Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ vilka rÀknestrategier som elever i skolÄr 1 och 2 anvÀnder dÄ de löser additionsuppgifter. Syftet Àr att undersöka vilken variation av lösningsstrategier, som kan visa sig i en och samma klass. I undersökningen har det sammanlagt genomförts 13 kvalitativa intervjuer med elever frÄn en klass, som bÄde bestÄr av elever i skolÄr 1 och 2. Vid analysen av deras svar, som skett utifrÄn fenomenografin och variationsteorin har variationer i elevernas rÀknestrategier framkommit. Den vanligaste strategin i bÄde skolÄr 1 och 2 visade sig vara ett- och ett rÀkning och dÄ ofta tillsammans med fingerrÀkning, som ett konkret hjÀlpmedel.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur utvalda elever uppfattar sitt digitala kunnande och hur eleverna uppfattar skolans roll i sammanhanget. Studien utgÄr ifrÄn en hermeneutisk vetenskapssyn, vilket innebÀr att det inte finns nÄgot rÀtt eller fel.  För att undersöka det hÀr genomförs det först en enkÀtundersökning, för att fÄ statiskt mÀtbart material. DÀr efter en sker en djupintervju med ett antal elever för att fÄ mer förklarande svar. Undersökning genomförs i en Ärskurs 2 klass pÄ ett Teknikprogram i södra Sverige. EnkÀtundersökningen omfattar 41 elever och djupintervjuerna omfattar 8 st.

AkutvÄrdspersonal utsÀtts allt mera för svÄrare katastrofer och olyckor. Vilket leder till en ökad press pÄ personalen. Syftet med denna studie var att belysa hur akutvÄrdspersonalen bearbetar traumatiska hÀndelser för att inte utveckla post-traumatiskt stress syndrom. Metoden var en litteraturstudie. Artiklarna analyserades med Lundman och Graneheims (2008) kvalitativa innehÄllsanalys.18 artiklar analyserades.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilka förvÀntningar blivande idrottslÀrare har pÄ sitt framtida yrke och hur deras funderingar och förberedelse kring att möta elever med muslimsk bakgrund ser ut. För att ta reda pÄ detta har jag gjort en kvalitativ undersökning dÀr jag har intervjuat nio blivande idrottslÀrare, i Äldern 24-40 Är, om deras förvÀntningar pÄ sitt framtida yrke med fokus pÄ mötet med elever med muslimsk bakgrund. I uppsatsen tar jag upp tidigare forskning och ger bakgrundsfakta om islam i Sverige med sÀrskild tonvikt pÄ det som eventuellt kan ha betydelse i mötet mellan elever med muslimsk bakgrund och den svenska skolan. Jag för Àven en diskussion kring det som framkommit i intervjuerna och som redovisas i den empiriska delen. DÀr lÀgger jag in mina egna funderingar i Àmnet och det framkommer hur jag ser pÄ uppsatsens innehÄll och dÄ framförallt pÄ resultatet av intervjuerna. Det jag har kommit fram till Àr att idrottslÀrarstudenter anser att de kÀnner sig rustade för sitt kommande yrke och mötet med elever med muslimsk bakgrund och kultur, trots att de inte har fÄtt tillrÀcklig utbildning inom omrÄdet ?att möta alla elever?..

VÄrt syfte med utvecklingsarbetet var att undersöka om verklighetsnÀra matematik ökar motivationen hos elever. Undersökningen gjordes i tvÄ klasser i Ärskurs Ätta, med 22 elever i den ena och 9 elever i den andra klassen. Eleverna har arbetat med verklighetsnÀra arbetsuppgifter under en period av fem veckor parallellt med sin ordinarie undervisning. Undersökningen avslutades med att eleverna svarade pÄ en enkÀt som vi framstÀllt. Dom jÀmförde den verklighetsnÀra matematiken med den traditionella undervisningen som dom annars har.

I den aktuella studien genomfördes fyra intervjuer med fyra stycken deltagare. TvÄ av dessa var lÀrare i den svenska grundskolan och de andra tvÄ frÄn den chilenska grundskolan. Valet av dessa deltagare utgick ifrÄn att fÄ den information som behövdes samt för att fÄ svar pÄ de olika aspekter studiens frÄgestÀllningar krÀver. Syftet med studien Àr att undersöka hur grundskolelÀrare tÀnker kring elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile. FrÄgestÀllningarna Àr om vad grundskolelÀrarna talar om att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile? Och om elever i behov av sÀrskilt stöd fÄr hjÀlp i Sverige och Chile? PÄ vilket sÀtt i sÄnt fall, enligt grundskolelÀrarna?Intervjuerna har en kvalitativ ansats och syftet var att genom intervjuerna undersöka hur grundskolelÀrare tÀnker kring i att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile.Slutsatsen i undersökningen Àr de grundlÀggande arbetsvillkor som de olika lÀrarkategorierna arbetar under utmÀrker deras arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd.

