ProblemNÀr elever med Aspergers syndrom ska inkluderas i ordinarie klass stÀlls lÀrarna inför vissa svÄrigheter. Dessa elever behöver individuellt utformade anpassningar och ofta saknar lÀraren kunskapen för att kunna genomföra detta. Anpassningarna blir istÀllet generella och inte utifrÄn elevens specifika behov. SyfteSyftet med den hÀr undersökningen Àr att studera hur man förberett sig pÄ en skola för att ta emot elever med Aspergers syndrom i ordinarie klass. Undersökningen syftar Àven till att undersöka vilka stödbehov lÀrarna pÄ skolan upplever att det finns.

The aim of this paper was to describe hindering and facilitating factors in the transition from upper secondary school and employment for a person with Asperger?s syndrome. In the process we used general systems theory and made semi-structured interviews with five persons in the network of institutions and associations working with the individual. Our findings showed that the hindering and facilitating factors were basically the same depending of the environmental adjustments. The interviews highlighted the following factors: the recent general unemployment rate in Sweden, selfawareness of the individual and the surrounding environment?s knowledge of the individual?s impairment in relation to Asperger?s syndrome.

SÀrskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom har under 2000?talet vuxit fram bÄde i grund- och gymnasieskolan, trots en nationell vision om en skola för alla. Detta framgÄr i Skolverkets rapport (2009)Skolan och Aspergers syndrom ? Erfarenheter frÄn skolpersonal och forskare. Syftet med den hÀr studien Àr att belysa hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina skolerfarenheter utifrÄn villkor och möjligheter till lÀrande och utveckling samt belysa vilka generella och specifika pedagogiska implikationer som framtrÀder ur ungdomarnas erfarenheter.Studien Àr en kvalitativ studie med en fenomenologisk utgÄngspunkt vilken studerar individers perspektiv pÄ sin inre vÀrld.

Det övergripande syftet med denna explorativa studie Àr att undersöka hur Aspergers syndrom diskuteras av personer som sjÀlva har Aspergers pÄ ett internetcommunity riktat till gruppen. Undersökningens primÀra frÄgestÀllning Àr vilka teman som dominerar communitymedlemmarnas diskussion av Aspergers. Med dominerande teman avses de mönster som framtrÀder tydligast i hur Aspergers skildras, vad man diskuterar och vilka frÄgor som Àr mest angelÀgna för communitymedlemmarna i det studerade materialet. Av speciellt intresse Àr hur medlemmarna relaterar Aspergers, och sig sjÀlva, till omvÀrlden. Studiens teoretiska grund Àr socialpsykologisk, och grundar sig pÄ ett urval av begrepp och perspektiv ur den större mer sociologiska delen av socialpsykologin: nÀrmare bestÀmt symbolisk interaktionism och stigmatiseringstanken.

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka hur elever med Asperger syndrom (AS), som gÄr inkluderade i klasser i grundskolans senare Är, upplever sin skolgÄng.Elva elever, bÄde flickor och pojkar, intervjuades. Eleverna vi intervjuade hade en varierande bakgrund, vissa hade gÄtt i vanlig klass med visst stöd, nÄgra hade varit placerade i sÀrskilda undervisningsgrupper. Vi valde att arbeta efter en fenomenografisk ansats eftersom vÄrt mÄl var att ta del av ungdomarnas egna upplevelser och undersöka variationerna bland dem.Elevernas uppfattningar om sin skolgÄng varierade men de hade alla en positiv instÀllning till sin nuvarande form som inkluderade elever i grundskolans ordinarie klasser, trots att de upplevde vissa svÄrigheter. De kÀnde att de hade stöd i att ha fler kamrater med AS i skolan som de kunde vÀlja att umgÄs med pÄ raster och lunch..

Aspergers syndrom Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning som karaktÀriseras av svÄrigheter i förmÄgan till ömsesidig kommunikation och socialt samspel. Diagnosen medför Àven svÄrigheter i att intuitivt anpassa beteenden. SamhÀllet stÀller idag stora krav pÄ social kompetens redan pÄ förskolan och hela vÀgen upp till vuxenlivet. Detta kan medföra stora problem med att komma vidare för personer med Aspergers syndrom. Som socialarbetare kommer man ofta i kontakt med denna grupp.

Hofer, Betina & Jörnmo, Henriett (2011) Att vara förÀlder till ett barn som avviker frÄn normen. Malmö Högskola I detta examensarbete skriver författarna om normer och normalitet, om vad normer Àr och hur normalitet ger sig uttryck i hemmet, samhÀllet och skolan. Syftet med denna undersökning Àr att synliggöra problematiken kring normer och normalitet gentemot förÀldrar till barn med nÄgon form av diagnos, i detta specifika fall; Aspergers Syndrom. De frÄgestÀllningar man har utgÄtt ifrÄn Àr följande: Vad innebÀr det ur ett förÀldraperspektiv att leva, utifrÄn samhÀllets normer, med barn som har fÄtt diagnosen Aspergers Syndrom? Och hur upplever förÀldrarna till barn med diagnosen Aspergers Syndrom de normer som finns i skolan? FrÄgorna har besvarats genom att göra tre omfattande intervjuer med förÀldrar till barn med Aspergers Syndrom.

