplattformFörfattare: Helena KryssmanHandledare: Monica Löfgren-NilssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin: HT 2012Antal sidor: 45 (ex. bilagor)Syfte: Att undersöka de kommunikativa förutsättningarna i organisationen för att lyckas implementera en ny varumärkesplattformMetod: Kvantitativ (enkätundersökning)Material: 715 enkätsvar från medarbetarna i Primärvården Västra GötalandsregionenHuvudresultat: Medarbetarna anser att de i hög grad får den information de behöver för att kunna genomföra sitt dagliga arbete. De föredrar muntlig information framför skriftlig och de känner högre tillit till den muntliga informationen. Några av informationskanalerna uppfyller inte sitt syfte och mål och några saknar viktig information.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnan. Störst risk att drabbas är framför allt medelålderskvinnor. År 2012 drabbades 8490 kvinnor av bröstcancer i Sverige och år 2011 genomgick totalt 3993 kvinnor mastektomi. Syftet: Var att undersöka kvinnors upplevelser av sin kroppsbild efter genomgången mastektomi till följd av bröstcancerdiagnos. Metod: Litteraturöversikt som bygger på både kvalitativa samt kvantitativa artiklar, 14st.

Syftet med den här uppsatsen är att belysa upplevelserna i samband med ett förändringsarbete ur ett personalperspektiv. Mina huvudfrågor jag ville ha besvarade är; hur upplever personalen förändringen samt hur bör en förändring genomföras för att den ska ses som positiv?Jag har använt mig av en kvalitativ metod och gjort tre stycken enskilda intervjuer. Styrkan med denna metod är att den ser till helheten samtidigt som den ger möjlighet att beskriva individens subjektiva upplevelser av ett fenomen. Som teoretisk ram för studien har jag använt organisationsteorin samt Angelöws (1991) teori om förändringsarbete.Resultatet i den här studien visar på att delaktighet är en av de viktigaste byggstenarna för att få ett lyckat förändringsarbete samt att utan direkt information och en bra kommunikation är det svårt att få personalen att känna delaktighet i processen..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur elever i behov av specialpedagogiskt stöd uppfattar att bedömning påverkar deras motivation och lärande. Datainsamlingen skedde genom intervjuer med fem 18-åriga gymnasieelever som alla hade behov av specialpedagogiskt stöd. Med hjälp av en tematisk analys bearbetades det kodade materialet. Resultatet visade att elever uppfattar vissa brister i den feedback de får av sina lärare. De förstod inte alltid vad lärarna menade, till exempel hur de skulle göra för att utveckla sina resonemang.

 Frågeformulering: Vilka utmaningar och vinster kan intern kommunikation generera för företag inom service- och tjänstesektorn?Syfte: Huvudsyftet med vår uppsats är att studera och utveckla en förståelse för hur den interna kommunikationen används i praktiken hos företag inom service- och tjänstesektorn.Vårt delsyfte är att upptäcka aspekter som är viktiga att ta i beaktning vid implementering och användandet av intern kommunikation.Metodansats: Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod och genomfört intervjuer med respondenter som representerat fem olika företag verksamma inom service- och tjänstesektorn.Slutsatser: Resultatet i denna studie har visat på en medvetenhet bland Respondenterna om den interna kommunikationens effekter. En av de främsta utmaningar som visat sig bland samtliga Respondenter är att lyckas nå ut till alla mottagare inom organisationen. Vi har kommit fram till att riktade meddelanden når mottagaren på bästa sätt men att det upplevs svårt att utforma och rikta informationen. Lyckas ledningen med de utmaningar den interna kommunikationen medför kan det genera flera vinster.

Studiens syfte var att undersöka och analysera pedagogers erfarenheter av en skriftligutformad plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling i förskolan. Det ären kvalitativ studie som bygger på intervjuer med pedagoger på förskolor.Frågeställningarna som låg till grund för studien var: Hur upplever pedagogerna processenkring utformandet av den skriftligt utformade planen för att motverka diskriminering ochkränkande handling? Hur beskriver pedagogerna den skriftligt utformade planens användningi arbetet att motverka diskriminering och kränkande handling? Vilka utvecklingsmöjligheterser pedagogerna kring den skriftligt utformade planen som verktyg i arbetet att motverkadiskriminering och kränkande handling?Resultatet i studien visar bland annat att pedagogerna upplever processen kring utformandetav planen som svår då det till exempel var svårt att få tag i information. Användningen avplanen beskriver pedagogerna som en punkt på dagordningen, de tycker att den användssamtidigt som den upplevs mer som en pappersprodukt än som ett innehållsförankratdokument. När det gäller utvecklingsmöjligheter kring planen ger pedagogerna uttryck för attde själva behöver mer kunskap i ämnet och planen behöver på olika sätt implementeras meri verksamheten..