Våren 2008 startade på ett naturbruksgymnasium ett förbättringsprojekt kallat ?Ökad måluppfyllelse 2008-2010?. Projektets utgångspunkter är att skolan under en tvåårsperiod aktivt ska arbeta för att öka andelen elever på Naturbruksprogrammet som når målen i de kurser som ingår i deras studieplan. De mål som anges i projektplanen är att fler elever ska nå betyget godkänd eller bättre i samtliga kurser och att de i större utsträckning ska göra det inom ramen för kurstiden. Betygens likvärdighet ska kvalitetssäkras och resultaten följas upp bättre.

ABSTRACT Leet, Susanne & Mollin, Pia (2011), Barn gör rätt om de kan. (Children do the right thing if they can) Malmö högskola, Lärarutbildningen, Skolutveckling och ledarskap Syftet med vår studie är att undersöka om CPS - Collaborative Problem Solving, på svenska samarbetsbaserad problemlösning, kan hjälpa barn med problemskapande beteende. Vi vill också ta reda på hur pedagoger ser på dessa barn barn och om arbetet med CPS har förändrat deras synsätt? Våra frågeställningar är: Kan CPS hjälpa barn med problemskapande beteende? Hur ser lärare på dessa barn och har arbetet med CPS förändrat deras synsätt? Vi har valt en kvalitativ forskningsansats och använt oss av ett frågeformulär och en gruppintervju för att samla in vårt empiriska material. Detta är ett litet urval.

AbstractThis paper will examine the co-operation culture in teacher work teams in a primary school currently undergoing reorganization in the Stockholm region. This inquiry is based on qualita-tive interviews with teachers and work team leaders, and is aiming to answer how teachers co-operate during the reorganization process, to find the factors that affect co-operation. Our results show that the two teams practice communication, leadership and participation very differently. Currently there are clear differences in the work team?s tendency to develop and to work with the reorganization process, pedagogic methods, social and emotional awareness and ideological beliefs.

Boklund, Nina & Finnman, Ann-Sofie. (2007). En undersökning om läsvanor och läskultur på yrkesförberedande program ? ur ett sociokulturellt perspektiv. (A study about pupils reading habits on vocational courses).

SammanfattningSyftet med denna studie var att undersöka viktiga faktorer för att elever på omvårdnadsprogrammet ska känna studiemotivation. Genom att göra två fokusgruppsintervjuer med elever på omvårdnadsprogrammet på två gymnasieskolor, har vi fått en inblick i de faktorer som eleverna anser vara viktiga för studiemotivationen.Resultatet av vår studie visar att kommunikation och samspel mellan lärare och elever är central. Viktiga faktorer för att skapa studiemotivation hos eleverna är att lärarna är engagerade i elevernas Skolutveckling. Undervisningen bör vara varierad och engagerande och ligga på en nivå som innebär utmaningar i nivå med den kunskap som eleverna besitter. Öppenhet, engagemang och förmåga att vara lyhörd inför elevernas signaler är viktiga egenskaper hos lärare som vill arbeta med sina elevers motivation.Eleverna upplever att lärarna har en central roll då det gäller skapandet av en trygg social miljö i skolan.

I mitt yrke som lärare ingår det bland annat att driva Skolutveckling. Med Skolutveckling kanmenas att man förändrar sitt arbete utifrån de erfarenheter man gör i sin vardag i skolan.Genom att ifrågasätta sitt yrke hamnar man i en utvecklingsprocess vilken innebär att manutvärderar det man gör, förändrar det man gjorde om det inte var bra, utvärderar igen ochförändrar åter och så håller det på. Jag har under de senaste fyra åren haft möjligheten attutbilda mig inom aktionslärande och aktionsforskning vilket handlar just om dettaprocessinriktade sätt. Inom ramen av kursen ingår det att skriva en uppsats och jag valde mittarbetslag som arena för att se hur jag genom en aktion kunde påverka mina kollegor till ettökat lärande om sig själva i sina roller som lärare. Syftet med uppsatsen är att dokumenteraden lärandeprocess som blivit när vi mer medvetet tar tag i något vi vill förändra ochfrågeställningen jag har utgått från har varit: Hur utveckla lärares lärande i arbetslagetgenom observation och reflektion över varandras undervisning?För att beskriva aktionen på ett kortfattat sätt kan man säga att kollegorna i arbetslagettillsammans har läst en bok om olika ledarstilar i klassrummet, därefter observerat varandra iklassrummet, sedan har observatör och observerad samtalat om det som hände i klassrummetoch slutligen diskuterades det observerade på arbetslagsmöten.

Howell, Eva (2009). Attityder och förväntningar bland lärare och elever på en yrkesförberedande skola. (Attitudes and Expectations among Teachers and Students at a Vocational School). Skolutveckling och ledarskap,Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med detta examensarbetet är att ge en bild av elevers och lärares inställning till varandra på en yrkesförberedande skola men även att försöka skildra vilka krav och förväntningar som ställs på både lärare och elever.

