SÀrskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom har under 2000?talet vuxit fram bÄde i grund- och gymnasieskolan, trots en nationell vision om en skola för alla. Detta framgÄr i Skolverkets rapport (2009)Skolan och Aspergers syndrom ? Erfarenheter frÄn skolpersonal och forskare. Syftet med den hÀr studien Àr att belysa hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina skolerfarenheter utifrÄn villkor och möjligheter till lÀrande och utveckling samt belysa vilka generella och specifika pedagogiska implikationer som framtrÀder ur ungdomarnas erfarenheter.Studien Àr en kvalitativ studie med en fenomenologisk utgÄngspunkt vilken studerar individers perspektiv pÄ sin inre vÀrld.

SÀrskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom har under 2000?talet vuxit fram bÄde i grund- och gymnasieskolan, trots en nationell vision om en skola för alla. Detta framgÄr i Skolverkets rapport (2009)Skolan och Aspergers syndrom ? Erfarenheter frÄn skolpersonal och forskare. Syftet med den hÀr studien Àr att belysa hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina skolerfarenheter utifrÄn villkor och möjligheter till lÀrande och utveckling samt belysa vilka generella och specifika pedagogiska implikationer som framtrÀder ur ungdomarnas erfarenheter.Studien Àr en kvalitativ studie med en fenomenologisk utgÄngspunkt vilken studerar individers perspektiv pÄ sin inre vÀrld.

AbstractIn 2013, the diagnosis of Asperger?s syndrome will be eliminated as a stand-alone diagnosis, to be subsumed into the existing diagnosis of Autism Spectrum Disorder. In this paper, a study with the objective of emphasizing current opinions regarding the change in diagnosis is performed. Another objective is to examine the connection between identity and diagnosis. The study therefore targets people with a diagnosis, in this case Asperger?s syndrome.The empirical material of the study has been collected through a quantitative web-based survey.

I detta examensarbete beskrivs de drag som kÀnnetecknar de barn som har diagnosen Asperger syndrom. Vidare ges förslag pÄ hur man som lÀrare eller kanske annan vuxen pÄ skolan kan göra för att underlÀtta för dessa barn i skolsammanhang. Arbetet har till stor del varit en litteraturstudie, men Àven referat frÄn förelÀsningar om Asperger syndrom och ett strukturerat samtal med en lÀrare har anvÀnts..

SÀrskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom har under 2000?talet vuxit fram bÄde i grund- och gymnasieskolan, trots en nationell vision om en skola för alla. Detta framgÄr i Skolverkets rapport (2009)Skolan och Aspergers syndrom ? Erfarenheter frÄn skolpersonal och forskare. Syftet med den hÀr studien Àr att belysa hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina skolerfarenheter utifrÄn villkor och möjligheter till lÀrande och utveckling samt belysa vilka generella och specifika pedagogiska implikationer som framtrÀder ur ungdomarnas erfarenheter.Studien Àr en kvalitativ studie med en fenomenologisk utgÄngspunkt vilken studerar individers perspektiv pÄ sin inre vÀrld.

Vi kommer i vÄrt arbete att belysa hur elever med neuropsykiatrisk diagnos ser pÄ skillnaderna med att gÄ i specialklass jÀmfört med att gÄ i vanlig klass. Vidare kartlÀgges om eleverna hade önskat eventuella förbÀttringar gÀllande undervisningssyftet. PÄ skolorna finns det vanliga klasser, men Àven speciella klasser för elever med neuropsykiatriskt funktionshinder, sÄsom t.ex. ADHD, DAMP, ADD och Aspergers syndrom. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med sex elever pÄ tvÄ olika gymnasieskolor, dÀr majoriteten av eleverna föredrog att gÄ i specialklass.

The purpose of my work is to investigate the experiences in school for pupils with Asperger syndrome around the question, what is a good school for them. IÂŽm also interested in what experiences the staff has about this question. I made a qualitative interview study. I have interviewed three pupils with Asperger syndrome, a teacher and a pupil assistant. To give the reader background information I have written about what the researchers say about what it is like to have Asperger syndrome.

I takt med att kunskaperna ökat har diagnoskriterierna Àndrats och fler personer med autismspektrumtillstÄnd upptÀckts. En av dessa diagnoser Àr Aspergers syndrom [AS]. Att leva med AS kan innebÀra svÄrigheter inom flera omrÄden. Arbete Àr en av de meningsfulla aktiviteter som Àr viktiga för att mÀnniskor ska uppleva vÀlbefinnande och kÀnna sig tillfredsstÀllda med livet. Syftet med studien var att beskriva de erfarenheter personer med AS har av arbete.

