Bakgrund: Oro, ångest, depression och sömnsvårigheter har fördubblats eller ökat ännu mer de senaste 20 åren bland ungdomar i åldern 15-24 år. Uppgifter tyder på att Skolsystemet inte fungerar optimalt, vilket kan ha en negativ inverkan på ungdomars hälsa. Under de senaste decennierna har hälsoperspektivet kommit att påverka skolidrotten, vilket resulterat i en ändring av ämnesnamnet till idrott och hälsa. Detta tyder på ett tydligare fokus på hälsa. Syfte: I denna studie undersöktes hur lärare i idrott och hälsa arbetar för att ge ungdomar kunskap om hälsa.

Syftet med den här studien har varit att lära känna Skolsystemet i utvecklingslandet Tanzania för att kunna ge en bild av vilka möjligheter lärare där har att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter. För att bättre förstå under vilka premisser lärare i Tanzania arbetar har vissa jämförelser gjorts med svenska förhållanden. Genom att studera Tanzanias policydokument har jag fått en bild av hur Tanzanias regering vill att den tanzaniska skolan ska se ut. Frågan är om den bilden stämmer överrens med den bild lärare i Tanzania ger. För att ta reda på det åkte jag till Tanzania där jag genomförde intervjuer i grundskolor och på ett universitet där man utbildar specialpedagoger/speciallärare.

Åsikten att kvinnan anses vara underställd mannen är inget nytt fenomen. Detta synsätt har präglat både det svenska och oändligt många andra samhällen under hundratals år. Sverige anses av många vara ett av världens mest jämställda länder när det gäller mycket, så även Skolsystemet. Skolans värld är majoriteten av människorna i Sverige en del av under en tidsperiod av livet. Men hur återges då det jämställda svenska samhället för eleverna? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnor och män framställs genom fotografierna i läroböcker för historia på gymnasiet.

Denna teorianvändande uppsats handlar om konsekvenserna av skuggekonomins utbredning i post-konfliktuella samhällen och hur dessa påverkar utvecklingen i Bosnien-Hercegovina. Vi har använt oss av Roland Paris IBL-teori på statsnivå och Carolyn Nordstroms hypoteser på individnivå för att bättre belysa problemen som ett post-konfliktuellt samhälle ställs inför när det gäller skuggekonomins utbredning och konsekvenser. Genom att tydliggöra vad som omfattas av skuggekonomin på dessa två nivåer belyser vi vilka positiva respektive negativa konsekvenser skuggekonomin medför. Den inofficiella sektorn i Bosnien-Hercegovina har ökat och staten har blivit allt svagare och därigenom fått svårt att bygga upp starka institutioner vilket syns i den offentliga sektorn som präglas av korruption. På individnivå har skuggekonomin tagit över statens tidigare roll som socialt skyddsnät, arbetsgivare och inkomstkälla.

Syftet med vår undersökning var att försöka utröna vilka möjligheter flerspråkiga barn i Malmö har för att skapa så goda förutsättningar i förskolan för att klara sin skolgång i Sverige. Våra huvudfrågeställningar var därför. ? Vilka faktorer påverkar flerspråkiga barns framtida skolsituation i Malmö? ? Hur tänker Agneta Eriksson i egenskap av kommunalråd i Malmö kring denna problematik? Vi ville belysa vår första frågeställning utifrån hur två pedagoger och biträdande rektor, samtliga verksamma i multikulturell förskola och skola i Malmö ser på invandrarbarns språkutveckling. I debatter hör vi ofta att flerspråkig undervisning för invandrarbarn är en politisk fråga (Fürstenberg, 2004), vad menas med det? Vi valde därför att intervjua kommunalrådet Agneta Eriksson.

Åsikten att kvinnan anses vara underställd mannen är inget nytt fenomen. Detta synsätt har präglat både det svenska och oändligt många andra samhällen under hundratals år. Sverige anses av många vara ett av världens mest jämställda länder när det gäller mycket, så även Skolsystemet. Skolans värld är majoriteten av människorna i Sverige en del av under en tidsperiod av livet. Men hur återges då det jämställda svenska samhället för eleverna? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnor och män framställs genom fotografierna i läroböcker för historia på gymnasiet.

All nyanställning av militär personal sker på absolut lägsta nivå, d.v.s. genom rekrytering ur innevarande ellertidigare värnpliktsomgångar. Vad innebär detta faktum för ytstridssystemet, ett system i snabb teknikutveckling ochdärmed med ett kraftigt reducerat behov av värnpliktig personal? Uppsatsens huvudsyfte är att identifiera ochanalysera de konsekvenser detta minskade värnpliktsunderlag har på ytstridssystemets utveckling och fortlevnad.För att undersöka denna problematik på bästa sätt bygger uppsatsen på en tredelad empiri. Inledningsvis görs engenomgång av befintlig statistik rörande värnpliktsvolymer samt ansökningar och antagningar tillYrkesofficersprogrammet.

In this thesis I set out to study how the reading of fictional literature is viewed, legitimatized and operationalized in two educational domains: the recently revised steering documents that all Swedish teachers must relate to, as well as a selection of teaching materials designed for education in the Swedish language for upper secondary school. The teaching material I have studied has been recently updated in order to correspond with the new steering documents. I relate my analysis to previous research about the use of fiction in education, and I also combine my analysis of the two educational domains to see whether the underlying intentions of the steering documents have influenced the revision of the teaching material. The outcome indicates that the steering documents? previous focus on culture has diminished although a certain insecurity as to how to use the concept and deal with the issue of whose culture should be taught can be identified.

