Att undersöka andraspråkspedagogers attityd till uttalsträning. Ett underliggande syfte var också att utröna om det fanns något samband mellan lärarnas formella utbildningsnivå i ämnet svenska som andraspråk och det antal lektioner som avsättes för uttalsträning. Undersökningen utfördes vid två Skolor i Norrbotten och omfattade lärare som undervisade på gymnasienivå. Mätmetoderna jag använde var enkäter och intervjuer. Litteraturstudier har använts för att ge mig djupare insikt i ämnet.

Syftet med undersökningen var att se vilka förhållande elever i skolår 6 & 9 har till skolämnet kemi. Vi använde oss av enkäter för att genomföra vår studie, för att vi ansåg att det var mest lämpligt för vårt syfte. Vi gjorde en totalundersökning på tre Skolor i Piteå kommun, där alla elever i skolår 6 & 9 ingick. Vi fann att elever är positiva till att lära sig kemi innan de börjar skolår 7 men avtar kraftigt efter det. Orsaker till det är bland annat svårförstådd litteratur, påverkan utifrån, lärarens oförmåga till lyhördhet gentemot eleverna samt olämpligt språkbruk.

I och med friskolereformen i början på 1990-talet har förutsättningarna för Skolor förändrats och konkurrensen hårdnat. Marknadsföring av Skolor har blivit allt vanligare och vilket anseende skolan har är avgörande. Tidigare forskning har visat att nöjda anställda leder till att kunder blir tillfredställda och lojala, de som tar hand om sina anställda och agerar på deras idéer visar ett bättre resultat. Därför kan intern marknadsföring ses som ett verktyg för att hantera denna konkurrens.Syftet med denna uppsats är att utifrån ledningens perspektiv få förståelse för och beskriva vilka faktorer inom skolbranschen som påverkar den interna kommunikationen och vilka förutsättningar dessa faktorer ger för intern marknadsföring. Studien har intagit ett Grounded Theory-inspirerat tillvägagångsätt och tillämpar intervjuer för att svara på syftet.

Mitt syfte med arbetet har varit att med hjälp av litteratur i ämnet åldersintegrerad undervisning få inblick i vad denna organisationsform kan innebära.I min litteraturstudie redogör jag för de olika motiv som ligger bakom införandet av åldersintegrerade klasser. Dessa motiv kan vara både pedagogiska och resursmässiga. Jag försöker också ge en bild av hur spridd den åldersintegrerade undervisningen är idag i Sverige. Arbetssättet i åldersintegrerade klasser är ofta individualiserat och eleverna planerar själva en del av arbetet, annat bearbetas åldersblandat och då ofta i form av temaområden. Avslutningsvis tar jag upp en del av den forskning som genomförts om åldersintegreringens för- och nackdelar.

Vårt examensarbete handlar om elevers upplevelser och tankar kring inflytande, medbestämmande och demokrati i skolan. Vi har lämnat ut enkäter och intervjuat i två klasser från två olika Skolor. Resultatet av enkäterna och intervjuerna visar att när eleverna får frågan om vad de skulle vilja göra på lektionerna svarade de ofta saker som de var bekanta med. Intervjuerna visade även att eleverna skulle vilja bestämma mer angående innehållet i lektionerna. De ville dock inte i så stor utsträckning planera tillsammans med läraren, hellre ge förslag som läraren kunde planera utifrån.

Hälsofrämjande och förebyggande arbete rörande barn och elevers hälsa och utveckling berör en rad olika arenor i samhället, jag har i min studie valt att koncentrera mig på skolan och de förebyggande program som kan finnas där. Mitt syfte med studien var att belysa hur valet av dessa förebyggande program går till, vem beslutar att de ska användas och vem efterfrågar programmen. Jag har i en kommun genomfört kvalitativa intervjuer med aktörer på olika nivåer i skolsystemet, ordföranden i barn- och utbildningsnämnden, förvaltningschefer i skolnämnderna samt tre rektorer, alla med rätt och förmåga att fatta beslut i sin verksamhet. Att jag valde de olika nivåerna i skolsystemet beror på att skolan ofta ses som en generell institution istället för det mångfald av olika organisationer som den faktiskt är (Karlsen & Persson 2004). Jag har därför valt att i min studie utgå från Gunnar Bergs (2003) teoriSkolan som institution och Skolor som organisationer samt ett struktur- och aktörsperspektiv som en grund för att belysa det i förhållande till mitt syfte.I kommunen där jag genomförde min studie så var användandet av ICDP (International Child Development Programmes) och SET (Social och Emotionell Träning) utbrett.

Mobbning är vanligt förekommande fenomen i svenska Skolor. Det finns dock ett tunt utbud med forskning om mobbning som sker på lågstadiet. Studien bygger på kvalitativ forskning där 33 elever medverkat. Eleverna har intervjuats med syftet att ta reda på varför relationell, fysisk och verbal mobbning uppstår. Resultaten från studien har diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning.

Arbetets syfte är att ta reda på hur lärare använderde nationella proven i sitt bedömningsarbete. Data samlades inmed en kvalitativ metoddär lärare från två olika Skolor intervjuas. Resultatet visar attlärarna som intervjuades hade liknande uppfattningar angående de nationella provens roll i bedömningsarbetet. Flera av lärarna påpekadeatt proven används både summativt och formativt, formativt framförallt i årskurs 3 och summativt i årskurs 6.En uppfattning är att användningen av resultatet av de nationella proven har ändrat karaktär sedan de istället från att ha skrivits i årskurs 5 nu skrivs i årskurs 6.Elevernas resutat på de nationella proven är en del av underlaget som används vid bedömningen och betygsättningen av eleverna men elevens tidigare prestationer ska också väga in..

