Finck, Louise (2005). Elevers ansvar och inflytande. En undersökning om elever och lärares uppfattning om elevers ansvar och inflytande i utbildningen. Pupils? responsibility and influence.

Det är svårt för personer med funktionsnedsättning att få en anställning på den öppna arbetsmarknaden och handlar det om en intellektuell funktionsnedsättning är chanserna än mindre. Funktionsnedsatta ska precis som alla andra ha en chans att genom sin sysselsättning kunna försörja sig. Men den låga sysselsättningsgraden, de långa inskrivningstiderna på Arbetsförmedlingen och den procentuellt sett höga arbetslösheten för den här gruppen visar på att det finns svårigheter med att ta sig in på arbetsmarknaden. Syftet med studien är att undersöka möjliga framgångsfaktorer, som medverkar till att elever som gått på gymnasiesärskolans nationella program, ökar sina möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Som andra syfte studeras hur framgångsfaktorerna tillgodoses i gymnasiesärskolans nya läroplan från 2013. Det finns inte så mycket forskning gjord om lindrigt utvecklingsstörda ungdomars övergång från skola till arbetsliv, framförallt inte forskning där individerna själva får komma till tals. Med kvalitativa intervjuer som metod utgörs resultatet i den här studien av att fem unga vuxna mellan 25-31 år själva får berätta om sina upplevelser och erfarenheter kring särskoletiden och vägen till ett arbete. En historisk tillbakablick är viktig för att skapa en större förståelse för nutiden.

Det har de senaste åren pågått en debatt inom den offentliga sfären huruvida datorer har en plats eller inte inom skolan. På senare tid har denna debatt gått från om till hur datorer skall integreras i skolan och förespråkare och motståndare innefattar både lärare, forskare och utbildningsministern. Forskning inom området IKT och lärande pekar på flera fördelar med att använda datorer inom skolan men området är fortfarande växande till följd av den stora förändring som IKT i skolan betyder. Studier visar bland annat att användandet av IKT kan höja elevers akademiska prestationer och föra skolan närmre elevernas livsvärld. Detta menar forskare kan höja elevers prestation och gynna dem i en globaliserad värld av kunskap.

Frågorna som lades till grund för min studie, och som är direkt kopplade till de valda frågorna som användes i utvärderingsenkäten för Mål 3-projektet som Sydskånska Gymnasieförbundet har genomfört med all sin personal, var följande:- Vilken inverkan kan man se att lärarna tycker att kompetensutvecklingskurserna för Mål 3-satsningen har över deras arbete med elevinflytande och i deras samarbeten? - Vilken påverkan kan man se att lärarna tycker att de har haft över Mål 3-satsningen, och kan man se samband mellan detta och hur lärarna upplever att Mål 3-satsningen har motsvarat deras önskemål om kompetensutveckling? - Finns det samband mellan lärarnas uppfattningar om hur Malmö högskolas kompetensutvecklingskurser har lyckats anknyta till deras vardagliga verksamhet, och skolans behov av Mål 3-satsningen? Mitt syfte med undersökningen var att analysera resultaten av enkäterna för att kunna uppfylla önskemålen om att Sydskånska forskargruppen ska bidra med en utvärdering och genomlysning av processen för Mål 3-projektet. Ett annat syfte som jag har haft med min undersökning var att tolka materialet utifrån de postmoderna kontexterna som läraryrket infinner sig i idag. Anledningen till detta var att kunna ge djup och tolkning av enkätsvaren. Jag undersökte vissa utvalda frågor som svarar på frågorna angivna ovan, och vidare analyserades dessa utifrån varje rektorsområde. Enkätsvaren på de utvalda frågorna indikerar att majoriteten av lärarna på Sydskånska Gymnasieförbundet tycks vara missnöjda med kompetensutvecklingskurserna för Mål 3-satsningen.

Att våga möta framtiden ? Skolchefers arbete för att möjliggöra digital mediekompetens i dagens och morgondagens skolaFörfattare:MIKAEL CEDERBOMUppdragsgivare:Karin Fogelberg vid JMGKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapOmfattning:15 högskolepoängTermin:HT 2009Handledare:Annika BergströmSyfte:Dagens ungdomar måste kritiskt och kreativt kunna möta det digitaliserade samhället. Här spelar skolan en avgörande roll, och inte minst skolcheferna som bestämmer det övergripande ramverket för hur digital mediekompetens ska realiseras bland skolledare, lärare, och elever. Men deras uppdrag är komplext eftersom implementering är svårhanterligt, samt att ansvaret för den lokala skolan och dess utveckling styrs både av kommunen och inifrån den egna skolan. Därför är det inte självklart hur skolcheferna idag jobbar för att främja digital kompetens i skolan.

