Bakgrund: Utifrån medarbetarnas olika kompetens och utifrån patientens behov skasjuksköterskan systematiskt leda, prioritera och fördela omvårdnadsarbetet i teamet.Vidare ska sjuksköterskan utvärdera teamets insatser och ha kunskaper omgruppdynamik och med hjälp av detta kunna utveckla gruppen och stärka förmågan tillkonflikthantering och problemlösning inom gruppen. Teamarbete är en viktigkomponent för kommunikation eftersom misstag som begås i vården kan kopplas tillbristande kommunikation och förståelse i teamet. Syfte: Att belysa arbetsteametskommunikation ur ett svenskt sjuksköterskeperspektiv. Metod: Litteraturstudie genomen systematisk innehållsanalys av internationella vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar och en avhandling.

Efter att ha tagit del av kommittébetänkandet Skriftlig bekräftelse av vissa telefonavtal1 som utreder huruvida skriftlig accept bör krävas när avtal sluts över telefon avseende bland annat premiepensioner, har vi kunnat konstatera att det kan finnas ett behov av stärkt reglering av avtalsingående över telefon även vid försäljning av andra finansiella tjänster. Med finansiella tjänster avses banktjänster, tjänster som avser krediter, försäkringar, aktieförsäljning samt privata och individuella pensioner.Vid försäljning över telefon, när näringsidkare kontaktar en konsument, är konsumenten i en underordnad position i förhållande till näringsidkaren. Anledningen till detta är att samtalet sker på näringsidkarens initiativ och att konsumenten saknar kunskap om de ofta komplexa finansiella tjänsterna samt de avtalsrättsliga mekanismerna. Detta medför att konsumenten inte med säkerhet vet om ett avtal faktiskt ingåtts eller vad avtalet får för konsekvenser för denne. Det förekommer dessutom att försäljning sker med aggressiva metoder och att näringsidkare riktar in sig på särskilda målgrupper med bristande kunskap avseende tjänsterna.

1GÖTEBORGS UNIVERSITETInstitutionen för svenska språketEtt textperspektiv på kommuners kommunikation med ungdomarAnne MogrenSpecialarbete, 7,5 hpSvenska språket, fördjupningskurs 1203Vt 2013Handledare: Einar Korpus.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vad god kommunikation kan innebära för positivt lärande samt beröringens betydelse för kommunikationen sett ur ett lärarperspektiv. Vi har arbetat utifrån frågorna: - Vad är god kommunikation? - Vad innebär god kommunikation för elevers lärande? - Arbetar lärare medvetet med fysisk kontakt för att förbättra kommunikationen med elever? Metoden har bestått av en triangulering, där den teoretiska bakgrunden har varit ett stöd vid utförandet av observationer och intervjuer. Observationerna har genomförts i klasser där vi har observerat lärares sätt att kommunicera med elever. I anslutning till observationerna har vi intervjuat läraren om hennes syn på kommunikation, närhet och beröring.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som gynnar det organisatoriska engagemanget samt om kommunikation har någon speciell betydelse i detta avseende. Tidigare forskning har påvisat samband mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer och organisatoriskt engagemang. Tidigare forskning har även påvisat att kommunikation är en betydande psykosocial arbetsmiljöfaktor. Undersökningen är genomförd på en gymnasieskola i Södra Sverige. Datainsamlingen bestod av intervjuer och enkäter.

