Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur de elever som studerar pÄ en gymnasieskolas vuxenutbildning tycker att en lÀrare ska vara, och om det skiljer sig i uppfattning mellan svenska elever och elever med utlÀndsk hÀrkomst. Eftersom undervisningen ska vara individanpassad sÄ tycker jag att det Àr intressant att undersöka den hÀr frÄgestÀllningen för min fortsatta lÀrargÀrning. Jag valde att göra en kvalitativ studie, dÀr 20 stycken elever ombads att skriva ett brev för att svara pÄ vissa förutbestÀmda frÄgor, detta brev var anonymt och uppgiften delades ut vid tvÄ tillfÀllen för att kunna sÀrskilja om eleverna var svenska eller med utlÀndsk hÀrkomst. Elevernas svar tolkades sedan utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv, eftersom dÀr kan svaren fritt analyseras och förstÄs och dÀrigenom fÄ en helhetsbeskrivning och en mer djupgÄende kunskap om hur det undersökta gestaltar sig. Undersökningen visade pÄ att för samtliga deltagande elever var lÀrandesituationen i klassrummet viktig, hur lÀraren genomför sina lektioner.

Denna uppsats handlar om hur den kommunala verksamheten Bojen kan pÄverka livskvalitén för familjer som har barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar sÄ som ADHD och Asperger syndrom. Intervjuer har genomförts med ungdomar och förÀldrar som Àr knutna till verksamheten. DÀrefter har materialet analyserats med hjÀlp av teoretiska begrepp som KASAM (kÀnsla av sammanhang), socialt stöd/sociala nÀtverk och empowerment. Resultatet visar pÄ vilken betydelse verksamheten har för den enskilda individens livssituation, samt hur förbÀttrade förutsÀttningar kan göra skillnad för ungdomarnas framtid. Exempelvis kan utvecklade fÀrdigheter och rÀtt verktyg gynna Bojens deltagare för att klara sig Àven i sociala sammanhang som inte Àr anpassade till deras svÄrigheter..

Syftet med arbetet Àr att utreda vanligt förekommande fel och svÄrigheter i matematik hos elever med matematiksvÄrigheter i Ärskurserna 6-9. Syftet Àr Àven att undersöka hur medvetna eleverna Àr om sina svÄrigheter. Vilka kriterier anvÀnds för att bestÀmma vem som ska fÄ extra hjÀlp och stöd? För att besvara mitt syfte har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer av elever, matematiklÀrare och en specialpedagog samt gjort litteraturstudier.De lÀrare och den specialpedagog som jag intervjuat anser att mÄnga elever med matematiksvÄrigheter har problem inom taluppfattning och de fyra rÀknesÀtten. Bristerna ligger pÄ elementÀr nivÄ vilket ger vidare svÄrigheter, nÀr de avancerar inom matematiken.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad nÄgra elever och lÀrare anser att bra lÀrare ska ha för ledarstil och vilka likheter/olikheter som finns mellan elever och lÀrare i uppfattningarna om detta. UtifrÄn detta syfte har jag lÀst litteratur och tagit del av olika ledarstilar för att sedan kunna intervjua nÄgra elever och lÀrare om vad de tycker och fÄ fram vad som uppfattas som bra ledarstilar. För att fÄ svar pÄ uppsatsens syfte har nÄgra frÄgor anvÀnts till hjÀlp: Hur beskriver lÀrare och elever en bra/mindre bra lÀrare? Hur relaterar elevernas och lÀrarnas uppfattningar till varandra? Efter att ha lÀst litteratur och gjort intervjuer sÄ blev slutsatsen att den ledarstil som de elever och lÀrare jag intervjuat tycker att en bra lÀrare ska vara rÀttvis, engagerad, förberedd, demokratisk, konsekvent, bestÀmd, beslutsfast, tÄlmodig, positiv samt flexibel, man ska Àven ha bra Àmneskunskaper. Nyckelord Ledarstil, lÀrarprofession, ledarskap.

