Studiens syfte är att beskriva och analysera hur specialpedagogers formella kompetens motsvarar de förväntningar på praktisk yrkeskompetens som specialpedagogerna möter från olika aktörer i skolans vardagsverksamhet. Vi använder oss av en kvalitativ metod och intervjuer för att undersöka vårt fält. I vår studie ingår nio intervjuer med specialpedagoger, verksamma i kommunala skolor, fristående skolor eller central elevhälsa.Forskning har visat att specialpedagoger ofta möter förväntningar på att de ska arbeta direkt med stöd mot elever och att skolor ofta har en kategorisk syn på skolsvårigheter. Nyare forskning har även visat att få professioner, utöver specialpedagogerna själva, i skolan anser att specialpedagoger ska arbeta övergripande med organisation samt Skolutvecklingsfrågor. Forskning har också visat att specialpedagoger ofta saknar mandat från ledning för hela sitt uppdrag och att de sällan har den strategiska position, exempelvis i ledningsgrupp, i organisationen som de skulle behöva för att lyckas med uppdraget.Studiens resultat visar att faktorer som respondenterna beskriver som avgörande för huruvida de har förutsättningar att utnyttja sin kompetens till fullo är framför allt en ledning som är medveten om specialpedagogens kompetens och har en vision om en inkluderande skola.

SyfteStudiens syfte var att ta reda på hur klasslärare gör när de märker att en elev är i behov av särskilt stöd. Den empiriska enkätundersökningen avsåg att besvara syftet utifrån fem frågeställningar. I enkätundersökningen gavs informanterna möjlighet att gradera föreslagna alternativ. Enkätundersökningen innehöll även en fråga om antal år i yrket för att försöka se ett mönster om svaren skiljde sig åt beroende på yrkeserfarenhet.TeoriBegreppet frirum är centralt i den teori Berg (2009) har konstruerat. Skolan som institution sätter gränser och skapar därmed frirum för det vardagsarbete som enskilda skolor bedriver.

Syftet med denna undersökning har varit att utifrån pedagogernas erfarenheter undersöka vilka faktorer som bidrar till alternativt hindrar att interaktiva tavlor används utifrån sin interaktiva potential i klassrummet - vilka påverkansfaktorer kan urskiljas för införande och användande av interaktiva tavlor i klassrummet? Undersökningen har även belyst motiven för satsningarna, användningen av den interaktiva tavlan i relation till erbjudandet om interaktivitet samt hur olika faktorer påverkar integreringen av tavlan i klassrummet. Undersökningen baseras på litteraturstudie, en mindre enkätundersökning samt ett par kompletterande observationer av klassrumspraktik.Respondenternas skolor har utifrån min tolkning valt att satsa på interaktiva tavlor utifrån arbetslivsaspekter och/eller demokratiaspekter snarare än inlärningsaspekter. Organisationerna har påverkats av omgivningens krav. De faktorer som lyfts fram i undersökningen utgår dels från lärarens kompetens, värderingar och intressen, dels till den praktik där individen agerar och dess egenskaper, krav och möjligheter.

Abstract Titel: Lekens betydelse för barns lärande i förskolan ? Tio förskolepedagogers uppfattningar om leken. (The importance of play on the learning passes in pre-school) Författare: Annette Poulsen Typ av arbete: Examensarbete (15 hp) Handledare: Ingrid Sandén, Examinator: Lena Lang Kurs: Lärarutbildningen, Malmö högskola, Skolutveckling och ledarskap Datum: 4 Juni 2009 Syfte: Studiens syfte var att undersöka förskolepedagogers uppfattningar och tankar om lek och lärande. Den empiriska undersökningen avsåg att besvara syftet med två frågeställningar som berör hur förskolepedagogers uppfattningar om lekens betydelse för barns lärande och hur förskolepedagoger ser på lekens betydelse för barn i behov av särskilt stöd. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning av leken samt en beskrivning av lek som specialpedagogisk metod. Metod: En kvalitativ metod i form av intervjuer användes och totalt intervjuades tio förskolepedagoger.