People with Aspergers syndrome (AS) have proven difficulties maintaining jobs according to previous research. This is a quality study. Four women with AS were interviewed about their experience of employment. What difficulties and contributions have they experience at work? What is the self experienced need of support within the research group? The result has been analyzed with different types of ?support?.

Studien med titeln Aspergers Syndrom ? En konstruktion i text har en kvalitativ ansats och dess syfte Àr att undersöka hur Aspergers Syndrom, AS, konstrueras i sjÀlvbiografiska böcker skrivna av personer som sjÀlva fÄtt diagnosen AS. Vi har en socialkonstruktionistisk utgÄngspunkt. Den metod vi anvÀnder oss av Àr inspirerad av manifest textanalys. SjÀlvbiografierna har valts ut genom tvÄ uppstÀllda kriterier, att de ska vara skrivna av personerna sjÀlva som har fÄtt diagnosen AS samt att det klart och tydligt ska framgÄ att det Àr just AS, eller högfungerande autism, de har.

The purpose of this report is to investigate teachers views of whether pupils with Asperger Syndrome, autistic symptoms or ADHD shall go in ordinary classes or special groups. The study tells you about what difficulties these pupils often have, what adjustments they need in their schoolsituation and the positive and negative effects of joining a special group.A teacher for special needs, two teachers in special groups and two teachers in ordinary classes have been intervjued and earlier made researches have been studied.The conclusions of this study are that the decision of whether a pupil shall go in a normal class or a special group must be made individually. Most pupils who are capable to profit from the training in a normal class and pass their examination, shall go in a normal class. The greater part of the recommended adjustments are possible to do in a normal class. But it requires more resourses and teachers with better knowledges about theese handicaps..

The purpose of this study was to elucidate how individuals diagnosed with Aspergers syndrome experience stigma as a result of their diagnosis. The paper was based on a qualitative method, consisting of six interviews with booth male and female participants. We took part of previous studies and research as well as existing theories on the subject, in addition to the analysis of our empirical material. Significant in this study was that all participants were relieved when getting the diagnosis, as they finally got an explanation for what was wrong. The results indicated that the majority of the informants felt worried of the possibility to experience stigma and discrimination, which resulted in that the majority of the participants tended to use an avoidance coping strategy.

SammanfattningSyftet med vÄr studie var att undersöka vilket stöd personer med funktionsnedsÀttningen Aspergers syndrom sjÀlva uppgav att de behövde samt deras egna upplevelser av delaktighet pÄ arbetsmarknaden. I studien har vi gjort nio kvalitativa intervjuer med personer som har Aspergers syndrom. FrÄgestÀllningarna har avsett att beskriva deras egen syn pÄ arbete och stöd i samband med detta samt svÄrigheter de upplevt. Flera uppgav att de har saknat ett naturligt stöd pÄ arbetsplatserna som kunde hjÀlpa dem att strukturera och begrÀnsa arbetsuppgifterna. Vi har i analysen anvÀnt teorin om supported employment.

Denna uppsats undersöker varför vissa blogginlÀgg fÄr mÄnga kommentarer jÀmfört med mindre kommenterade blogginlÀgg. UtgÄngspunkten Àr att undersöka en dagboksblogg skriven av en tonÄrig kvinna, dÄ det finns förhÄllandevis lite forskning inom detta specifika omrÄde. Materialet som ligger till grund för undersökningen Àr en blogg som heter Kenza och de tre mest respektive minst kommenterade inlÀggen frÄn denna blogg under perioder frÄn 1 januari till 28 februari 2009.William Labovs teori om narrativer och Wolfgang Isers reception theory utgör uppsatsens teorier. Metoderna som anvÀnds Àr lÀsbarhetsindex, nominalkvot, narrativ analys och interpersonell analys.Resultaten som framkommit ur analyserna visar att i jÀmförelse mellan de minst och de mest kommenterade blogginlÀggen har de mest kommenterade fÄ lÄnga ord och en utprÀglad verbal stil. BlogginlÀgg med en tydlig narrativ struktur och ett direkt tilltal fick ocksÄ fler kommentarer. .

Studien syftade till att utifrÄn en fenomenologisk utgÄngspunkt undersöka förÀldrars erfarenheter av att ha barn med diagnos inom autismspektrumtillstÄnd, dÀr bl.a. autism och Aspergers syndrom ingÄr. Detta paraplybegrepp ingÄr i sin tur i den medicinska termen neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. Vi ville förstÄ hur förÀldrarna uppfattade sin situation och hur bÄde den och diagnosen tillskrevs mening.Vi intervjuade tre mödrar till barn med autismspektrumstörning. Resultatet analyserades utifrÄn metoden Interpretative Phenomenological Analysis.

The aim of this study is to examine the opinion of teachers as to the situation of young people suffering from Aspergers syndrome in the Sixth Form(gymnasium. In order to find this out I have chosen to interview four teachers with work experience of Aspergers in three different gymnasium in middle Sweden. They were confronted with the following questions: What resources are available for these pupils in the gymnasium? How do they experience that the school situation functions and how would they as teachers like the school situation to function for these young people at school?The result shows that special teachers have an extremely important function to fulfil. Those interviewed felt that there are sufficient resources available, for example guidance and further education for techers as well as both support and means for helping the young people.However, every teacher does not understand this handicap.