Hälsofrämjande och förebyggande arbete rörande barn och elevers hälsa och utveckling berör en rad olika arenor i samhället, jag har i min studie valt att koncentrera mig på skolan och de förebyggande program som kan finnas där. Mitt syfte med studien var att belysa hur valet av dessa förebyggande program går till, vem beslutar att de ska användas och vem efterfrågar programmen. Jag har i en kommun genomfört kvalitativa intervjuer med aktörer på olika nivåer i Skolsystemet, ordföranden i barn- och utbildningsnämnden, förvaltningschefer i skolnämnderna samt tre rektorer, alla med rätt och förmåga att fatta beslut i sin verksamhet. Att jag valde de olika nivåerna i Skolsystemet beror på att skolan ofta ses som en generell institution istället för det mångfald av olika organisationer som den faktiskt är (Karlsen & Persson 2004). Jag har därför valt att i min studie utgå från Gunnar Bergs (2003) teoriSkolan som institution och skolor som organisationer samt ett struktur- och aktörsperspektiv som en grund för att belysa det i förhållande till mitt syfte.I kommunen där jag genomförde min studie så var användandet av ICDP (International Child Development Programmes) och SET (Social och Emotionell Träning) utbrett.

Specialpedagogens roll i skolutveckling. Från vision till vardag. Syftet med vårt arbete är att undersöka specialpedagogens roll när det gäller skolutveckling, utifrån ett skolledarperspektiv. Vi vill undersöka i vilka typer av skolutvecklingsfrågor specialpedagogisk kompetens efterfrågas. Vi har därför valt att intervjua tio rektorer, för att få deras syn på hur de använder sig av den specialpedagogiska kompetensen. Resultatet av vår undersökning visar att det finns ett stort behov av specialpedagogisk kompetens inom skolutvecklingsområdet. Visionen om en skola för alla ställer nya krav på de verksamma inom skolan.

I denna litteraturstudie har synen på konflikthantering och speciellt elevledd konflikthantering belysts ur ett sociokulturellt perspektiv. I forskningen som undersökts belyses flera metoder som baseras på peer mediation, något vars pedagogiska implikationer lyser med sin frånvaro i den svenska skoldebatten. Denna systematiska litteraturstudie belyser internationell forskning kring elevledd konflikhantering och diskuterar sedan detta i relation till det svenska Skolsystemet. Efter närmare granskning av internationell forskning kring peer mediation framkommer både risker och positiva resultat. Speciellt i elevers förhållningssätt och långsiktiga strategier till konflikthantering ser vi något som potentiellt kan gynnas av peer mediation..

Syftet med vårt arbete är att ta reda på hur nyanlända elever upplever mötet med den svenska skolan. Hur upplever de lärarna, Skolsystemet, kamraterna och det nya samhället? Mycket spelar in när man är ny i ett land. För många av dessa elever har livet vänds upp och ner. De har kommit långt bort från det de kände till, och nu kommit till något helt nytt som de aldrig tidigare mött.

Individer utsätts då och då för olika typer av stressframkallande händelser, ibland med både fysiska och psykiska problem som följd. För räddningsinsatsorganisationer (polis, brandkår, sjukvård) är det viktigt att känna till hur den egna personalen reagerar i dessa situationer för att den förberedande utbildningen och den efterkommande krishanteringen ska bli så effektiv som möjligt. En grupp svenska poliser har i denna deskriptiva studie intervjuats om deras tankar och känslor innan och efter att de utsatts för en traumatisk händelse i tjänsten. Före och direkt efter händelsen var tankarna främst känsloorienterade men idag när poliserna tänker tillbaka på händelsen så dominerar de problemorienterade tankarna och känslorna. Att utsättas för denna process som stressframkallande händelser i arbetet medför kan vara påfrestande för individen.

Syftet med mitt arbete är att synliggöra hur föräldrasamverkan fungerar i praktiken. I Läroplanen står det att alla som jobbar på skolan ska samarbeta med elevers vårdnadshavare och att läraren fortlöpande ska informera föräldrarna om elevens skolsituation. Mina frågor kretsar kring samarbetet med föräldrarna på två olika skolor i olika stadsdelar i Malmö. Vilka strategier används på skolor för att samverkan ska fungera och den målstyrda skolan samt föräldrarnas attityd. Jag har använt mig av kvalitativ metod i min undersökning för att lyfta upp den här kunskapen då jag intervjuade tre lärare på varje skola.

Syftet med denna studie är att belysa språkets betydelse vid integrering av nyanlända invandrarelever. Jag har undersök hur vida eleverna uppfattar sitt mottagande i den svenska skolan och hur eller om lärare kartlägger elevens språk- och kunskapsutveckling. Resultaten är baserade på information från personintervjuer och hur denna information korrelerar med min valda teori. Jag använde ett teoretiskt ramverk av Lev Semjonovitj Vygotskij som är en erkänd pedagogisk teoretiker. Resultaten av min studie visar att svaren från mina intervjuer stämmer väl överens med min valda teori: att omgivning och utveckling går hand i hand.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte var att undersöka vilka förhållanden som bidragit till omorganisationen av heldagsskolan i en kommun. Med hjälp av dokumentanalys och intervjuer fokuserades beslutprocesser på tre olika nivåer i Skolsystemet: skolnämnd, skolförvaltning och skolledning. Studiens frågeställningar var:1. Hur talar beslutsfattarna om ?elever i behov av särskilt stöd? och ?en skola för alla??2. Hur talar beslutsfattarna om ?heldagsskolan? och andra särskiljande lösningar?3. Vilka olika förhållanden framträder som betydelsefulla för beslutsfattandet i samband med ?heldagsskolans? omorganisation?MetodStudien är av kvalitativ karaktär. Arbetets empiriska material bestod av dokument (beslutsunderlag för heldagsskolans omorganisation, skolverkets rapporter) samt kvalitativa intervjuer med beslutsfattare.