Uppsatsen handlar om specialpedagogens roll i arbetet med den individuella utvecklingsplanen (IUP). Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur specialpedagoger, andra pedagoger och skolledare beskriver specialpedagogens roll i arbetet med IUP och att undersöka och analysera hur specialpedagogens roll i arbetet med IUP skulle kunna utvecklas enligt intentionerna i styrdokumenten. I uppsatsen används det socialkonstruktionistiska perspektivet och social systemteori för att förstå specialpedagogikens användning. Intervjuundersökningen bearbetades kvalitativt och av den kan vi dra slutsatser som visar att specialpedagogen är involverad i arbetet med IUP framför allt i samband med elevers åtgärdsprogram. IUP ska utgå från var eleven befinner sig i förhållande till läroplanens mål att uppnå och mål att sträva mot, vilka visat sig svåra att hantera.

Denna uppsats behandlar skolans värld och införandet av informationsteknik (IT) i dess vardag.Skolverket i Sverige har lagt ned mycket resurser på att undersöka och utvärdera olika lösningar till ökat IT-stöd för skolan i allmänhet. Detta arbete skall belysa ett mer specifikt användningsområde, mötesanteckningar, för att underlätta införandet på sikt genom att ta mindre delproblem åt gången.Till grund för arbetet kommer flera rapporter från Myndigheten för Skolutveckling att ligga. Arbetet går ut på att ta fram de krav skolpersonalen har till området, samt att utvärdera några olika verktyg på markanden. Sedan skall det undersökas för- och nackdelar med egenframtagning och färdiga verktyg till skolans krav. Som grund för utvärderingen kommer kraven, från personal på två olika referensskolor, att vara.Till hjälp för utvärderingen kommer en metod kallad 2G-metoden att användas och resultatet av arbetet blir de krav och önskemål som bör tillgodoses för att ett ökat användande skall ske..

Sammanfattning I denna uppsats undersöker jag i kvalitativa intervjuer med tre lärare, på vilket sätt elever i svenska grundskolor (årskurs 7-9) deltar i bedömningsarbetet, och vilka olika problem som lärare upplever i samband med detta. Resultaten visar att de mest framträdande svårigheterna anses vara tidsbristen, och problem i samband med elevers förutsättningar. Tydligt är dock att orsaker till många av dessa problem redan finns grundlagda i arbetet med styrdokumenten och skolorganisationen. Lösningen på många av problemen kan vara utom lärarnas räckvidd, medan andra problem kan minska på längre sikt genom lärares och elevers ökade träning i bedömningsarbetet. En Skolutveckling i riktning mot ett ökat elevdeltagande i bedömningen kräver att lärare tydligt kommunicerar med varandra och med eleverna, samt feedback till skolledning och forskning, så att kraven på lärarna kan bli realistiska och arbetsbördan rimlig..

Syftet med denna studie var att få kunskap om och förståelse för hur pedagoger upplever ett kommunalt förändringsarbete för tidiga insatser. Förändringsarbetet syftar till att minimera antalet elever som inte når målet för utbildningen. Studien har genomförts genom att kartlägga, beskriva och analysera pedagogernas upplevelser och erfarenheter, utifrån enkäter och intervjuer. Resultatet visar på ett förändringsarbete som kan beskrivas som toppstyrt och, på samtliga undersökta skolor, initierat av rektor. I resultatet framkommer att förändringsarbetet är mer förankrat bland specialpedagoger/lärare och rektorer än bland skolans övriga pedagoger.

BAKGRUND:Vi har utgått från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska system och Vygotskijs samspelsteori.Dessa teoretiker kopplas samman med aktuell forskning och utgör bakgrunden till den förändringsprocesssom vi valt att följa.SYFTE:Vårt syfte är att följa en mångkulturell förändringsprocess som äger rum i Sydby Kommundelmellan Lotumskolan och Sydbyskolan. Vi vill också undersöka vad denna förändring innebärför pedagoger i deras undervisning och yrkesroll.METOD:Vi har valt att använda oss av fallstudie som ansats och intervju är vår datainsamlingsmetod.Detta eftersom en fallstudie lämpar sig då syftet är att följa och beskriva en process.RESULTAT:Resultatet som vi har kommit fram till är att den förändring som skett, inte hade behövt förekommaom samhällets struktur hade sett annorlunda ut. Det är samhället i sig som skapar problem,som inte hade behövt vara några problem från början. Genom ett mångkulturellt klassrumskapas en förutsättning för att acceptera olikheter, vilket bidrar till att elever tidigt får enförståelse för att alla är olika..

Bengtsson Catarina & Månsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnära undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.

Nilsson, Kristina (2006). Förskolebarn med språksvårigheter i ett samspelsperspektiv - en fallstudie. (Pre-school children with language difficulties in an interactional perspective - a case study). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola I mitt arbete som förskollärare har jag känt att kunskapen och beredskapen för barn med språksvårigheter ofta är bristande. Mitt syfte blir därför att att fördjupa min kunskap och öka min förståelse kring förskolebarn med språksvårigheter i ett samspelsperspektiv. Jag valde fallstudien som metod då jag därmed gavs möjligheten att utnyttja olika metoder, såsom intervjuer, observationer och dokument.

Lundquist, John. (2008) Ordning och reda ur ett elevperspektiv (Order and discipline from the pupils point of view). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 90 p distans, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad elever i anser om frågor som rör ordning och reda i skolan. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Eleverna i undersökningen anser att ordning och reda innebär lugn och ro i klassrummet samt att man följer lärarens anvisningar. Intervjupersonerna tycker att det är väldigt viktigt med ordning och reda i skolan. Niondeklassarna som deltog anser att det är stökigt i klassrummet relativt ofta.