I nästan alla Sveriges kommuner finns numera en lokal matematikutvecklare som har i uppdrag att främja undervisningen i matematik, bistå kollegor med aktuell forskning med mera. De arbetar som samordnare till kommunernas matematiklärare och ingår själva i både regionala och nationella nätverk spridda över landet. Att varje kommun bör ha en lokal matematikutvecklare kommer från Matematikdelegationens betänkande, till-sammans med andra ?åtgärder för att förändra attityder till och öka intresset för mate-matikämnet samt utveckla matematikundervisningen?(SOU 2004:97, Bilaga 1).Syftet med arbetet har varit att undersöka matematikutvecklarna i Växjö region genom att besvara tre frågor: Varför behöver Sveriges kommuner matematikutvecklare? (Vilken är bakgrunden till de negativa trenden inom ämnet som föranledde regeringens uppdrag till Utbildningsdepartementet om en utredning?) Vad är matematikutvecklarnas förut-sättningar (allmänna faktorer som påverkar utvecklandet) för att lyckas med sitt uppdrag i Växjö region? Samt Hur arbetar, tänker och ser matematikutvecklarna i Växjö region på sitt uppdrag?I litteraturstudien lyfts forskning fram kring svensk Skolutveckling, läroplanshistorik och pedagogiska influenser på matematik, som kan ha påverkat utvecklingen av skolämnet. Det görs också en redogörelse över Matematikdelegationens uppdrag, handlingsplan och samarbetspartners samt den direkta orsaken till deras arbete, d.v.s.

Abstrakt Gustafsson Peter (2010) En studie i hur kursplanen används av lärare i gymnasieskolan (The syllabus ? how is it used by teachers?). Skolutveckling och ledarskap, SÄLIII:3 Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Mitt syfte med den här uppsatsen var att undersöka hur kursplaner används av lärare i gymnasieskolans yrkesprogram och se om det finns skillnader som är intressanta i sättet att arbeta med dem. Tanken är att ta reda på hur lärare använder kursplanen, som är ett viktigt underlag och styrinstrument för att skapa kurser för elever på våra skolor i Sverige. Kursplanen är ett underlag som skall ge information om vilka kunskaper eleven skall uppnå (vilka är inlagda som kursmål) samt vilka betygskriterier som finns för att en likvärdig bedömning skall uppnås när det gäller betyg nationellt i hela vårt land. Samtidigt är det meningen att kursplanen ska kunna ligga som en grund, för att en ?infärgning? av kursen skall vara möjlig att göra, för att spegla och motsvara den lokala ortens eller närområdets behov.

I denna studie kan läsas om en skola där speciallärare och specialpedagog har lett lärande samtal med arbetslag som ett utvecklingsarbete.  Studien är ett nedslag i två av dessa samtal. Syftet med studien har varit att förstå specialpedagogens roll i det lärande samtalet, att undersöka vad som egentligen sägs samt att undersöka hur de lärande samtalen bidrar till en diskussion om specialpedagogiska arbetssätt i de arbetslag där man för lärande samtal.Tidigare forskning som presenteras i studien rör sig inom det specialpedagogiska området. Litteraturgenomgången innehåller en sammanfattande presentation av speciallärarens olika roller historiskt, om olika former av samtal samt perspektiv på lärande. För att förstå de lärande samtalen har de filmats och analyserats utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att pedagogerna i samtalen talar om handlande, situationsbundet eller planerat. Samtalsinnehåll kunde också kopplas till lärandet i samtalet genom samtalsstrukturen.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att beskriva samt reflektera över hur gällande rätt har utvecklats genom rättspraxis när det gäller regleringen avseende ansvar vid medverkan till brott. Ytterligare ett syfte är att försöka tydliggöra var, och om, några juridiskt relevanta gränser mellan gärningsmän, medgärningsmän och medhjälpare kan utläsas ur praxis.För att genomföra uppsatsen har lag, förarbeten, rättsfall och doktrin studerats.De slutsatser som kan dras av praxis när det gäller gränsdragningarna är att det krävs relativt lite av en person för att han ska kunna dömas som medverkande till brott. Som utgångspunkt nämn "Rockfallet" där en man döms för medhjälp till misshandel då han hållit en bekants rock medan han misshandlar och rånar en fotgängare och där jämförelse med den straffria gärningen att med gillande min stå och se på ett slagsmål görs.I uppsatsen presenteras även flera andra rättsfall som illustrerar gränsdragningen mellan det straffbara och det straffria området.När det gäller gränsdragningen mellan en gärningsman, en medgärningsman och till viss del även en medhjälpare konstateras att praxis till viss del visar på en ojämn rättstillämpning som i några fall kan beskrivas som rättsosäker. Detta medför att några säkra slutsatser inte kan dras av materialet. Den konturen som dock kan utläsas är att ett gemensamt handlande, föregått av ett samråd, blir straffbart såsom medgärningsmannaskap. När omständigheterna medför att det brister i det gemensamma handlandet eller i samrådet blir utgången i målet i vissa fall svår att förutse.Ytterligare en aspekt är att den bristande förutsebarheten till viss del kan bero på att området endast är praxisreglerat, uttryckligt lagstöd saknas i många fall.För att komma till rätta med den bristande förutsebarheten och rättsosäkerheten är ett förslag till lösning att lagstiftaren i lag reglerar de fall där straffbarhet kan inträda trots att rekvisiten i det aktuella straffstadgandet inte uppfyllts..

