Syfte: Att studera specialpedagogens yrkesroll i olika skolor. Arbetar specialpedagogen utifrån de mål som står i examensförordningen samt finns likheter/skillnader i det specialpedagogiska uppdraget i olika skolor inom samma kommun. Våra frågeställningar vi utgår ifrån är: ? Vad kännetecknar specialpedagogerna i den aktuella kommunen?? Hur ser det specialpedagogiska uppdraget ut i samtliga skolor i en kommun?? Vilka likheter/skillnader finns det i specialpedagogens uppdrag inom sammakommun?? Vad beror likheterna/skillnaderna i specialpedagogiska uppdraget på?? Hur skulle uppdraget kunna utvecklas utifrån examensförordningen i den aktuella kommunen?Teori: Den teoretiska utgångspunkten för studien är specialpedagogens roll ur ett professionaliseringsteoretiskt perspektiv, systemteoretiskt perspektiv.Metod: Studien är både kvalitativ och kvantitativ och för att inhämta information har en onlineenkät används. Enkäten har skickats till alla specialpedagoger i en mellanstor kommun i södra Sverige.

Andersson, Irja. & Jönsson, Bengt. (2006) Grundsärskoleelevers integrering i grundskolan - Möjligheter och hinder. (Inclusion of students with learning disabilities in the compulsory school ? possibilities and obstacles). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet är att undersöka vilka möjligheter respektive hinder som finns när det gäller grundsärskoleelevers integrering i grundskolan samt belysa vikten av ett bra samarbete mellan de båda skolformerna som grund för en lyckad integrering. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de här frågeställningarna samt visar läsaren på vikten av de båda skolformerna ska närma sig varandra. Med hjälp av intervjuer ville vi undersöka vilka möjligheter och hinder som styr grundsärskoleelevers integrering i grundskolan. Intervjuerna genomfördes i två skilda kommuner på fyra olika skolor för att upptäcka eventuella likheter och skillnader.

Sammanfattning/Abstract Lina Lennström och Jessica Liljedahl Ahlbeck Den interaktiva tavlan på förskolan -ur ett specialpedagogiskt perspektiv Pedagogers tankar kring den interaktiva tavlan The interactive board at the preschool ? Special Educational perspectives Preschool teachers thoughts regarding the interactive whiteboard Vår studie syftar till att ta reda hur pedagogers tankar är kring arbetet med den interaktiva tavlan. Frågeställningarna som vi ställer oss rör syftet med att ha en interaktiv tavla redan från förskolan och hur pedagogerna ser på möjligheter och hinder med tavlan och hur pedagogerna ser på tavlans möjligheter att bidra till lustfyllt lärande. Vi har även frågat hur utbildning kring tavlans funktioner påverkar pedagogerna och hur pedagogerna ser på digitala medier i framtiden på förskolan. Den forskningsansats som vi använt i studien är kvalitativ.

ABSTRAKT Briland, Elisabet & Prytz, Camilla (2009) Hur fungerar övergångarna förskola ? förskoleklass ? skola; Med fokus på barn i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter (Routines for the transitions between preschool and school with a special focus on children at-risk for dyslexia). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola Vårt syfte är att fördjupa oss i hur övergångarna mellan förskola, förskoleklass och skola fungerar för de barn som ligger i riskzonen för att få läs- och skrivsvårigheter. Vi ställer oss frågan hur man kan underlätta övergångarna mellan förskola ? förskoleklass ? skola så att detta fungerar optimalt för alla barn, men särskilt för de barn som ligger i riskzon för att få problem med sin läs- och skrivutveckling. Vi har använt oss av den kvalitativa forskningsintervjun som undersökningsform och den kvantitativa metoden genom att skicka ut enkäter.

BakgrundEfter flera år av sjunkande elevresultat fick år 2006 Myndigheten för Skolutveckling i uppdrag att fördela ett statligt bidrag för att anordna sommarskolor. Trots bidraget har antalet elever som inte når gymnasiebehörighet fortsatt att sjunka. År 2012 togs det statliga bidraget bort för att åter införas 2014.SyfteStudiens syfte är att vinna kunskap om sommarskolors betydelse för skolors måluppfyllelse och elevers lärande. Studiens frågeställningar rör hur sommarskolor är organiserade, vilka argument som finns för respektive emot sommarskolor enligt berörd personal samt hur sommarskolors existens kan förstås och tolkas utifrån å ena sidan samhällets krav på måluppfyllelse och å andra sidan elevers behov och lärares professionella bedömningar.MetodEn kvalitativ metod med hermeneutisk ansats och intervjuer som redskap. Som teoretiskt perspektiv har Balls begrepp performativitet och fabrikation använts.ResultatUndervisning och lärande i sommarskolan skiljer sig från den ordinarie undervisningen genom större samsyn och samarbete lärare emellan och att ett individanpassat arbetssätt används i större omfattning.