SammanfattningSyftet med uppsatsen har varit att undersöka hur pedagogerna ser pÄ sina förutsÀttningar att skapa matematikundervisning för alla elever i klassen. Bakgrunden till det valda Àmnet Àr att mÄnga elever som slutar grundskolan inte nÄr upp till betyget GodkÀnd i Àmnet matematik (SOU, 2004). DÄ det Àr lÀrarna i grundskolan som skall förmedla de matematiska kunskaperna till eleverna fann vi det intressant att vÀnda oss till lÀrare för att fÄ deras syn pÄ vilka möjligheter de anser sig ha för att förmedla en undervisning i matematik till alla elever i klassen. Med hjÀlp av enkÀtfrÄgor stÀllda till 25 verksamma pedagoger i grundskolans tidigare Är som undervisar i Àmnet matematik försökte vi finna svar pÄ vÄr frÄga. I litteraturstudien kom vi bland annat i kontakt med studier av elever som efter avslutad grundskola inte nÄtt upp till betyget GodkÀnd i Àmnet matematik.

Studiens syfte var att undersöka hur lÀrare lÀr elever att lÀsa. Vilka metoder de anvÀnder och om det finns skillnader mellan deras arbetssÀtt. Jag har anvÀnt mig utav kvalitativ forskningsmetod i min undersökning och utfört intervjuer av fem verksamma lÀrare och Àven tvÄ observationer i en Ärskurs 1. Skillnaderna visade sig inte vara sÄ stora och lÀrarna lÀgger tyndpunkten pÄ samma faktorer vid arbetssÀttet. Resultatet av detta arbete visade att det inte finns endast en rÀtt metod att anvÀnda nÀr man lÀr elever att lÀsa.

TalĂ€ngsliga elever kĂ€nner oro eller Ă„ngest nĂ€r de skall tala och sitter dĂ€rför mestadels tysta iklassrummet. Åtskilliga lĂ€rare saknar kĂ€nnedom och kunskap om talĂ€ngslan och dĂ„ kan de inteheller ge tillrĂ€ckligt stöd och hjĂ€lp till dessa elever. VĂ„r enkĂ€tundersökning visar hur vanligt förekommandetalĂ€ngslan kan vara bland elever i Ă„rskurs Ă„tta och nio samt vilka talsituationer detycker kĂ€nns svĂ„rast. Flickorna visade sig vara talĂ€ngsliga i större omfattning Ă€n pojkarna, vilketkan beror pĂ„ fostran och de förvĂ€ntningar som skolan och samhĂ€llet har pĂ„ dem. För att fĂ„ enuppfattning om hur talĂ€ngslan kan upplevas kĂ€nslomĂ€ssigt intervjuade vi tvĂ„ elever.

Title: Process description of round timber transports ? a case study at Tra?frakt Go?taland ABAuthors: Karl ? Johan Tern, Christian Johansson and Andreas IvarssonTutor: Anders JerrelingExaminer: Fredrik KarlssonBackground: Today the profitability of forest haulers is unsatisfactory. Negotiations on prices are more about the relative strength of the negotiation parties rather than a discussion about actual costs. Adding extensive changes in the forest haulers cost structure has led to insufficient knowledge of whether the negotiated prices really correspond to their costs.Methodology: We decided to carry out a case study at Tra?frakt Go?taland AB, a special interest organisation whose members represent the majority of forest haulers in Go?taland.Purpose: To describe the processes and underlying activities of round timber transports.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur de elever som studerar pÄ en gymnasieskolas vuxenutbildning tycker att en lÀrare ska vara, och om det skiljer sig i uppfattning mellan svenska elever och elever med utlÀndsk hÀrkomst. Eftersom undervisningen ska vara individanpassad sÄ tycker jag att det Àr intressant att undersöka den hÀr frÄgestÀllningen för min fortsatta lÀrargÀrning. Jag valde att göra en kvalitativ studie, dÀr 20 stycken elever ombads att skriva ett brev för att svara pÄ vissa förutbestÀmda frÄgor, detta brev var anonymt och uppgiften delades ut vid tvÄ tillfÀllen för att kunna sÀrskilja om eleverna var svenska eller med utlÀndsk hÀrkomst. Elevernas svar tolkades sedan utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv, eftersom dÀr kan svaren fritt analyseras och förstÄs och dÀrigenom fÄ en helhetsbeskrivning och en mer djupgÄende kunskap om hur det undersökta gestaltar sig. Undersökningen visade pÄ att för samtliga deltagande elever var lÀrandesituationen i klassrummet viktig, hur lÀraren genomför sina lektioner.

