Det är allt mer vanligt idag att organisationer arbetar innovativt i olika avseenden och omorganiserar så att medarbetare får flytta fysiskt, det innebär även en mental förändring. Medarbetarna befinner sig i olika dimensioner och processer, som kan upplevas positiva eller negativa efter en omorganisation. I studien låg fokus på hur kommunikation fungerar efter en omorganisation och hur den upplevs av medarbetarna. Påverkas formell/informell samt verbal/icke verbal kommunikation efter en omorganisation? Studien är kvalitativ med en fenomenologisk utgångspunkt samt EPP-modellen för dataanalys.

Cancer är i dag en vanlig sjukdom och var tredje svensk drabbas av denna sjukdom. En person som får beskedet cancer kan uppleva stora förändringar. Alla människor reagerar olika och därför är det viktigt att vårdpersonalen har kunskap och förståelse om detta. Syftet med denna studie var att belysa patientens upplevelse i samband med att de får ett cancerbesked. Metoden som användes var en litteraturstudie.

Mitt examensarbete handlar om hur en person kan komma att ändra sin uppfattning om någonting. Vi ändrar ofta vårt sätt att se på någonting i vår omvärld på ett annat sätt än tidigare. Jag minns själv när jag gick i grundskolan och ändrade min uppfattning om matematikens tallinje. Innan hade jag haft en tanke om att matematik var svårt att förstå och att jag aldrig skulle kunna räkna till 100. Min uppfattning ändrades när jag upptäckte hur tallinjen är uppbyggd och att den är enkel när du väl kan den.

Artros är sjukdomen med högst prevalens bland alla muskoskeletala störningar i världen. Höftleden är en av de strukturer som är mest utsatt. Träning och patientinformation har i tidigare studier visats ge positiva effekter gällande smärta, funktion och livskvalitet för patienter med höftledsartros. Artrosskolan används som en behandlingsform vid en vårdcentral i Norrbottens län. Effekterna av artrosskolan hos personer med höftledsartros och deras upplevelser av träningen och artrosskolan har inte tidigare studerats.

Mina slutsatser i mitt arbete är att rollen som finns inom Ithna Ashery inte är homogeniserad när man jämför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. Däremot om man tittar på en metanivå så kan deras roll se tämligen lika ut. Men på individnivå, som detta arbete försökt behandla, så är den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad påverkar den subjektiva upplevelse av rollen är sådana saker som den omgivande kontexten i samhället. Men även de mål den enskilda individen har med sin roll när det gäller framtiden för individen.

Denna uppsats har för avsikt att utreda begreppet Just-In-Time (JIT) och dess komponenter för att sedan försöka finna dessa i den svenska lastbilstillverkaren Scanias produktionssystem. Litteratur har bidragit med en definition av JIT som sedan har jämförts med hur Scania arbetar inom produktionen. Empiri har erhållits genom intervjuer med berörd personal samt observationer på plats i Oskarshamn och i Södertälje.För japanerna är inte Just-In-Time-tänket en ny företeelse utan det är något de har arbetat efter en längre tid. Denna uppsats har valt att utgå från Jeffrey K. Likers (2004) definition i The Toyota Way.

Sedan införandet av datoriserade patientjournalsystem och sammanhållen journalföring har det riktats kritik mot hälso- och sjukvårdens hantering av patientinformation. Det råder delade meningar om det är användare eller systemen som felar. Syftet med undersökningen är att inspektera utvalda funktioner i journalsystemet TakeCare som utvecklats för att upprätthålla patient- och informationssäkerhet. Genom att jämföra funktionerna med Socialstyrelsens uppsatta informationssäkerhetskrav har uppsatsen som mål att hitta var de påtalade problemen kan uppstå. Genom att fråga användare kring deras uppfattning om systemet är avsikten att få en förståelse av om problemet ligger i de tekniska funktionerna eller i hanteringen av systemet.Metoder som använts under arbetet är e-postintervjuer och ett studiebesök på Stockholms läns landstings IT-avdelning i form av en intervju och presentation av TakeCare.Vi har sett att det finns funktioner som tar hänsyn till samtliga informationssäkerhetskrav samt att användarna anser att de kan hantera systemet, men trots det kritiseras informationshanteringen inom sjukvården.

Bakgrund: Då patienter förflyttas från sluten somatisk sjukhusvård till att vårdas inom kommunal hemsjukvård händer det att patientinformation inte når fram till sjukvårdspersonal i hemsjukvården. Samtliga sjukvårdsprofessioner har i uppgift att bidra med den information som krävs för att, på ett patientsäkert sätt, tillgodose de insatser som patienter är i behov utav.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hur kommunikation fungerar i övergången från sluten somatisk sjukhusvård till kommunal hemsjukvård.Metod: Kvalitativ intervjustudie baserad på fem intervjuer med sjuksköterskor inom kommunal hemsjukvård med manifest innehållsanalys som analysmetod.Resultat: Kommunikationsmedel som sjuksköterskor använder är elektroniska kommunikationssystem, samordnade vårdplaneringar och kommunikation med närstående. Sjuksköterskors arbetssituation är mångfacetterad och kräver samarbete mellan vårdprofessioner, tidseffektivitet och kommunikation baserad på ett patientperspektiv. Brister i kommunikationen beskrivs bero på sjukhusmiljön och vårdprofessionernas språkbruk. Idéer finns för förbättringar men åtgärder uteblir.Slutsats: Brister i kommunikationen leder till merarbete för sjuksköterskor i deras förfarande att tillhandahålla korrekt information.

