Syftet med undersökningen är att beskriva och förstå hur fritidspedagoger arbetar med systematiskt kvalitetsarbete på fritidshemmet. Det finns inte mycket forskning inom det här området och det behövs åtgärdas. Det står tydligt, både i Skollagen (2010) och i vår läroplan, Lgr 11, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011b), att det är något som alla ska göra som är verksamma inom skolan/fritidshemmets värld. Därför är det intressant att se hur det ser ut i verkligheten. Har det blivit lättare efter förtydligandet i Skollagen (2010) när det gäller det systematiska kvalitetsarbetet på fritidshemmen?Undersökningsmetoden är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats.

Det är, enligt Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritids-hemmet, den professionella lärarens plikt att utvecklas kvalitativt genom att pröva och utvärdera undervisningsmålen och att granska och utveckla nya metoder (Skolverket 2006). För att vi skall kunna efterleva dessa krav analyserade vi elevernas kunskaper i multiplikation och multiplikationstabellerna. Vi undersökte även om lärarnas inställning till och undervisning i multiplikation påverkade elevernas kunskaper.Med utgångspunkt från gällande kursplaner i matematik och skolans styrdokument visade den kvalitativa analysen att flertalet av eleverna hade goda färdigheter i, och förståelse och förtrogenhet för multiplikation och tabellerna.Vi granskade några viktiga aspekter i lärandeprocessen; grundläggande arbete i multiplikation, automatisering av tabellerna genom utantillinlärning, strategier, algoritmer, abstraktion och matematikspråk samt motivation. Vi fann att lärarna arbetade på ett traditionellt sätt och att de hade ambitioner till förändring, men saknade verktyg och fortbildning för detta. Några bevisbara samband mellan elevernas kunskaper och lärarnas inställning till och undervisning i multiplikation var svåra att finna.

Skolverket har instiftat ett antal IT-inriktade kurser för gymnasieskolan, men olika teorier beskriver att denna traditionella undervisning är långt ifrån pedagogiskt fulländad. Syftet med detta arbete är att undersöka hur IT-undervisningen i dagens gymnasieskola är upplagd och om lärarna upplever några problemsituationer i undervisningen. Genom att intervjua sex gymnasielärare i en medelstor svensk stad har undervisningsmetoder och problemsituationer kartlagts. Två lärare använder sig av genomgångsfas och därefter uppgiftsfas, en lärare använder PBL som undervisningsmetod, en lärare väljer att slå ihop genomgångsfas och uppgiftsfas och slutligen väljer två lärare att undervisa med hjälp av ett interaktivt inlärningsprogram (I-point). När det gäller hjälpmedel i undervisningen använder samtliga lärare sig av projektor kopplad till dator för att visa genomgångar på projektorduk.

I vår studie har vi undersökt hur lärare förhåller sig till elever med slöja i grundskolans tidiga och senare år. Vi har även undersökt hur eleverna som själva bär slöja förhåller sig till den. Det är en kvalitativ studie och vi har intervjuat tre lärare respektive tre elever. Två av dessa elever bär idag inte slöja medan den tredje fortfarande bär den. I vårt resultat kommer vi fram till att lärarna rättar sig så mycket de kan efter skolans värdegrund men att det kan uppstå situationer där det är svårt att fullfölja skolans värdegrund med elevers traditioner, trosuppfattningar eller klädsel.

SammandragSkolverkets statistik för sfi-studerandes studieresultat visar ett starkt samband mellan utbildningsbakgrund och studieresultat (Skolverket 2009). Sfi-utbildningen är indelad i tre studievägar där Skolverkets rekommendation är att sfi-studerande med 0?6 års utbildningsbakgrund bör placeras inom studieväg 1, sfi-studerande med 6?12 års utbildningsbakgrund inom studieväg 2 och sfi-studerande med minst 13 års utbildningsbakgrund inom studieväg 3.  Med detta som utgångspunkt har jag jämfört 18 sfi-studerandes resultat på ett läsförståelsetest och ett ordförrådstest med deras utbildningsbakgrund för att se om det även finns en skillnad i resultat mellan elever med olika utbildningsbakgrund som går att koppla till ordförråd och läsförståelse. Resultatet visar att de med en högre utbildningsbakgrund, studieväg 3, lyckas bättre på läsförståelsetestet än de med en lägre utbildningsbakgrund. Eftersom ordförrådet är en viktig nyckel för studieframgång har jag jämfört resultatet på ordförrådstestet med resultatet på läsförståelsetestet för att se hur ordförrådet påverkar läsförståelsen.