Uppsatsen syftar till att undersöka former och frekvens av IKT i ett kommunikativt syfte i skolan.I bakgrunden presenteras att kommunikation med datorerna sätter sin prägel på människors liv och Internet påverkar i hög grad den dagliga tillvaron. Hur tillgången till datorer är i svenska hem och skola samt vilken betydelse datorns placering i har arbetssituationen belyses.I den teoretiska bakgrunden beskrivs vad kommunikation och information är, att vi alltid kommunicerar men det är skillnad på de medel som används. Här belyses även datorns betydelse för kommunikation inom informations- och kommunikationstekniken (IKT). Här exemplifieras vidare datorn i ett pedagogiskt syfte och dess användning inom skolan samt att kringmiljön är viktig.Studien är huvudsakligen baserad på en kvantitativ metodinriktning i form av en enkätundersökning där lärare och elever vid tre skolor i sex olika klasser svarar på frågor kring datorns nyttjande både inom skolan och i hemmet.Resultatet visar att både elever och lärare är frekventa användare av datorer och kommunicerar via IKT i olika former. Båda grupperna är positiva till att i ökad grad kommunicera via IKT.

Studiens övergripande syfte är att på en skola, söka kunskap och undersöka hur pedagogeroch rektorer med erfarenhet av samverkan mellan grundsärskola och grundskola, uppfattardenna samverkan. Ett delsyfte med studien är att kunna ta fram och bidra med ett underlag tillskolans fortsatta utvecklingsarbete genom att påvisa vilka problem och utmaningar man ser iden aktuella skolkulturen. Arbetet utgår från en socialkonstruktivistisk ansats i denbemärkelsen att innebörden av inkludering och tillämpandet av inkludering är något somkonstrueras.Utifrån mitt syfte valde jag att använda mig av en fallstudie som forskningsmetod. Somdatainsamlingsmetoder användes kvalitativa forskningsintervjuer vilka var halvstruktureradesamt en enkätundersökning. Nio intervjuer genomfördes med deltagarna i skolans?inkluderingsgrupp? medan enkätundersökningen riktade sig till skolansresterandepedagoger.

ABSTRAKT Bornefjäll, Åsa (2011). I varje länk i kedjan behöver vi ha samsyn; Organisation av särskilt stöd för barn och ungdomar 0-20 år (In each link in the chain we need a consensus; Organization for children and youth in special needs 0-20 years). Malmö Högskola: Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogprogrammet. Syftet med följande arbete är att undersöka hur stödet är organiserat i en kommun, när barn föds med eller hamnar i behov av särskilt stöd, upp till 20 år ålder, utifrån respondenternas beskrivningar. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd och specialpedagogens roll i samverkansarbetet.

Informationstekniken är ett begrepp som har vuxit fram ur de senaste årens datorteknikutveckling. De första datorerna som utvecklades var stora och klumpiga och hade som uppgift att lösa matematiska problem. Redan under 1960-talet kom riksdagen överens om att introducera datortekniken i den svenska skolan men det var inte förrän 80-talet och tidigt 90-tal som datorämnet blev obligatoriskt. Mellan 1984-1993 satsades sammanlagt 240 miljoner kronor på att få in datorer i skolans undervisning. Utöver denna summa satsade kommunerna oerhörda summor på datoranvändningen.

Sammanfattning/Abstract Reuterskiöld, Christine (2013). ?Paddor i praktiken?, Skolutveckling i digitala lärverktyg/iPad ? från teori till praktik. (?Toads in practice? School development in digital tools/iPads ? from theory to practice), specialpedagogik avancerad nivå, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle. Problemområde.

ABSTRACT Lotta Dalenius Hahlin (2010) Mentorskap utifrån ett lösningsinriktat fokus. (Mentorship based on a solution-oriented focus. Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen halvfart/distans, Malmö Högskola Många elever hoppar av sin gymnasieutbildning pga. av olika orsaker. En av orsakerna kan vara att eleven inte har tillräckligt stöd i sin mentor på skolan.