Järpell, Cecilia och Mellin, Petra. (2006). Kunskapsskolan ?en skola för alla?. (Kunskapsskolan ?a school for all students?). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med vårt arbete har varit att undersöka om Kunskapsskolan är ?en skola för alla?.

Nu ska vi ska ta klivet ut i v?r nya roll som specialpedagoger. Vi fr?gar oss vad det inneb?r att vara specialpedagog och vad som f?rv?ntas av oss i v?r nya roll. B?de tidigare forskning och Skolverket (Skolverket, 2024) visar p? en komplex och otydlig roll.

Informationstekniken är ett begrepp som har vuxit fram ur de senaste årens datorteknikutveckling. De första datorerna som utvecklades var stora och klumpiga och hade som uppgift att lösa matematiska problem. Redan under 1960-talet kom riksdagen överens om att introducera datortekniken i den svenska skolan men det var inte förrän 80-talet och tidigt 90-tal som datorämnet blev obligatoriskt. Mellan 1984-1993 satsades sammanlagt 240 miljoner kronor på att få in datorer i skolans undervisning. Utöver denna summa satsade kommunerna oerhörda summor på datoranvändningen.

Sammanfattning Regner, Anna (2014). En fallstudie av samarbete mellan förälder och olika aktörer kring barn med språkstörning. (A case study of cooperation between parent and various actors around children with language disorders). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagog-programmet, Malmö högskola. Bakgrund: Språket, som är en mycket viktig del av individen, är komplext och består av olika delar; form (fonologi och grammatik), innehåll (semantik) och användning (pragmatik).

CODA (Children of deaf adults) innebär att man är hörande själv men har en eller två teckenspråkiga föräldrar. CODA-elever har teckenspråk som hemspråk och de lever mittemellan den döva världen och den hörande. Det skulle kunna liknas vid att växa upp i en invandrarfamilj med en annan kultur och ett annat språk hemma än vad de har i skolan. (Fredäng 2003). Det saknas beprövade metoder för vilka insatser som kan behövas kring CODA elever i skolan.

Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa hur lärare skapar mening åt alternativa verktyg/kompensatoriska hjälpmedel i sin undervisning. Det empiriska materialet utgörs av inspelade samtal från fyra fokusgrupper bestående av sammanlagt 19 personer från fyra grundskolor. Resultatet visar att informanterna i första hand ser möjligheter, men även begränsningar, med att använda it i klassrummet. De är eniga om att verktygen är användbara, men visar att det är viktigt att fundera kring hur de ska användas pedagogiskt. I pedagogernas berättelser framgår att elever har fått bättre självförtroende, blivit mer motiverade för skolarbete och klarat studierna bättre tack vare de alternativa verktygen. De medverkande pedagogerna visar sig också ha ett pragmatiskt förhållningssätt till it och alternativa verktyg.

Sammanfattning Uddling, Christin (2013). Betyg i grundsärskolan belyst ur ett elevperspektiv (Grades in special schools from a student perspective). Speciallärarprogrammet inriktning utvecklingsstörning, Institution: Skolutveckling och ledarskap, Fakultet: Lärande och samhälle, Malmö högskola Nyckelord: betyg, bedömning, grundsärskolan, kunskap, lärande, utvecklingsstörning. Problemområde: Bedömning och betygsättning i grundsärskolan är ett relativt outfors-kat område och den forskning som har gjorts har i liten utsträckning fokuserat på det pedagogiska arbetet (Berthén, 2007). I stället har utmaningen med integrering samt särskoleelevers samspel med varandra studerats (ibid.). Det finns forskningsrapporter och examensarbeten som belyser bedömning och betygsättning i grundsärskolan och grundskolan, men dessa är belysta ur pedagogernas perspektiv. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur elever i grundsärskolan upplever betyg och vilken betydelse betygen har, belyst ur elevernas perspektiv. Metod: I studien har jag utgått från ett kvalitativt perspektiv.