Syftet med vårt examensarbete är att vi vill utveckla och fördjupa våra kunskaper om elevers lärande inom problemlösning i grupp. Detta så att vi får en djupare kunskap och som förberedelse inför vår kommande yrkesroll som lärare. I Skolverket (2000) står det att ett av målen att sträva emot i undervisningen i matematik i skolår 9 är att eleverna ska utveckla sin förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang. För att elever skall kunna utveckla tillit till den egna förmågan och en god självbild skall de få möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera och interagera med omgivningen. Vår matematiska uppgift är ett så kallat ?öppet problem? där eleverna tillsammans måste komma med förslag och kompromissa fram till en gemensam lösning.

Gullberg, Linda (2014). Bland delfinsim och batterier. Möjligheter till lärande i träningsskola. (Among dolphin swimming and batteries. Learning possibilities in special school.).

I en kvalitativ dokumentanalys studeras departementspromemorian En ny betygsskala (Ds 2008:13), tio remissvar till förslaget samt propositionen En ny betygsskala (prop. 2008/09:66). Syftet med arbetet är att undersöka hur ståndpunkter och argument i frågan om utökningen av antal betygssteg, från två till sex steg, inom sfi (svenskundervisning för invandrare) relaterar till följande betygsfunktioner: betyg för urval, betyg för utvärdering och kontroll, betyg för att ge information om elevers kunskapsutveckling samt betyg för att främja elevers motivation. Resultatet visar att det främst relateras till betygsfunktionen för styrning och kontroll samt motivationsfunktionen. I analysen tolkas förslaget innehålla en strävan efter likriktning, underlättande för jämförelser av betygsresultat och en vilja att finna ett enkelt språk för bedömning.

Syftet med vårt arbete var att synliggöra i vilken utsträckning samt beskriva på vilket sätt datorer implementeras i det pedagogiska arbetet i förskolan (förskoleverksamheter). För att uppnå det framställda syftet genomförde vi en enkätundersökning bland yrkesverksamma pedagoger på ett antal förskolor. Målgruppen var förskollärare och barnskötare. Valet att inkludera barnskötare i studien baserades på att verksamma i förskolans värld arbetar efter samma regelverk, i detta fall Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (Skolverket, 2010) men kan ha väldigt olika förhållningssätt och förutsättningar som bland annat kan bero på utbildningsform. För att kunna synliggöra implementeringen på ett tillförlitligt sätt behövdes många respondenters erfarenheter och uppfattningar, därför valdes en kvantitativ enkätstudie som metod.

Den 1 juli 2011 trädde den nya skollagen i kraft vilket innebar att förskolan blev en egen skolform. Förskolechef är en reglerad befattning vars uppdrag finns fastställt i den reviderade läroplanen för förskolan. Förskolechefen har enligt Lpfö98, reviderad 2010, ansvar för förskolans kvalité (Skolverket, 2010a). En bra chef är kärnan i en framgångsrik pedagogisk verksamhet. Vi vill med denna studie undersöka vad förskollärarna har för krav och förväntningar på förskolechefen och vad de anser att förskolechefen har för betydelse för förskoleverksamheten.

I Sverige i dag, är män underrepresenterade i förskolan, cirka 3% av arbetskraften är män. Utbildningsstyrelsen i Sverige, Skolverket, försöker ändra på detta genom elevrekryteringskampanjer riktade mot män. De upprättar också nätverk inom universiteten för att öka antalet manliga sökande i förskoleutbildningen och för att minska antalet män inom detta område som dra sig tillbaka. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att avgöra vilka kvaliteter och / eller egenskaper män har som är tillgångar till förskolor i Sverige. Känner barn och förskollärare ett behov av män i förskolan, och i så fall, hur definieras dessa behov? Undersökningen sker genom observationer och intervjuer med tio pedagoger i två förskolor; Men endast en av dessa lärare var män.