Bakgrund: Fenomenet strategisk kommunikation har använts i den akademiska litteraturen imånga år, men fortfarande betraktar forskare strategisk kommunikation som en djungel ochpåvisar att många olika och liknande begrepp likt strategisk kommunikation används omvartannat, allt eftersom flera forskningsfält har växt fram. Det är först nu på senare år somforskare har börjat närma sig en enhetlig och gemensam kunskapsbas av vad detta nyaakademiska forskningsfält egentligen innebär. Vilket dock är ett svårt område och forskarebelyser att strategisk kommunikation fortfarande är i ett väldigt tidigt skede vad det gällervetenskapen och bör betraktas som ett outforskat område.Syfte: Studien avser att genom en fallstudie beskriva hur Växjö kommun arbetar strategisktmed kommunikation för att nå sina mål.Metod: Studien genomfördes genom en kvalitativ fallstudie med semistruktureradeintervjuer.Slutsats: Växjö kommun är en stor och politiskt styrd organisation där det är svårt att kunnakommunicera med alla anställda på ett önskvärt och tillfredsställande sätt. Detta gör att deninterna kommunikationen till största del sker genom intranätet..

Uppsatsen utgår från resultatet av Holmen AB:s medarbetarenkät Holmen Inblick 2011 i vilken 55 till 65 procent av cheferna uppgav att de känner sig delaktiga i mål, budget respektive verksamhetsplan. Enkätens resultat avviker från ledningens önskade utfall, vilket i uppsatsen omnämns som ett styrglapp.Studiens syfte är att analysera vad som orsakar ett styrglapp genom att klarlägga varför och till vilken grad chefer i Holmen är medvetna om, och kan påverka, mål, budget och verksamhetsplan. Genom att förstå detta kan de åtgärder som krävs för att reducera styrglappet identifieras av koncernledningen. Studien avgränsas till att analysera hur organisationens struktur, kontroll och kommunikation påverkar styrglappet.I studien används en kvalitativ intervjumetod där 17 chefer på två bruk i Holmens koncern har intervjuats individuellt. Därtill intervjuades platschefen för respektive bruk samt Holmens HR-direktör.

Mitt arbete behandlar skrivande hos ett antal studerande som deltar i en webbaserad svensklärarutbildning på distans. Jag beskri-ver vår användning av webben och vilken roll den spelar för vårt gemensamma lärande. Jag undersöker hur undervisningen är upplagd, vilka utmaningar som erbjuds, hur dessa upplevs och utförs och vilka olika strategier vi väljer för olika typer av kunskapskonstruktion. Jag analyserar skriftliga inlämningsuppgifter, längre texter i den vetenskapliga genren och olika typer av inlägg på WebBoard, där våra diskussioner och vårt samarbete konstituerar en grund för vårt lärande. Allt lärande är si-tuerat. Inom ramen för vår utbildning skapar vi en skriftlig praxisgemenskap.

Den här studien behandlar hur två stora företag ser på kunskap,kommunikation och möjligheten att med kommunikationens hjälp överföra miljökunskap från en person till en annan. Företagsnyttan med miljöutbildning undersöks både från företagens synvinkel och från utbildarhåll. Undersökningen baseras dels på kvalitativa intervjuer med två miljöansvariga som deltagit i en ettårig miljöutbildning på konsultbasis, och dels på enkäter besvarade av medarbetare i företagen.Utbildning förväntas ge den miljöansvarige nya synsätt som på sikt kan leda till företagsvinster, men för att det ska kunna ske bör den miljöansvarige vid kommunikation använda ett språk som förstås av de berörda. Miljöarbetet bör präglas av enkelhet, tydlighet och lättåtkomlighet. Både företag och utbildare måste ta ställning till vilket mål respektive verksamhet har med miljöarbete eller utbildning, för att kunna välja vilken typ av kommunikation som ska användas.

E-­?learning har de senaste åren blivit ett populärt sätt att bedriva utbildning.Geno me-­?learning ges möjlighet till flexibelt lärande vilket innebär att studenter kan studera oberoende av geografiska och tidsmässiga aspekter, genom så kallade lärplattformar. Dock har vissa problem med formen på utbildningen upptäcks där brist på kommunikation och samarbete lyfts fram som viktiga faktorer. Studiens syfte var att undersöka hur lärplattformar används av lärare för att stödja kommunikation och samarbete inom e-­?learningkurser.