Björkman, Annika. (2013) Förskollärares och föräldrars röster om inskolning av adopterade barn i förskolan; Preschool teachers and parents opinion on the induction of adopted children in preschool. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Handledare: Lisbeth Amhag Examinator: Magnus Erlandsson Syftet var att belysa vilka konsekvenser fyra förskollärares erfarenheter och förhållningssätt fick vid inskolningen av adopterade barn i förskolan. I undersökningen belyses även på vilka sätt, kunskap och erfarenheter om adopterade barns bakgrund, användes av förskollärare vid inskolningen samt på vilka sätt tre adoptivföräldrars erfarenheter och kunskap om sitt barn och dess bakgrund togs tillvara. Metoder som användes i undersökningen var intervjuer och berättelser.

I studien Lärares tankar om skolledare, Sjöstrand-Lorenzatti (2005) var slutsatsen att lärare ville ha tydliga pedagogiska ledare som verkade nära dem i det dagliga arbetet. Denna uppsats är en uppföljning på ovanstående arbete med den skillnaden att frågan nu ställdes till rektorer om deras syn på vad det innebär att vara pedagogiska ledare. Förhållandet mellan rektorers uppdrag som pedagogiska ledare och deras ansvar för verksamheten som helhet med administrativt arbete, personal- och arbetsmiljöansvar diskuteras som en faktor i studien. Att arbeta som rektor i grundskola med bakgrund som förskollärare eller fritidpedagog kan innebära ifrågasättande och legitimitetsproblem i yrkesutövningen. Bakgrundens betydelse var därför ytterligare en intressant faktor att fördjupa inom studiens ram.

Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka gymnasieelevers uppfattningar om arbetet med bedömningsmatriser i ämnet svenska. Utgångspunkten är det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs på den undersökta gymnasieskolan, vilket strävar efter att utveckla den formativa bedömningen. Forskningsfrågor som ställs är hur eleverna arbetar med bedömningsmatriserna, vad de uppfattar som tydligt respektive svårt att förstå i matriserna samt på vilket sätt det formativa arbetssättet skulle kunna utvecklas utifrån elevernas uppfattningar. Det teoretiska ramverk som antas är Marnie Thompson och Dylan Wiliams (2007) modell över nyckelstrategier i formativ bedömning, vilka består av att läraren, eleven och dennes klasskamrater interagerar för att målet för undervisningen ska bli tydligt, var eleverna befinner sig i förhållande till målet och hur de kan arbeta vidare för att utveckla sitt lärande. Detta sker bland annat genom att undervisningens mål och kriterier delges eleverna, vilket sker i användandet av bedömningsmatriser. Den empiriska metoden gick ut på att uppsatsförfattaren delade ut en enkät till totalt 66 elever i kurserna Svenska 1, 2 och 3 på den undersökta gymnasieskolan.

Abstract Hantosi, Susann & Åström, Karin (2011). Motivation och lustfyllt lärande ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Motivation and pleasurable learning from a special educational perspective) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Examensarbetet behandlar specialpedagogens förhållningssätt i områden som rör gymnasieelevers motivation och lustfyllda lärande i förebyggande och åtgärdande syfte med fokus på individ-, grupp-, och organisationsnivå. Tanken med detta arbete är att den nyvunna kunskapen ska utveckla oss i vår kommande specialpedagogroll och att detta i sin tur ska påverka organisationen som helhet, men framförallt gynna den enskilde eleven i dennes fortsatta kunskapsutveckling. Våra forskningsfrågor är följande: ? Hur kan specialpedagogen arbeta förebyggande, vad det gäller att ta till vara elevens motivation och känsla av lustfyllt lärande? ? Hur kan specialpedagogen arbeta åtgärdande, vad gäller att ta till vara elevens motivation och känsla av lustfullt lärande? Vi utgår ifrån det sociokulturella- och det salutogena perspektivet och teorier som faller inom ramen för dessa perspektiv. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ halvstrukturerad intervjuform.