Vi kommer i vÄrt arbete att belysa hur elever med neuropsykiatrisk diagnos ser pÄ skillnaderna med att gÄ i specialklass jÀmfört med att gÄ i vanlig klass. Vidare kartlÀgges om eleverna hade önskat eventuella förbÀttringar gÀllande undervisningssyftet. PÄ skolorna finns det vanliga klasser, men Àven speciella klasser för elever med neuropsykiatriskt funktionshinder, sÄsom t.ex. ADHD, DAMP, ADD och Aspergers syndrom. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med sex elever pÄ tvÄ olika gymnasieskolor, dÀr majoriteten av eleverna föredrog att gÄ i specialklass.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

I detta arbete redovisas en intervjuundersökning av uppfattningar om barn och elever med Aspergers syndrom. Intervjuerna har genomförts med lÀrare frÄn Aspergersenheter samt behandlingspersonal frÄn barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och barnhabiliteringen. Undersökningen visar hur dessa personer uppfattar symptomen, diagnosen och bemötandet nÀr det gÀller elever och barn med Aspergers syndrom. Arbetet utgÄr bÄde ifrÄn ett individperspektiv samt ett genusperspektiv. Symptomen och diagnosen diskuteras och problematiseras utifrÄn flickors och pojkars skilda förutsÀttningar och behov.

Syftet med denna studie var att undersöka hur sex yrkeslÀrare i klassrummet bemöter ett beteende hos en elev med Aspergers syndrom (AS). Vidare undersökte jag vilka kunskaper yrkeslÀrarna har om AS och om det finns nÄgon skillnad mellan det manliga respektive kvinnliga sÀttet att bemöta en elev med AS. I studien anvÀndes en kvalitativ metod dÀr mitt insamlade material anvÀnds för att beskriva och förstÄ sociala processer samt att fÄnga yrkeslÀrarnas upplevelser utifrÄn fallbeskrivningen. Tre manliga och tre kvinnliga yrkeslÀrare med andra inriktningar Àn omvÄrdnad pÄ sina yrkeslÀrarutbildningar har intervjuats. Resultatet visade att det har betydelse för yrkeslÀrarnas bemötande om eleven har AS eller inte och att alla yrkeslÀrarna har skaffat sig praktisk erfarenhet pÄ vÀgen kring AS, dÄ de inte fick nÄgon i sin utbildning.

BakgrundBakgrunden till uppsatsen Àr att vi vill lyfta fram möjligheterna för barn med ADHD och Aspergers syndrom att gÄ i en vanlig skola. För en pedagog som har elever i verksamheten med dessa svÄrigheter skapas det dagligen problematiska situationer som pÄverkas av tid, material, ekonomi och acceptansen frÄn klassen och skolan. Utöver detta vill vi lyfta fram möjligheterna som finns, vill vi utvecklas inom omrÄdet och fÄ en ökad förstÄelse för barn med diagnos, för att pÄ bÀsta sÀtt kunna ge dessa barn en fullstÀndig skolgÄng. VÄr förhoppning Àr att kunna inkludera alla elever i den gemensamma skolan. Vi vill ta reda pÄ om och hur det arbetas med att inkludera eleverna med dessa neuropsykiatriska diagnoser i verksamheten. Syftet Àr att ta reda pÄ vilket stöd det finns för elever med ADHD och Aspergers syndrom att gÄ i en vanlig skola. VÄra frÄgestÀllningar Àr:1.

Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ hur elever med ADHD och Asperger syndrom inkluderas i undervisning och klassrumsmiljö. Studien har en utgÄngspunkt i en kvalitativ forskning som grundar sig i en intervjustudie. Resultatet visar pÄ att det finns bÄde likheter och skillnader mellan lÀrarnas tankar och arbetssÀtt med inkludering ochen skola för alla. De slutsatser som kan dras Àr att det finns alternativa lösningar för att fÄ en skola för alla, vilket inkluderar exkluderande ÄtgÀrder. En annan slutsats Àr att det finns likheter mellan ÄtgÀrderna för elever med ADHD och Asperger syndrom.

Det hÀr examensarbetet handlar om barn med Asperger syndrom. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ vad Asperger syndrom Àr och hur man som lÀrare kan hjÀlpa dessa elever pÄ bÀsta sÀtt. Jag Àr intresserad av elever som har det svÄrt och antar att jag nÄgon gÄng under min tid som lÀrare kommer att stöta pÄ dessa elever. Arbetet inleds med en teorigenomgÄng dÀr jag frÀmst gÄr igenom de utmÀrkande dragen hos barn med Asperger syndrom. DÀr gÄr jag ocksÄ bl a igenom orsaker till Asperger och diagnostisering.