Bakgrund: Flera avhandlingar pekar på att specialpedagoger lämnats helt utan stöd från skolledningen i arbetet med att implementera den nya yrkesprofessionen (Malmgren Hansen, 2002). Både bristande kunskap men även ointresse hos rektor om specialpedagogens profession ses som bidragande orsaker till yrkesfunktionens svaga genomslag. Befattningshavare på styrnivå utövar, enligt Ekström (2004), en ?icke-styrning? av det specialpedagogiska verksamhetsområdet. Denna ?icke styrning? är, enligt Ekström, också en form av styrning, inte minst för att det legitimerar de skeenden som pågår.

Wiklund, Marie-Louise (2007) Lärares syn på specialpedagogens arbete. (Teachers views on special needs educational competence) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildning, Malmö högskola. Syftet med detta arbete är att beskriva och undersöka lärarnas syn på specialpedagogens arbete. Baserat på lärarnas arbetssituation i skolan vill jag undersöka hur man använder sig av specialpedagoger i dag och se vilka övriga önskemål och behov som finns. Med hjälp av en strukturerade intervjuer vill jag åskådliggöra lärarnas syn på specialpedagogens arbete. Sammanfattningsvis visar mitt resultat på att specialpedagogen är en viktig person i skolan. Att undervisa är vad lärare är vana vid att specialpedagogen gör.

Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete är att undersöka om pedagogerna underlättar för elever i koncentrationssvårigheter och i så fall på vilket sätt detta görs. Vi vill också undersöka när pedagogerna anser att elever har koncentrationssvårigheter. Arbetet bygger på litteraturstudier och kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Sammanlagt tolv pedagoger och special¬pedago¬ger i årskurs två och fem från två skolor i två kommuner har intervjuats. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att de flesta pedagoger gör sitt bästa för att underlätta för elever i koncentrationssvårigheter i skolsituationen.

Hede Wilkens, Julia & Helena Nilsson. (2005). Blommor och bild. Ett fördjupningsarbete om tolkning av kursplaner i ämnena Hantverksteknik och Rörlig bild. (Flowers and images.

Andersson, Maria och Claesson, Karin (2006). Vad är kunskap egentligen? Några grundskoleelevers tankar om kunskap och lärande. (What is knowledge anyway? Some secondary school pupils´ thoughts about knowledge and learning) Skolutveckling och ledarskap, Lärarexamen 60 poäng, Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Uppsatsens syfte är en undersökning av fyra skolors intentioner och arbete i skolår 0-3 med daglig fysisk aktivitet. Undersökningen består av åtta intervjuer med fyra rektorer och fyra lärare. Intervjufrågorna bygger på att få en insikt om rektorer och lärares inställning till fysisk aktivitet. Uppsatsen tar upp viktiga fysiska och psykiska effekter av fysisk aktivitet. Teorier om idrott och hälsa styrker behovet av rörelse.

Thor,Cecilia och Thor Kristina (2006) Lärares erfarenheter av validering på Komvux. ( Teatcher´s experience of assessment at Komvux). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 60p, Malmö Högskola.Syftet med denna uppsats är att undersöka vad lärare,som arbetar med validering inom omvårdnadsprogrammets flexibla vuxenutbildning,har för erfarenheter av dagens valideringsprocess på Komvux.Vi vill också ta reda på om de har några förslag på förändringar eller förbättringar gällande valideringsprocessen.Vi har intervjuat nio lärare som arbetar på tre olika Komvuxskolor.Resultatet visar att många lärare vill flytta valideringsprocessen från skolmiljön till den kliniska verksamheten.De anser också att själva bedömningen av en individs kunskaper bör ske individuellt men själva självskattningen kan göras i grupp.Vidare menar lärarna att svenska språket har stor betydelse i valideringssammanhang.Nationella riktlinjer och nationell valideringsutbildning är något som vissa lärare anser vara viktigt för att få en likvärdighet i valideringsprocessen..

Tumpach, Mikael och Williams, Adam, (2006). Så därför förbjöd vi dom, hur lärare motiverar regler och normer. (That´s why they were forbidden, how teachers motivate rules and norms). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet har varit att undersöka hur lärare implementerar de regler och normer som ska gälla i klassrummet och hur motiveringen till ställningstagandet kan se ut. Arbetet behandlar vad lärare vid en grundskola 7-9 tagit i åtanke när de implementerat de regler och normer som ska gälla i klassrummet och hur motiveringen till ställningstagandet kan se ut.