Det frÀmsta syftet med denna uppsats var att prova en hypotes och se om elever i Ärskurs fem pÄ en skola med hÀlsoprofil pÄverkas till en mer fysisk aktiv fritid Àn de elever som gÄr pÄ en skola utan hÀlsoinriktning. Ett undersyfte var Àven att se om det finns nÄgon skillnad pÄ idrottsintresset hos flickorna och pojkarna. HuvudfrÄgan Àr ?Hur ser elevers motionsvanor ut pÄ fritiden pÄ en hÀlsoinriktad skola jÀmfört med skola utan inriktning mot hÀlsa?? För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen gjordes en enkÀtundersökning pÄ 70 elever i Ärskurs fem pÄ tvÄ olika skolor. DÀrefter gjordes intervjuer pÄ sju slumpvist utvalda elever pÄ hÀlsoskolan för att lite tydligare fÄ fram vad som motiverar dem till fysisk aktivitet. Genom litteraturundersökning tog jag reda pÄ tidigare forskningsresultat och Àven vad skollagen har för krav och mÄl vad gÀller Àmnet idrott och hÀlsa.

Syftet med examensarbetet var att undersöka lÀrares uppfattningar angÄende stödÄtgÀrder ur ett genusperspektiv. I styrdokumenten som gÀller för det Svenska skolvÀsendet ska alla som arbetar inom skolan strÀva efter att ge alla elever en likvÀrdig utbildning, motverka traditionella könsmönster och erbjuda sÀrskilt stöd nÀr elever har svÄrigheter i skolarbetet. TillvÀgagÄngssÀttet för undersökningen har varit intervjuer med fyra pedagoger samt att vi genomfört en enkÀtundersökning som 32 pedagoger svarat pÄ i Kiruna kommun. Resultatet som framkom av vÄr undersökning tyder pÄ att pedagogerna tÀnker ur ett genusperspektiv men har svÄrt att implementera det i verkligheten.

The parents of a developmentel disordered child live with much sorrow and anguish. Despite that, they often talk about hope, joy and love for their child. The autistic spectrum disorder includes different stands. Three of them are Autism, Aspergers syndrome and Disintegrative disability. An article overview has been made with the purpose to examine parents experiences of having a child that develops autism or a diagnosis within the autistic spectrum.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda pÄ hur de verksamma pedagogerna definierar begreppet lÀs- och skrivsvÄrigheter samt vilket stöd de kan ge de elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Metoden som vi har anvÀnt oss av i vÄr undersökning för att samla in information frÄn vÄra respondenter Àr via en enkÀtundersökning med bÄde öppna och slutna frÄgor. Resultatet visar att kunskaper om vad begreppet lÀs- och skrivsvÄrigheter innebÀr finns hos de verksamma pedagogerna, men de anser sig inte ha tillrÀckligt med kunskap, vare sig teoretisk eller praktisk, för att ge stöd Ät dessa elever. I genomsnitt finns det 2-3 elever i varje klass som har lÀs- och skrivsvÄrigheter och mÄnga av dem fÄr specialhjÀlp, men behovet av hjÀlp finns hos fler elever. VÄr slutsats utifrÄn vÄr undersökning Àr att behoven av extra stöd bland eleverna Àr större Àn vad vi i början trodde.

Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ om individanpassad undervisning tillfredsstÀller individens behov för att i förlÀngningen gynna samhÀllsutvecklingen. Genom denna forskning ville jag utreda ifall elever har svÄrigheter i vissa skolÀmnen och hur svÄrigheten pÄverkar dem. Jag ville ocksÄ undersöka ifall elever har olika behov, Àr i behov av en slags individanpassad undervisning, och ifall de tror pÄ att denna kan förbÀttra deras betyg. Genom att ha lÀst forskningslitteratur och gjort en kvantitativ undersökning med deltagare bestÄende av tjugo elever frÄn Ärskurs 9 och tio elever frÄn Ärskurs 6 har jag kommit fram till följande resultat. De flesta elever frÄn bÀgge grupper har svÄrigheter i ett eller flera skolÀmnen.

Syftet med studien Àr att belysa elevers instÀllning till vad som kÀnnetecknar en bra lÀrare. Jag vill söka svar pÄ vad elever utan ? och elever i behov av sÀrskilt stöd prioriterar för egenskaper hos en lÀrare samt undersöka hur flickor respektive pojkar ser pÄ en lÀrares egenskaper.Tidigare forskning visar att lÀrarrollen har betydelse för elevers kunskapsutveckling. För att ta reda pÄ elevers instÀllning till vad de anser kÀnnetecknar en bra lÀrare, genomförde jag en undersökning i Ärskurs 4-6, pÄ en skola i en mindre stad i Sverige. Antalet elever som deltog vid enkÀtstudien var 74 stycken.