I alla typer av möten mellan människor kan brist på kommunikation leda till missförstånd och konflikter av olika slag. En situation, där vi tror att detta kan vara särskilt påtagligt, är när polisen möter demonstranter vid en opinionsyttring. Detta arbete undersöker och belyser vilka möjligheter som finns till kommunikation för den enskilde polismannen vid en demonstration. För att ta reda på detta har vi utfört djupintervjuer med representanter inom polisen. Vi har även tittat på vad polisens utbildning i det kommunikativa förhållningssättet innehåller.

Den här studien syftar till att ge exempel på hur emotionell kommunikation kan se ut och fungera mellan lärare och elever i särskolan som använder alternativ och kompletterande kommunikation. Emotionell kommunikation utgör en stor del av vår dagliga kommunikation och det är emotionerna som ger våra liv mening och sammanhang. Den forskning som har gjorts inom detta område har ofta fokus på samspel mellan elever/barn och lärare/vuxna och visar att lärarna inte alltid är medvetna om sina kommunikativa handlingar samt att det ofta sker kommunikation som inte är verbal hos barn med alternativ och kompletterande kommunikation. Studien vilar på ett sociokulturellt perspektiv och ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv där kommunikation och språkanvänding anses vara en betydande faktor i individens utveckling. Det insamlade materialet har bestått av videoinspelningar av två elever och tre lärare som har granskats och analyserats utifrån hur emotioner uttrycks och organiseras i interaktionen.

Studiens syfte är att undersöka barns kommunikation och samspel med varandra samt deras fantasi i den gemensamma leken. I litteraturstudien beskriver vi hur olika forskare och författare har sett på barns gemensamma lek utifrån kommunikation, socialt samspel och fantasi. Tyngdpunkten ligger på det sociokulturella synsättet. Studien är en kvalitativ studie där observationen används som metod. Redskapen har varit rörlig videokamera kompletterat med anteckningar.

Abstrakt: Kommunikation mellan medborgare och folkvalda har en central funktion för att demokratin skall hållas levande. Denna kommunikation bereds det möjlighet för bland annat via IT-stöd i olika former, varav e-post är den vanligaste. Denna studie visar dock att nivån på elektronisk kommunikation mellan medborgare och kommunalpolitiker är låg, trots att politikerna är positiva till fenomenet. Denna studie, som är baserad på intervjuer med skånska kommunpolitiker från fyra olika kommuner, fann att elektronisk kommunikation i första hand kan ökas genom att på olika sätt påverka medborgarnas vilja till att ta denna kontakt men att folkvalda också bör ta till sig tanken att mer aktivt söka kontakt med medborgarna. Vårt förslag är att denna kontakt tas via forum som är av mindre politisk karaktär men där medborgarna naturligt befinner sig.

Bakgrund: En tydlig kommunikation mellan vårdpersonal på en sjukhusavdelning är av yttersta vikt för att bevara och stärka patientsäkerheten. Om det händer att kommunikationen angående patienten blir bristande, speciellt i överrapportering mellan den huvudansvariga vårdpersonalen, påverkas vårdkvaliteten eftersom viktig information går förlorad och risken för medicinska fel ökar markant. Sjuksköterskorna är de som i största grad har kontinuerlig kontakt med patienten när denna vårdas på ett sjukhus och har som vårdgivare ett ansvar för att en god patientvård utförs. För att detta skall kunna realiseras måste hela tiden kontinuiteten och säkerheten i omvårdnaden av patienten garanteras och detta bygger delvis på korrekt informationsöverföring.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av patientsäkerhet i samband med överrapportering av patienter vårdpersonal emellan på en ortopedklinik.Metod: För att utforska sjusköterskornas upplevelser valdes att genomföra kvalitativa intervjuer med hjälp av en halvstrukturerad intervjuguide. Intervjuerna spelades in med hjälp av ljudbandspelare och transkriberades för att sedan analyseras med en induktiv kvalitativ innehållsanalys.