Arnesson, Ursula. (2006) Prövningsanvisningar i Svenska A - En jämförande studie av prövningsanvisningarna på Komvux och gymnasieskolan. Directions for examination in Swedish A - A Comparative study of the directions for Examination in Komvux and Upper Secondary School. Skolutveckling och ledarskap 60p. Lärarutbildningen Malmö Högskola. Syftet med mitt examensarbete är att jämföra några skolors prövningsanvisningar och utifrån den jämförelsen se om man kan uppfylla de nationella målen i en prövning samt se om de överrenssämmer med kunskapssynen.

Det finns ett positivt samband mellan elevers prestationer, välbefinnande och lärmiljö. Studien i denna uppsats är en utprövning av skattningsverktyget MAVIS, som är skapat för lärare i grundskolans senare år för att utvärdera, analysera och utveckla en lärmiljö. Verktygets innehåll utgår ifrån en teoretisk modell av skolans sociala klimat och definierar tio aspekter av lärmiljö: Stimulans, kompetens, lärande, kontroll, säkerhet, hjälpsamhet, delaktighet, ansvar, inflytande och kreativitet. Studiens syfte är att undersöka användbarhet, identifiera förbättringsmöjligheter, problematiska aspekter och undersöka om verktyget är tillförlitligt, och kan antas mäta kvaliteten på relevanta aspekter av elevers lärmiljö som det avser att göra. Två klasser på två grundskolor var föremål för studien, där sammanlagt sex lärare och sex elever deltog.

Bakom mitt intresse för kreativitet och konstnärligt skapande, ligger inte bara ett långt arbetsliv i en lärande funktion för vuxna inom detta område, utan också en lika lång erfarenhet av ett eget sådant skapande. På den kurs som de senaste fem åren har varit min huvudsyssla, en kurs riktad till och förbehållen sjukskrivna och arbetslösa, har jag lagt märke till att dessa ?studier? ofta har lett till en positiv utveckling och synbar tillfredsställelse för deltagarna. Detta har också kunnat bekräftas genom en studie som Region Halland lät genomföra 2008 (KJ Skolutveckling 2008 sid. 27).

Syftet med detta examensarbete var att undersöka arbetslagets funktion i dagens skola utifrån ett lärarperspektiv med fokus på lärares lärande. Studiens frågeställningar handlar om vilken betydelse samarbete i arbetslag har för lärares lärande och hur lärare upplever att arbetslaget bidrar till utveckling i yrket. Studien har haft en kvalitativ ansats och insamling av material har skett genom intervjuer med lärare, samt litteraturstudier inom skolforskning som har behandlat lärande organisation och utvecklingsarbete i arbetslag. De huvudsakliga resultaten i denna studie är att arbetslagsfunktionen inte helt motsvarar den funktion som beskrivs i olika statliga utredningar och styrdokument, dvs. en bas för Skolutveckling där lärare genom gemensam reflektion, engagerat och kreativt samarbete skapar en kollektiv lärandemiljö för lärare.

ABSTRAKT Milic Pavlovic, Ljiljana (2012). Skype i hem och skolmiljö. En fallstudie om Skypekommunikation mellan ett barn med Downs syndrom och hans familjemedlemmar. (Skype at home and in school environment. A case study of the communication between a child with Down syndrome and his family members); Skolutveckling och ledarskap; Specialpedagogik; Lärarutbildningen; Malmö Högskola Syftet med studien är att beskriva, analysera och tolka kommunikation via Skype mellan en elev i träningsskola och hans familjemedlemmar när eleven använder både verbalt språk och tecken som stöd.