SammanfattningDenna uppsats undersöker deliberation i en zambisk kontext. Syftet är att undersöka hur zambiska lärare och elever ser på förekomsten av deliberativa samtal som undervisningsform, samt utröna om det finns några skillnader och likheter i denna syn mellan olika skolformer i Zambia. Undersökningen har genomförts på tre olika Skolor i Zambia som var och en representerar de dominerande skolformerna: statlig skola, privat skola samt ideell skola, i fortsättningen kallat Community School. Vi valde att förlägga vår studie till ett land som skiljer sig från Sverige i både ekonomiskt och kulturellt avseende för att få en fördjupad förståelse och en nyanserad bild av den pedagogiska verksamheten i olika kulturer. För att besvara våra forskningsfrågor genomfördes 12 intervjuer, 2 elevintervjuer och 2 lärarintervjuer på tre olika Skolor.

Mobbning är vanligt förekommande fenomen i svenska Skolor. Det finns dock ett tunt utbud med forskning om mobbning som sker på lågstadiet. Studien bygger på kvalitativ forskning där 33 elever medverkat. Eleverna har intervjuats med syftet att ta reda på varför relationell, fysisk och verbal mobbning uppstår. Resultaten från studien har diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning.

Kommuner har enligt skollagen skyldighet att ge en fristående skola ersättning på likvärdiga villkor som ges till de kommunala Skolorna. I Linköpings kommun saknas en tydlig fördelningsprincip för kapitalkostnadsersättning för inventarier. Syftet med fallstudien är att hitta en lösning för hur barn- och ungdomsnämnden i Linköpings kommun kan fördela kapitalkostnadsersättning för inventarier till kommunala och fristående grundSkolor på likvärdiga villkor.Resultat av fallstudien visar att ett lämpligt sätt att fördela kapitalkostnadsersättning är att använda en tvåstegsprissättning, där en rörlig ersättning per elev fördelas för kapitalkostnader för löpande återinvesteringar, och en kompletterande ersättning fördelas för kapitalkostnader för inventarier vid nystart av skola..

SammanfattningDenna uppsats undersöker deliberation i en zambisk kontext. Syftet är att undersöka hur zambiska lärare och elever ser på förekomsten av deliberativa samtal som undervisningsform, samt utröna om det finns några skillnader och likheter i denna syn mellan olika skolformer i Zambia. Undersökningen har genomförts på tre olika Skolor i Zambia som var och en representerar de dominerande skolformerna: statlig skola, privat skola samt ideell skola, i fortsättningen kallat Community School. Vi valde att förlägga vår studie till ett land som skiljer sig från Sverige i både ekonomiskt och kulturellt avseende för att få en fördjupad förståelse och en nyanserad bild av den pedagogiska verksamheten i olika kulturer. För att besvara våra forskningsfrågor genomfördes 12 intervjuer, 2 elevintervjuer och 2 lärarintervjuer på tre olika Skolor.

Studien handlar om storylinemetoden med matematik i fokus. Syftet var att beskriva, analysera och tolka lärares uppfattningar om hur väl matematik, som symbolspråk och kommunikations ämne, kan integreras i ett storylinearbete. Genom att intervjua sju lärare med storylineutbildning ville vi få svar på hur väl de anser att matematiken integreras i storylinearbeten. Undersökningen byggde på dessa intervjuer och på litteratur som berör både matematikämnet och storylinemetoden. Intervju- personerna var lärare vid olika Skolor i Luleå kommun.

SammanfattningDenna uppsats undersöker deliberation i en zambisk kontext. Syftet är att undersöka hur zambiska lärare och elever ser på förekomsten av deliberativa samtal som undervisningsform, samt utröna om det finns några skillnader och likheter i denna syn mellan olika skolformer i Zambia. Undersökningen har genomförts på tre olika Skolor i Zambia som var och en representerar de dominerande skolformerna: statlig skola, privat skola samt ideell skola, i fortsättningen kallat Community School. Vi valde att förlägga vår studie till ett land som skiljer sig från Sverige i både ekonomiskt och kulturellt avseende för att få en fördjupad förståelse och en nyanserad bild av den pedagogiska verksamheten i olika kulturer. För att besvara våra forskningsfrågor genomfördes 12 intervjuer, 2 elevintervjuer och 2 lärarintervjuer på tre olika Skolor.

Bakgrunden till denna rapport är de goda resultat som de finländska eleverna fick i matematikdelen i PISA 2003 - en undersökning som genomfördes för att kartlägga 15- åringars kunskaper i ämnet. Syftet med vår studie är att finna några faktorer som ligger bakom de finländska elevernas framgångar i matematik. De metoder som användes för att finna dessa faktorer var intervjuer och observationer på två Skolor i Finland. Med hjälp av denna undersökning och litteraturstudier fann vi följande faktorer som möjligen ligger bakom deras goda resultat: samhällets syn på skolan, lärarutbildningen i Finland, arbetssätt, undervisningsgrupper med få eller inga invandrarelever, tidiga betyg, antalet undervisningstimmar i matematik, elever med fördjupade matematikkunskaper och tidig stödundervisning..