I denna uppsats granskar jag ett kapitel ur Roger Fjellströms bok Den goda skolan dÀr han behandlar kommunitarismen och för en argumentation kring vad denne teori skulle kunna fÄ för konsekvenser för skolvÀsendet, frÀmst den fostrande aspekten. För att tydliggöra min granskning av detta har jag delat upp Fjellström argumentation i en tes och tre huvudargument. Tesen testas i första hand genom att jag granskar och bemöter Fjellströms tre huvudargument var för sig i.Fjellström menar att en kommunitaristisk skola löper stor risk att bli en skola som enbart anpassar barn och unga efter den föreliggande gemenskapen vilken denna Àn Àr. I min granskning av hans tre huvudargument visar jag dock att de vilar pÄ en för snÀv uppfattning om kommunitarismens idéer och dÀrför inte ger stöd Ät hans tes..

Syftet med denna studie Àr att beskriva lÀrares uppfattningar om de möjligheter och hinder som finns i matematikundervisningen för elever Žmed annat modersmÄl Àn svenska. För att uppfylla syftet har vi valt att intervjua sex lÀrare so, undervisar i matematik och modersmÄl och utifrÄn dessa intervjuer belysa deras uppfattningar samt identifiera de variationer vi kunnat finna. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsintervju som metod och intervjuat sex matematiklÀrare pÄ tre skolor.Resultatet visar att det som lÀrarna gemensamt sÄg som en möjlighet i undervisningen i matematik för elever med annat modersmÄl Àn svenska var att dessa elever hat med sig en helt annan studietradition Àn den som finns i svenska skolor..

Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ om före detta elever som tog examen 2005 pÄ Industriprogrammet arbetar kvar i branschen och om de valde rÀtt gymnasieutbildning för sitt fortsatta yrkesliv. Metoden som jag valt att anvÀnda i mitt forskningsarbete Àr att intervjua en klass bestÄende av 17 elever. Jag har stÀllt frÄgor betrÀffande deras gymnasieval, om de arbetar de kvar i den bransch som de utbildade sig till eller sysslar de med nÄgot annat och vad de tyckte om utbildningen. De resultat som jag har kommit fram till pekar pÄ att eleverna sökt sig till programmet av olika anledningar. För vissa elever sÄ rÀckte inte poÀngen till att komma in pÄ de program som de önskade, men de flesta tycker att de valde rÀtt utbildning. En anledning till valet var att det leder direkt till arbete efter gymnasiet..

 Den hÀr studien vill synliggöra elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och deras situation pÄ yrkes­förberedande gymnasieprogram. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa halvstruktu­rerade intervjuer med kvinnliga elever som studerar vid yrkesförberedande gymnasieprogram. Resultatet belyser det stöd och bemötande som eleverna upplever frÄn skola, familj och kamra­ter. Ett tydligt re­sultat i denna studie Àr brist pÄ information frÄn lÀrare till elever om tillgÀngliga kompenserande hjÀlpmedel. I slutsatsen presenteras förslag pÄ utvecklingsprojekt mellan be­rörda parter i skolan för att förbÀttra mÄluppfyllelsen för elever i behov av sÀrskilt stöd..

Syftet med denna studie har varit att ge underlag till att utveckla pedagogiken kring att arbeta med högt presterande musikelever i heterogena elevgrupper pÄ högstadiet. I studien har jag intervjuat tre musiklÀrare pÄ olika högstadieskolor i landet, för att genom tolkning och analys av deras svar i min slutsats försökt se handlingsmönster och effekter av deras undervisning.Resultatet visade att tvÄ av lÀrarna anvÀnde sig mer av sin improvisationsförmÄga i klassrummet, Àn av att planera för den heterogena grupp de skulle möta. Den tredje lÀraren planerade mer i detalj för att möta högt presterande elever. Metoderna som lÀrarna anvÀnde sig av i klassrummet var dels att hitta svÄrare musikaliska utmaningar för dessa elever, men ocksÄ metoden att anvÀnda nÀmnda elever som hjÀlplÀrare. Resultatet visade ocksÄ att högt presterande elever fÄr mindre lÀrartid Àn andra, och att dessa elever ofta övar och spelar vid sidan av grundskolan.I diskussionen har jag analyserat resultatet och dragit slutsatserna att lÀrare i sin planering bör möta de utmaningar som högt presterande elever behöver i musik, och att ocksÄ ge tid till detta i sin planering.