Andersson, Irja. & Jönsson, Bengt. (2006) Grundsärskoleelevers integrering i grundskolan - Möjligheter och hinder. (Inclusion of students with learning disabilities in the compulsory school ? possibilities and obstacles). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet är att undersöka vilka möjligheter respektive hinder som finns när det gäller grundsärskoleelevers integrering i grundskolan samt belysa vikten av ett bra samarbete mellan de båda skolformerna som grund för en lyckad integrering. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de här frågeställningarna samt visar läsaren på vikten av de båda skolformerna ska närma sig varandra. Med hjälp av intervjuer ville vi undersöka vilka möjligheter och hinder som styr grundsärskoleelevers integrering i grundskolan. Intervjuerna genomfördes i två skilda kommuner på fyra olika skolor för att upptäcka eventuella likheter och skillnader.

Furtenbach Charlotte (2007). Problemelever eller skolutvecklare? Specialpedagogers tankar om framtiden för gymnasieskolans individuella program. (Problemstudents or schooldevelopers? Special needs educational teachers' thoughts about the future of upper secondary school's individual program.)Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.

Sandell Malin (2009). Läraren som trovärdig ledare - Om hur elever får respekt för lärare i gymnasieskolan. (The teacher as a credible leader - How students get respect for their teachers.) Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:3, lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet är att genom intervjuer och observationer beskriva elevers uppfattning av den goda läraren. Uppsatsen ska försöka svara på vad det är som karakteriserar en lärare som eleverna har repsekt för och som de finner trovärdig. Hur upplever eleverna att en bra lärare är och vad kan vi lärare lära av eleverna för att bli bättre lärare? Arbetet tar upp forskning om lärarens ledarskap.

Nilsson, Henrik och Waern, Anneli (2006) Kan vi undvika eller minska antalet skoldaghemsplaceringar? (Can we avoid or decrease resourse school placement?) Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Vi vill med arbetet undersöka om hemskolor kan skapa en bättre skolmiljö för barn som riskerar att placeras på skoldaghem. Vi vill se om skoldaghemsplaceringarna därigenom skulle kunna undvikas eller i vart fall minskas. Syftet med arbetet är att utifrån Antonovskys KASAM-teori undersöka hur personalen på skoldaghemmen upplever att de skapar en fungerande skolgång för eleverna och huruvida de anser att det är möjligt att applicera detta arbetssätt på hemskolorna så att skoldaghemsplaceringar undviks eller minskas. I arbetet redogörs för faktorer som påverka elevers skoldaghemsplacering. Vi vill genom intervjuer undersöka hur personalen på skoldaghem skapar bättre undervisningsmiljö för elever i riskzonen. Resultatet i vår undersökning visar att den intervjuade skoldaghemspersonalen anser att skoldaghemsplaceringar möjligen kan undvikas i vissa fall, men att flertalet elever som vistas på skoldaghemmen ändå är i behov av den miljö som skoldaghemmet kan erbjuda. Av vårt arbete kan vi dra slutsatser att elever som riskerar att bli placerade på skoldaghem ofta behöver; få och nära vuxenkontakter, ha möjlighet att vistas i mindre grupper, strukturerat och avskalat undervisningsstoff och mycket positiv förstärkning.

Så kallade demokratiska skolor som Sudbury Valley i Massachusetts och Summerhill i England kombinerar individuell frihet och gemensamt ansvarstagande för att gynna både lärande och utveckling av demokratisk kompetens hos skolbarnen. Trots att deras koncept under mer än 80 års tid har visat sig vara synnerligen framgångsrikt och trots att både lärande och demokratisk kompetensutveckling står högt på agendan för Skolutveckling i både Sverige och internationellt, nämns dessa skolor eller deras koncept inte alls i diskussionen om den svenska skolans utveckling.I ett samhälle där beslut skall förankras i vetenskapliga fakta, faller det rimligen på allmänpedagogikens bord att kunna förklara de nämnda skolornas framgångar.Mitt syfte är att med hjälp av relevant litteratur granska de demokratiska skolornas praktiska koncept, att undersöka möjligheter att formulera en allmänpedagogisk teori utifrån detta koncept, samt beröra den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i riktning som en sådan teori utpekar. En etnografisk innehållsanalytisk metod har använts för att jämföra och samordna denna litteratur. Det visar sig att befintlig kunskap ger ett utmärkt stöd för de demokratiska skolornas praktiska koncept och att analysen ger upphov till hypotesbildningar på den önskade teoretiska nivån. Frågan om den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i ?demokratisk? riktning måste diskuteras bland annat ur ett maktperspektiv, och ett par inlägg i en sådan diskussion finns i sista kapitlet..