Arbetet syftar till att ge en bild av dramats möjligheter inom språkundervisningen och består av två huvuddelar; en litteraturdel samt en undersökningsdel. I teoridelen belyser jag begreppet drama ur ett antal synvinklar samt presenterar ett antal inlärningsteoretiker för att se om jag hos dessa kan hitta stöd för att drama kan gynna elevers lärande. I undersökningsdelen undervisar jag i dramainspirerad engelska i två åldersgrupper och låter sedan eleverna utvärdera denna undervisning med hjälp av en skriftlig enkät. Jag avslutar sedan med en slutdiskussion vilken visar att drama kan gynna elevers lärande på ett flertal olika sätt. En dramainspirerad språkundervisning kan bl.a.

Syftet med undersökningen är att få en uppfattning om vad elever och lärare på ett yrkesinriktat program på gymnasiet anser om nivågruppering. I arbetet definieras olika former av differentiering, och för- och nackdelar med nivågruppering redovisas. Svaren på enkätundersökningar visar elevers och lärares åsikter om nivågruppering. Ungefär hälften av eleverna var positiva till nivågruppering. Eleverna har möjlighet att byta grupp och rörligheten av elever mellan nivågrupperna var relativt stor.

Mitt examensarbete handlar om hur en person kan komma att ändra sin uppfattning om någonting. Vi ändrar ofta vårt sätt att se på någonting i vår omvärld på ett annat sätt än tidigare. Jag minns själv när jag gick i grundskolan och ändrade min uppfattning om matematikens tallinje. Innan hade jag haft en tanke om att matematik var svårt att förstå och att jag aldrig skulle kunna räkna till 100. Min uppfattning ändrades när jag upptäckte hur tallinjen är uppbyggd och att den är enkel när du väl kan den.

Vardagsrummet kan anses som hemmets hjärta. Det är för många samlingsplatsen för familj och vänner. Det är här vi umgås, tittar på tv, äter och spelar spel tillsammans. På grund av bostadsbrist bor många av oss på mindre ytor och hemmet krymper. Jag har valt att joba med Trästad 2012:s projekt "Bra bostäder för småhushåll till rimligt pris" som tittar på bland annat bostadsbristen och levnadsstandarden.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka elevernas strategier samt eventuella svårigheter och missuppfattningar med avseende på aritmetikkunskaper i åk 7 på en högstadieskola.Teoretisk referensram:Studien tar sin utgångspunkt i det postpositivistiska paradigmet och har både en kvantitativ med lösningsfrekvenser och en kvalitativ del med innehållsanalys. I det postpositivistiska paradigmet kan man använda sig av flera metoder (Denzin & Lincoln, 2011). Enligt Denzin och Lincoln är en av grundtankarna inom postpositivismen att vi aldrig kan förstå naturen helt och hållet, det finns alltid dolda faktorer som vi kanske inte kan upptäcka och detta utgör drivkraften för nya studier inom samma område. Grundidén med innehållsanalys är att kvantifiera någonting i texter utifrån ett speciellt syfte och som stöd för kvantifieringen kan intervjuerna användas (Bergström & Boréus, 2005).Metod: Undersökningen genomfördes i samtliga klasser i åk 7 på en skola och från denna grupp av elever valdes några elever ut för intervjuer. Den kvantitativa delen undersöker lösningsfrekvensen för de olika uppgifterna genom statistik över vilken typ av fel som eleverna gjort samt över hur många elever som har löst samtliga uppgifter inom ett räknesätt korrekt och vilken metod de har använt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några pedagoger i skolan tar reda på hur år 6 elevernas välbefinnande i skolan är. Vilka åtgärder använder pedagogerna sig av för att hjälpa de elever som har ett sämre välbefinnande samt hur dokumenteras detta för att eventuellt informera framtida mentorer? Metoden som använts är kvalitativ. Med hjälp av intervjuer har studien byggts på djupet och inte bredden. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av samtal, skriftlig kommunikation och observation för att ta reda på hur eleverna välbefinnande är.

Syftet med detta arbete var att studera hur några andraspråkselever på SFI använder varandra som resurser vid två olika samarbetsuppgifter. Datainsamlingen består av transkriberade bandinspelningar från första respektive andra skrivuppgiften. Vi utgick från hypotesen att samarbetsinlärning resulterar i positiv interaktion som i sin tur gynnar språkutvecklingen. Resultatet av denna undersökning visar att det som diskuteras mest under dessa samarbetsuppgifter är innehållsepisoder. Uppgifter som ger utrymme för kreativitet och fantasi visar att de ger fler antal repliker.