Syftet med denna studie är att få en insyn i vilket förhållningssätt fem verksamma grundsko-lelärare har kring användning av digitala verktyg i deras undervisning och hur det påverkar deras integrering. I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 fram-går det tydligt att handhavandet av digitala verktyg är en viktig del då skolan ansvarar för att varje enskild elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (Skolverket 2011a). För att nå syftet i denna studie har vi samlat empiri genom telefonintervjuer som sedan har tolkats och analyse-rats utifrån fyra valda teoretiska begrepp, IT, IKT, digital litteracitet och MIK. Studien visade att samtliga lärare förhåller sig positivt till arbete med digitala verktyg i undervisningen där det används som stöd för elevers lärande. Vidare framkom det att lärarna arbetade med olika kunskaper och förmågor utifrån de teoretiska begreppen.

Studiens syfte var att undersöka rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen samt hur de tar ansvar för arbetet med dessa. Syftet var också att studera hur de omdömen som lärare skriver ser ut i praktiken avseende innehåll, för att se hur omdömena överensstämmer med rektorernas uppfattningar.I detta arbete har vår utgångspunkt varit de skrivningar i läroplanen (Lpo 94) och de allmänna råden (Skolverket, 2008) som uttrycker något om rektors ansvar samt elevers lärande- och kunskapsutveckling. För att få svar på våra frågor har vi intervjuat tio rektorer som tillsammans representerar grundskolans alla stadier samt studerat innehållet i 1245 skriftliga omdömen. Studien genomfördes i en mellanstor svensk kommun.Resultatet visar att rektorerna i huvudsak är positiva till skriftliga omdömen men att de är kritiska till det stöd de fått för implementering. Ett skäl till att rektorerna är positiva är de pedagogiska diskussioner som reformen medfört.

I undersökningen vill vi ta reda på mer om lärarnas inställning till kursplanerna stärvans- och uppnåendemål gällande NO för grundekolans tidigare del. Vi vill också ta reda på om eleverna når uppnåendemålen för NO i år 5. På grund av olika omständigheter, kunde inte alla mål undersökas.Skolverket genomförde 2003 ett kunskapsprov med eleverna i år 9 som mätte deras kunskaper i NO. I biologi var en fjärdedel godkända och i fysik och kemi var en tredjedel godkända. Samma år genomfördes en internationell undersökning, rörande NO kunskaper, där svenska elever i år 8 deltog.

BakgrundForskningen kring litteratur och dess betydelse för elevers utveckling har låtit vänta på sig, men de senaste åren har en hel del forskning gjorts kring läsning och läsförståelse, samt vikten av att föra in skönlitteraturen i klassrummet, bl a Langer (2005) och Molloy (2003) som båda menar att skönlitteratur är viktig för elevers utveckling på så sätt att litteraturen öppnar upp för viktiga diskussioner kring demokrati, levnadssätt och andra svåra frågor.SyfteSyftet med studien är att se hur lärare tänker kring arbetet med elevers utveckling såväl kunskapsmässigt som på det personliga planet med hjälp av skönlitteratur.MetodJag har gjort en kvalitativ intervjustudie om hur lärare arbetar med skönlitteratur i skolan utifrån Langers (2005) teori om de fyra faserna. Som metod användes intervju med öppna frågor. Studien är småskalig och innefattar fyra lärare från fyra olika skolor i samma medelstora kommun.ResultatResultaten visar att lärare i stor grad arbetar med elevernas utveckling genom skönlitteratur, med varierat tillvägagångssätt. I arbetet med litteraturen ingår förförståelse inför en ny text, textbearbetning på flera nivåer och efterarbete med de lästa texterna.I resultatet framgår även att kopplingar görs till Lgr11 (Skolverket, 2011) genom skönlitteraturen vad gäller såväl värdegrunden som demokrati och livsfrågor..