I skolans värld är det viktigt att kunna hantera och förstå konflikter. En likabehandlingsplan är obligatorisk på alla skolor för att förebygga diskriminering, kränkande behandling och mobbing. Det övergripande syftet med denna studie var att se hur högstadielärare tolkar, förstår och hanterar konflikter i verksamheten. Vi utformade tre forskningsfrågor som hjälpte oss att besvara syftet och med hjälp av tidigare forskning har vi undersökt och kritiskt granskat hur lärare arbetar med konflikter i verksamheten. Genomförandet vid den empiriska undersökningen gjordes med kvalitativa intervjuer.

Ett av skolans viktigaste uppdrag är att lära eleverna att läsa och skriva, vårt samhälles kommunikationssystem litar på att alla har dessa färdigheter. (Lundberg, 2003) På skolorna finns det en mängd olika kartläggningsscheman som ska vara en hjälp för läraren att dokumentera elevernas läsutveckling så att Skolsystemet inte missar elever som fastnar i utvecklingen. Ett nytt sådant kartläggningsschema som utvecklas i Älmhults kommun är SLUS, språk- och läsutvecklingsschema. Studiens syfte är dels att belysa utvecklingen av SLUS samt införandet av materialet i en rad kommuner dels att synliggöra hur verksamma pedagoger upplever arbetet med materialet SLUS. Jag använder mig av semistrukturerade intervjuer för att genomföra studien.

Skolslöjden är ett skolämne som infördes för mer än 50 år sedan i det svenska Skolsystemet. Idag är samhället annorlunda än hur det var när slöjden infördes, och syftet med den har förändrats sedan dess. Denna litteratur- och dokumentstudie undersöker vilka kunskaper och förmågor elever utvecklar genom skolslöjden idag samt hur väl dessa överensstämmer med de krav som politiker ställer i de aktuella kursplanerna. Detta görs genom att analysera utvald litteratur och jämföra resultatet med en analys av den inledande delen av de tre senaste kursplanerna för skolslöjd i grundskolan. Analyserna gjordes genom tolkning med hjälp av den hermeneutiska analysmetoden.Resultatet visar att elever genom skolslöjden utvecklar olika förmågor och kunskaper som kan vara dem till hjälp i dagens samhälle.

I det globaliserade samhälle vi lever i dag har vi funnit ett intresse i att skapa en studie om ?En skola för alla?. Dagligen möts vi av en mångfald i skolan. Fast att styrdokumenten pekar på ?En skola för alla? menar tidigare forskning att verkligheten ser annorlunda ut.

I det globaliserade samhälle vi lever i dag har vi funnit ett intresse i att skapa en studie om ?En skola för alla?. Dagligen möts vi av en mångfald i skolan. Fast att styrdokumenten pekar på ?En skola för alla? menar tidigare forskning att verkligheten ser annorlunda ut.

Detta examensarbete har sin utgångspunkt i hur ett antal matsalar är organiserade, inredda och möblerade. Mitt intresse av matsalssituationen i skolan, har väckts efter att ha läst resultaten av flera rapporter och utredningar som visar att många barn tvingas vistas i en stressig och bullrig skolmiljö. Syftet med min studie var att undersöka miljön i ett antal olika skolmatsalar. Jag ville ta reda på vilka eventuella hinder som komplicerade möjligheterna att skapa en lugn, harmonisk och bullerfri matsal. Därför har jag observerat hur den fysiska miljön är planerad och hur skolpersonalens pedagogiska och organisatoriska aspekter speglas.

Detta är en intervjustudie vars syfte är att belysa Synen på en metod, genom en intervjustudie med de olika grupper som arbetar med metoden ASL, Att skriva sig till läsning. En metod som förändrar den traditionella läs- och skrivundervisningen genom att byta ut pennan som skrivmedel mot datorn och tangentbordet. Metoden är ursprungligen kommen av ett förebyggande arbete för barn med läs- och skrivsvårigheter som arbetats fram av specialpedagogen Mona Wiklander. Metoden Att skriva sig till läsning finns om än i något annan form även i andra länder, Arne Tragetons metod har fått stor uppmärksamhet i Norden, samt delar av Europa. Studien tittar närmare på två skolor inom en kommun och vad metoden är för aktörerna, studien baseras på 16 intervjuer fördelat på fem olika aktörnivåerna skolledningen, rektorer, lärare, föräldrar och elever.

Denna uppsats handlar om hur nyanlända elever integreras i det svenska Skolsystemet. Syftet med studien är att analysera dessa elevers möte med den svenska skolan samt hur de skapar sina identiteter utifrån utsagor om sin skolsituation i förberedelseklass. Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med åtta nyanlända elever som nyligen introducerats i den svenska grundskolan samt antingen går i förberedelseklass eller nyligen har slussats vidare från den. Resultatet visar att elevernas identiteter skapas av en rad referenspunkter, varav de mest framträdande är placeringen i förberedelseklass, språket samt relationerna till de ordinarie klassernas elever. Här bildas ett hierarkiskt system mellan eleverna där "vi", "förberedelseklasseleverna" står lägst i rang medan "dem", "svenskarna" står högst.