Syftet med den här studien har varit att lära känna Skolsystemet i utvecklingslandet Tanzania för att kunna ge en bild av vilka möjligheter lärare där har att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter. För att bättre förstå under vilka premisser lärare i Tanzania arbetar har vissa jämförelser gjorts med svenska förhållanden. Genom att studera Tanzanias policydokument har jag fått en bild av hur Tanzanias regering vill att den tanzaniska skolan ska se ut. Frågan är om den bilden stämmer överrens med den bild lärare i Tanzania ger. För att ta reda på det åkte jag till Tanzania där jag genomförde intervjuer i grundskolor och på ett universitet där man utbildar specialpedagoger/speciallärare.

Studiens syfte var att få djupare förståelse för de professionellas erfarenhet av ADHD-diagnosens innebörd för barnet. Mer specifikt syftade studien till att undersöka hur ADHD-diagnosen påverkar barnets relationer och självbild och detta har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer med sju professionella som arbetar med barn som har diagnosen ADHD. Studien redogör för tidigare forskning som berör ämnet och för att öka förståelsen för diagnosens påverkan grundades studiens analys på tre olika perspektiv med fokus på stämpling, stigma och socialisation. De viktigaste resultaten som framkom i studien var att det skett en förändring i både samhället och Skolsystemet vilket bidragit till en snävare syn på vad som uppfattas som "normalt". Detta har lett till att allt fler barn som har diagnosen ADHD avviker från samhällets normer vilket kan innebära att barnet utesluts från de sociala relationerna och blir stämplad.

Sammanfattning En studie- och yrkesvägledare i grundskolan måste lära sig ny kunskap hela tiden. Utan kunskap om omvärlden, samhället och Skolsystemet kan de inte utföra sitt arbete. Det övergripande syftet med detta examensarbete är att undersöka hur en studie- och yrkesvägledare på grundskolan ser på sitt lärande mot bakgrund av gymnasiereformen som implementerades under 2011/2012. Hur arbetar de med sitt lärande under en gymnasiereform? Hur blev de i sin yrkesroll utmanade under denna period? Hur ser de på skollagens text om kompetensutveckling? Detta är de frågeställningar som ställs och besvaras i denna studie. Studien är en kvalitativ undersökning där sex arbetande studie- och yrkesvägledare intervjuas.

Den reviderade läroplanen för förskolan trädde i kraft 2011. Vi har i denna studie intervjuat förskollärarna om hur de har upplevt läroplanens reviderade mål i naturvetenskap samt hur de relaterar dessa mål till verksamheten. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning där vi intervjuade fem förskollärare. Förskolan ingår sedan 2011 i det svenska Skolsystemet vilket innebär att förskolan är politiskt styrd av riksdag och regering via skollagen och läroplanen. Förskollärarna är de som förväntas realisera dessa styrdokuments intentioner. Att styra förskollärare på det sättet är inte så enkelt för det innebär att en förändring måste ske i deras arbetssätt.

Denna studies syfte är att undersöka vilken uppfattning särbegåvade individer har av det svenska Skolsystemet. Anser de att skolan gör det som krävs för att hjälpa dessa individer eller borde de få stöd från skolan i högre grad? Är det accepterat att vara särbegåvad i den svenska skolan eller kan det rentav vara till nackdel? Är det viktigt att man får utnyttja sin potential eller är det viktigare att alla elever uppnår samma mål? För att få fram vad de särbegåvade individerna tycker om detta har jag valt attgenomföra en enkät bland medlemmar i Mensa (en förening som samlar personer som presterat ovanligt bra på intelligens­test) för att sedan sammanställa resultaten och försöka koppla dem till vad som sägs i den pedagogiska litteraturen om dessa frågor. Studien visar att de särbegåvade individerna generellt sett anser att skolan i väsentligt högre grad skulle kunna stödja sådana elever. De anser dock inte att detta får ske på bekostnad av andra elever, utan att det är viktigare att de svaga eleverna får möjlighet till hjälp att uppnå skolans mål.

Denna undersökning handlar om unga vuxna invandrarakademiker som har kandidatexamen inom olika inriktningar, som ingenjör, ekonomi, ekonomipolitik, mediekommunikation, och business and IT management. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur diskrimineringen på arbetsmarknaden upplevs av unga arbetssökande invandrarakademiker och att undersöka vilka strategier de utvecklar för att hantera denna diskriminering. Teorierna berör relevanta ståndpunkter för arbetslöshet hos unga vuxna invandrarakademiker i denna studie. I teoriavsnittet lyfts Resultatet blir att arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har svårt att inkluderas på svensk arbetsmarknaden på grund av diskriminering, på grund av etnisk bakgrund. Trots att de arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har gått genom det svenska Skolsystemet står det kvar ett hinder för dem att inkluderas på arbetsmarknaden på grund av fördomar.

Syftet med studien är att undersöka, beskriva och problematisera Reading Recovery samt att ta reda på varför två nyzeeländska skolor har valt att behålla respektive sluta med programmet. Undersökningen baseras på fyra kvalitativa intervjuer samt en kvalitativ observation, vilka skedde på två skolor där den ena slutade med Reading Recovery för några år sedan och där den andra skolan fortfarande använder programmet. Undersökningen syftar inte till att jämföra de båda skolornas språkundervisning, utan till att ge en bild av hur det kan fungera på en nyzeeländsk skola. Intervjuerna ägde rum på Nya Zeeland och de intervjuade hade olika anknytning till Reading Recovery. I uppsatsens bakgrundsdel beskrivs den tidigare forskningen om uppsatsens tre grundteman, det nyzeeländska Skolsystemet, språkpedagogik samt stödundervisning.