Titel: Tankar om Religionskunskap (Thoughts about Religion). Författare: Anders Barkstedt Program: Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 90 hp. Malmö Högskola Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva religionskunskapslärares uppfattningar om det egna ämnet och deras uppfattning om ämnets framtid som kärnämne inom den svenska skolan. Studien bygger på fem kvalitativa djupintervjuer med etablerade religionslärare på en sydsvensk gymnasieskola. Lärarna valdes ut genom ett strategiskt urval där de styrande variablerna var deras ålder och de olika antalen undervisningsår de hade bakom sig. Resultatet visar att alla lärarna har olika erfarenheter av ämnet, samt att de koncentrerar sin undervisning inom ämnet på olika intresseområden. Det gemensamma för alla lärarna är att de anser att de grundläggande fakta som står i läroboken utgör en bra och viktig grund för fortsatta studier.

Examensarbetet tar sin utgångspunkt från en undersökning som jag gjorde på en grundskola för de tidigare skolåren. De hade genomfört ett utvecklingsarbete där värdegrunden och samverkan med föräldrar stod i fokus, för att vända en negativ trend inom skolmiljön. Den undersökta skolan hade tidigare haft problem med dels en tuff attityd bland elever som tycktes sprida sig ner i årskurserna dels, enligt rektorn, en bristande kommunikation mellan personalen. Jag valde kvalitativa intervjuer som metod för att fånga pedagogernas upplevelser av Skolutvecklingsarbetet. Mitt syfte med undersökningen var att ta reda på hur de genomförde utvecklingsarbetet samt om de tankegångarna fanns kvar i verksamheten 2009. Resultatet av min undersökning visade att de pedagoger som jag intervjuade hade upplevt utvecklingsarbetet positivt och menade att det var en styrka att ha föräldrarna med sig i värdegrundsarbetet.

The aim of this study is to see if the individual developing plans (i.e. individuella utvecklingsplaner) can be used as a tool for the special needs teacher (i.e. specialpedagog) to develop the school in its challenge to meet the needs of every child.  The study is based on contentanalycis and interviews, in order to understand how one school worked with the students´ individual developing plans.The results showed that the school did not use the plans as a tool to develop the education for each and every child, since the plans didn´t affect the tuition.The headmaster did not include the special needs teacher in the responsibility of developing the school.Even though our results showed that the school didn´t use the individual developing plans as a tool for the special educator to develop the school, we still found a possibility for developing the individual educational plans in the capacity of the special needs teacher. The study showed a need of dialogue in which teachers can reflect and problematize their actions and their teaching for the purpose of developing new understanding and new actions in the work with the individual educational plans. We believe that the profession of special needs teacher should supervise these dialogues..

Nyutbildade lärare upplever ofta en kaotisk första tid i sitt yrke. Några av landets forskare inom induction (Fransson, Morberg och Paulin) redovisar överensstämmande resultat. De nya lärarna erfar bland annat stress, brist på kontroll samt att de sociala frågorna kring eleverna tar upp värdefull undervisningstid. Utifrån den bakgrunden finns på högskolan i Gävle ett inductionnätverk, vilket arbetar med utformandet av stöd till nya lärare. Detta sker genom praxisnära och deltagarorienterad forskning i samarbete med några av de omgivande kommunerna.

I denna fallstudie av en specialpedagog belyses uppdraget att stödja lärande och utveckling. Detta uppdrag påverkar och påverkas av den relationella och komplexa värld som skolan är, där lärare befinner sig i ett fält av politiska beslut och styrningseffekter. Syfte med studien är att undersöka hur specialpedagogens uppdrag organiseras, med särskilt fokus på utveckling, och inom detta syfte undersöka hur specialpedagogiska frågor hanteras i skolans praktik. Metoden utgörs av intervjuer och deltagande observationer. Resultatet visar på ett mångfacetterat uppdrag, där specialpedagogens expertroll bygger på särskild kunskap, men där hennes förmåga att stödja lärare till ökade prestationer, är beroende av nära relationer och en specialpedagogik och pedagogik i förening.

Borg, Gunnel. & Gall Ising, Elisabeth. 2006. ?Bråkiga barn?, (?Troublesome children?).

ABSTRAKT Gullberg, Linda (2009). Arbetsledning av personliga assistenter. (Supervision of personal assistants). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur delar av arbetsgivarnas ansvar för personliga assistenters arbetssituation ser ut samt hur det påverkar specialpedagogers arbete. Fokus ligger på hur det fungerar för assistenter som arbetar med brukaren i skolan.