Uppsatsen behandlar en läs- och skrivutvecklingsmetod, Kiwimetoden. Metoden härstammar från Nya Zeeland och grundtanken är att elever genom socialt samspel i meningsfulla sammanhang utvecklar språkkompetens. Nya Zeelands skola anses vara ?pedagogikens Mecka? och intresserar ?skolfolk? världen över. Fokus i studien ligger på hur den nyzeeländska skolans metod kan anpassas till det svenska Skolsystemet.

Jag har i min undersökning studerat Einar Hansens företagsstyrda yrkesskola i Malmö. En skola som till sitt syfte hade att utbilda ansvarsfulla och dugliga yrkesmän för det egna företaget: Clipper line i Malmö. Jag har valt en processhistorisk metod med datainsamling av brev, handlingar, dagböcker och tidningsartiklar som bakgrundsmaterial för att utveckla mina intervjufrågor. Eleverna var indelade i tre yrkeskategorier: nautiker, maskin och ekonomielever, där samtliga elever genomgick en yrkesutbildning, där de varvade teori med praktik. Undersökningen gav insikter om att det finns elever som kommer till sin rätt, då de får fokusera sitt intresse, tankar och idéer för praktiska lösningar, på problem inom skolans ämnesområden.

I studien undersöks individers olika behandling i det svenska Skolsystemet utifrån etnisk, kulturell och religiös härkomst. Fokus ligger på skolans styrdokument och den teoretiska utgångspunkten är den universalistiska och mångkulturalistiska perspektiven på hur en individ ska behandlas och vilka fri- och rättigheter den ska kunna åtnjuta. Studien belyser de olika perspetiven och eventuella spänningar dem emellan. Slutsaten är att båda perspektiven finns representerade i styrdokumenten och att spänningar faktiskt existerar. Där till konstateras det att det universalistiska perspektivet alltid har ett övertag gentemot det mångkulturalistiska.

Ett samarbete med föräldrarna är en viktig del i arbetet som lärare. Har inte läraren föräldrarna med sig, kan det försvåra kunskapsuppdraget som hör till professionen. I skolans styrdokument står det att ett samarbete med hemmet skall finnas. Dessutom har forskning visat att en god föräldrasamverkan är en förutsättning för att få eleverna att lyckas med skolan. Reformer under de senaste åren har gett Skolsystemet nya spelregler, däribland införandet av de fristående skolorna och föräldrarnas frihet att välja skola till sina barn.Jag har gjort en undersökning, med hjälp av kvalitativa intervjuer med lärare från några kommunala och fristående skolor, för att försöka få fram hur de samarbetar med föräldrarna.

Under den senaste tioårsperioden har Skolverket och internationella organisationer visat genom undersökningar en negativ trend vad det gäller svenska skolelevers resultat i ämnena matematik och svenska. Detta tyder på att det behövs en förändring i det svenska Skolsystemet. Utomhuspedagogik är ett relativt nytt förhållningssätt till undervisning, där elevens intresse och autencitet i lärandet är utgångspunkten. Detta ligger till grund för uppsatsen som är en jämförande studie av två skolors resultat på de nationella proven för grundskolans årskurs 3, varav den ena med en utomhuspedagogisk profil. Syftet med studien är således att undersöka om utomhuspedagogik kan vara en lösning på den sjunkande resultattrenden inom svensk skola.

Syftet med denna studie är att ge en bild av hur skolverket i sin skriftserie ?Rapporter? förklarar betygsskillnader mellan pojkar och flickor, samt om detta kan säga något om vilken diskurs kring kön detta grundar sig på. För en bakgrund ger jag först en kort överblick över svensk skolhistoria som är koncentrerad kring kön och betyg. Därefter gör jag en genomgång av tidigare och aktuell forskning inom området. Jag redogör för mina teoretiska utgångspunkter, som är genusteori, diskursteori och socialkonstruktivism.

Syftet med studien var att se hur överlämning av elevinformation mellan lärare i år sex och sju, kan fungera och gynna lärande i det svenska Skolsystemet. För att få in ytterligare en nyans i undersökningen tog vi även in information från några nya zeeländska lärare. Bakgrunden kom att behandla vad styrdokument, lagar och förordningar sa kring överlämning av elevinformation, samt lyfta fram problem, arbetssätt, verktyg och teorier kring hur överlämning kan gynna elevers lärande. Studien genomfördes med hjälp av tio kvalitativa intervjuer, varav fyra genomfördes i Nya Zeeland. Även om bilden av att lärarna inte alltid prioriterade överlämning, så såg de flesta den som en viktig del i skolans arbete.