Denna uppsats handlar om hur den kommunala verksamheten Bojen kan pÄverka livskvalitén för familjer som har barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar sÄ som ADHD och Asperger syndrom. Intervjuer har genomförts med ungdomar och förÀldrar som Àr knutna till verksamheten. DÀrefter har materialet analyserats med hjÀlp av teoretiska begrepp som KASAM (kÀnsla av sammanhang), socialt stöd/sociala nÀtverk och empowerment. Resultatet visar pÄ vilken betydelse verksamheten har för den enskilda individens livssituation, samt hur förbÀttrade förutsÀttningar kan göra skillnad för ungdomarnas framtid. Exempelvis kan utvecklade fÀrdigheter och rÀtt verktyg gynna Bojens deltagare för att klara sig Àven i sociala sammanhang som inte Àr anpassade till deras svÄrigheter..

Syftet med arbetet Àr att utreda vanligt förekommande fel och svÄrigheter i matematik hos elever med matematiksvÄrigheter i Ärskurserna 6-9. Syftet Àr Àven att undersöka hur medvetna eleverna Àr om sina svÄrigheter. Vilka kriterier anvÀnds för att bestÀmma vem som ska fÄ extra hjÀlp och stöd? För att besvara mitt syfte har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer av elever, matematiklÀrare och en specialpedagog samt gjort litteraturstudier.De lÀrare och den specialpedagog som jag intervjuat anser att mÄnga elever med matematiksvÄrigheter har problem inom taluppfattning och de fyra rÀknesÀtten. Bristerna ligger pÄ elementÀr nivÄ vilket ger vidare svÄrigheter, nÀr de avancerar inom matematiken.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad nÄgra elever och lÀrare anser att bra lÀrare ska ha för ledarstil och vilka likheter/olikheter som finns mellan elever och lÀrare i uppfattningarna om detta. UtifrÄn detta syfte har jag lÀst litteratur och tagit del av olika ledarstilar för att sedan kunna intervjua nÄgra elever och lÀrare om vad de tycker och fÄ fram vad som uppfattas som bra ledarstilar. För att fÄ svar pÄ uppsatsens syfte har nÄgra frÄgor anvÀnts till hjÀlp: Hur beskriver lÀrare och elever en bra/mindre bra lÀrare? Hur relaterar elevernas och lÀrarnas uppfattningar till varandra? Efter att ha lÀst litteratur och gjort intervjuer sÄ blev slutsatsen att den ledarstil som de elever och lÀrare jag intervjuat tycker att en bra lÀrare ska vara rÀttvis, engagerad, förberedd, demokratisk, konsekvent, bestÀmd, beslutsfast, tÄlmodig, positiv samt flexibel, man ska Àven ha bra Àmneskunskaper. Nyckelord Ledarstil, lÀrarprofession, ledarskap.

Det frÀmsta syftet med denna uppsats var att prova en hypotes och se om elever i Ärskurs fem pÄ en skola med hÀlsoprofil pÄverkas till en mer fysisk aktiv fritid Àn de elever som gÄr pÄ en skola utan hÀlsoinriktning. Ett undersyfte var Àven att se om det finns nÄgon skillnad pÄ idrottsintresset hos flickorna och pojkarna. HuvudfrÄgan Àr ?Hur ser elevers motionsvanor ut pÄ fritiden pÄ en hÀlsoinriktad skola jÀmfört med skola utan inriktning mot hÀlsa?? För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen gjordes en enkÀtundersökning pÄ 70 elever i Ärskurs fem pÄ tvÄ olika skolor. DÀrefter gjordes intervjuer pÄ sju slumpvist utvalda elever pÄ hÀlsoskolan för att lite tydligare fÄ fram vad som motiverar dem till fysisk aktivitet. Genom litteraturundersökning tog jag reda pÄ tidigare forskningsresultat och Àven vad skollagen har för krav och mÄl vad gÀller Àmnet idrott och hÀlsa.