Det som idag är Bosnien och Hercegovinas konstitution är en del av Daytonavtalet, fredsavtalet för kriget 1992-1995. I den här uppsatsen granskar vi konstitutionen utifrån hur den påverkar de etniska gruppernas interaktion. Bosnien och Hercegovinas politiska uppbyggnad har många likheter med consociational democracy. Därför kommer vi använda Donald L Horowitzs kritik av consociational democracy i vår analys. Vi granskar närmare Skolsystemet, valsystemet och ansvarsfördelningen mellan entiteterna och den federala regeringen och analyserar hur de påverkar tolerans och interaktion mellan de etniska grupperna i landet.

Ett av skolans viktigaste uppdrag är att lära eleverna att läsa och skriva, vårt samhälles kommunikationssystem litar på att alla har dessa färdigheter. (Lundberg, 2003) På skolorna finns det en mängd olika kartläggningsscheman som ska vara en hjälp för läraren att dokumentera elevernas läsutveckling så att Skolsystemet inte missar elever som fastnar i utvecklingen. Ett nytt sådant kartläggningsschema som utvecklas i Älmhults kommun är SLUS, språk- och läsutvecklingsschema. Studiens syfte är dels att belysa utvecklingen av SLUS samt införandet av materialet i en rad kommuner dels att synliggöra hur verksamma pedagoger upplever arbetet med materialet SLUS. Jag använder mig av semistrukturerade intervjuer för att genomföra studien.

Syftet med detta arbete är att få ökad insikt och kunskap kring samarbete mellan skola och hem i en mångkulturell yrkesgymnasieskola. Samverkan innebär att läraren, föräldrarna och eleven genom samarbete hittar samarbetsformer vilka främjar elevens kunskaps och sociala utveckling. Som forskningsobjekt hade jag en mångkulturell yrkesgymnasieskola. Jag ville se vilka samarbetsformer som brukar användas i skolan och vilka hinder som finns. Jag vill också se hur eleverna, deras föräldrar och lärarna ser på samarbete mellan skola och hem.

Syftet med vår studie är att undersöka hur implementering av förskolans reviderade läroplan går till samt analysera likheter och skillnader i tolkningen av förskolans kvalitet utifrån ledningsansvarigas, politikers och pedagogikvetarnas perspektiv samt granska på vilket sätt respondenternas utsagor avspeglar deras position i Skolsystemets hierarki. För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi använda oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Vår empiri grundar sig på införskaffade intervjusvar ifrån nio offentliga personer med olika roller och positioner inom Skolsystemet. Resultatet av vår undersökning visar att implementering av förskolans reviderade läroplan är ett exempel på ett top-down perspektiv. Utifrån insamlat empirin konstaterar vi att respondenternas uppfattning om vad som är förskolans kvalitet skiljer sig beroende på deras roll och position inom skolväsendet. Dessutom kom vi fram till att två diskursiva mönster framträdde i ledningsansvarigas, politikers och pedagogikvetarnas uttalanden som vi i studien benämnde för organisatoriskt- och pedagogiskt perspektiv..

I uppsatsen undersöks vilka likheter och skillnader som finns mellan Sveriges, Danmarks, Finlands och Norges skolsystem avseende främmande språk och dess plats och funktion i Skolsystemet. Undersökningen handlar om likheter och skillnader inom fyra områden: hur skolsystemen ser ut, vilka språk som läses i skolorna, på vilken skolnivå som språkstudierna påbörjas samt vilka yttre styrmedel som används för att främja språkstudier. Undersökningen är av kvalitativ art och baseras på texter som finns tillgängliga på Internet. Skolsystemen i de fyra länderna är likartade, både i fråga om antal år samt indelningen i skolformer. Engelskan intar en särställning i alla länderna och är obligatoriskt i alla undersökta länder.

Syftet med denna studie är att undersöka sju lärares reflektioner om elever med en annan kulturell bakgrund i Hong Kong, vilken betydelse har interkulturell kompetens och vilka effekter Skolsystemet i Hong Kong gör som påverkar elever med en annan kulturellbakgrund, lärare samt föräldrarna. För att få svar på mina frågeställningar har jag därför åkt till Hong Kong och vistats där i två veckor. Jag besökte två skolor och gjorde totalt sju intervjuer. Utifrån intervjuerna kan man se att de lärare som är mindre interkulturell kompetenta känner en svårighet och oro i möten med elever med en annan kulturell bakgrund. De ansåg även att orsaken till att elever med en annan kulturell bakgrund inte kunde hinna ikapp med skolgången berodde på deras kulturella bakgrund och deras föräldrar.

I skolans värld är det viktigt att kunna hantera och förstå konflikter. En likabehandlingsplan är obligatorisk på alla skolor för att förebygga diskriminering, kränkande behandling och mobbing. Det övergripande syftet med denna studie var att se hur högstadielärare tolkar, förstår och hanterar konflikter i verksamheten. Vi utformade tre forskningsfrågor som hjälpte oss att besvara syftet och med hjälp av tidigare forskning har vi undersökt och kritiskt granskat hur lärare arbetar med konflikter i verksamheten. Genomförandet vid den empiriska undersökningen gjordes med kvalitativa intervjuer.