Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kamerövervakningen fungerar på fyra gymnasieSkolor i Stockholm. Jag ville ta ta reda på hur skolledningen tänker kring kameraövervakning, vilka fördelar och nackdelar som det kan medföra. Den valda metoden för undersökningen har varit kvalitativa intervjuer, med rektorer på fyra gymnasieSkolor. Mina frågeställningar är följande: Hur ser problembilden ut som motiverar för kameraövervakning på gymnasieSkolor? På vilket sätt kommer kameraövervakningen att åtgärda problemet? Hur hanterar skolan informationen? Hur motiverar Skolor övervakningen kontra elevers integritet? Kameraövervakningen har enligt Datainspektionens undersökningar ökat med över 150 procent på Skolor sedan 2005 och ökningen tycks fortsätta.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare i svenska ställer sig till IKT-användningen.Vilka förutsättningar har de och på vilket sätt jobbar de för måluppfyllnad med IKT som hjälp.För att få svar på dessa frågor skickades enkäter till lärare på grundskolans senare år och gymnasiet på 16 olika Skolor. Knappt hälften av de utskickade enkäterna besvarades.Svaren visar att majoriteten av lärarna ställer sig positiv till användningen av IKT i klassrummet. Flera gav exempel på hur de använder IKT och hur det relaterar till kursmålen för svenska på grundskolans senare år och gymnasiet. Hälften av enkätdeltagarna menade att de hade en god IKT-kunskap. Lika många hade fått fortbildning och kände stöd av ledningen till detta.

Inom ramen för den statliga idrottssatsningen Idrottslyftet finns det möjlighet för idrottsföreningar att från sina regionala idrottsförbund ansöka om ekonomiskt bidrag för att finansiera ett samarbete med en eller flera Skolor. Det viktigaste syftet med detta är att rekrytera fler barn och ungdomar till och behålla fler barn och ungdomar i idrottsrörelsen. Verksamheten ska ha ett inkluderande perspektiv och genomsyras av Riksidrottsförbundets programförklaring Idrotten vill. Folkhälsomålen och barnrättsperspektivet ska också beaktas vid projektens genomförande.Syftet med examensarbetet är att undersöka tre olika samarbeten mellan Skolor och idrottsföreningar. Målsättningen är inte att presentera resultat som kan generaliseras till alla samarbeten som sker mellan Skolor och idrottsföreningar, utan snarare att ge en bild av hur de tre undersökta samarbetenas förenings- och skolrepresentanter resonerar kring frågeställningarna.

Gunilla Johansson och Maria Tykeson "Dyskalkyli skolans stöd- och hjälp - en demokratisk rättighet". Syftet med examensarbetet är att synliggöra fenomenet dyskalkyli samt hur detta hanteras av pedagoger och specialpedagoger på några Skolor. Våra frågeställningar är följande: Hur urskiljer och kartlägger pedagoger på aktuella Skolorna elevernas matematiska svårigheter? Hur ser de matematiska svårigheterna ut, dvs vilka typer av matematiska svårigheter förekommer? I vilken omfattning skickas eleverna vidare för bedömning eller utredning för att urskilja om det förekommer svårigheter som skulle kunna leda en diagnos så som t ex dyskalkyli? Vilket stöd- och vilken hjälp får eleverna med matematiska svårigheter på de aktuella Skolorna? Våra teoretiska utgångspunkter utgår ifrån Björn Adler, Gudrun Malmer och Gunnar Sjöberg som alla skriver om dyskalkyli matematiska svårigheter och bedömningar samt utredningar. För att få svar på våra frågor, intervjuade vi pedagoger och specialpedagoger ifrån tre olik Skolor i nordvästra Skåne.

Studiens syfte var att undersöka skillnader i kostvanor som kan ha betydelse för utveckling av karies mellan ungdomar vid yrkesinriktade respektive högskoleförberedande gymnasieprogram. Datainsamling skedde vid två gymnasieSkolor i södra Sverige med användning av en enkät som bestod av 32 frågor.Det skulle både finnas yrkesinriktade- och högskoleförberedande gymnasieprogram på de Skolor som deltog. Sextio elever från respektive gymnasieinriktning skulle ingå i studien. Totalt erbjöds 143 elever >16 år att delta från två Skolor. Resultatet baserades på 118 besvarade enkäter, 60 från de yrkesinriktade- och 58 från de högskoleförberedande gymnasieprogrammen.

Syftet med undersökningen är att få en bild av hur ett antal skolkuratorer arbetar med eventuellt förekommande mobbningsproblematik vid sina respektive Skolor. I samband med detta hoppas vi få en inblick i hur arbetet mot mobbning ser ut rent organisatoriskt, det vill säga på vilken nivå beslut tas och vilka skyldigheter som ligger på kuratorn. Vår frågeställning är; Finns det någon handlingsplan mot mobbning i skolan, och i så fall, hur ser den ut? Vad är skolkuratorns roll i arbetsprocessen kring mobbning? Hur upplever skolkuratorerna att skolans organiserade arbete gällande mobbning fungerar i realiteten?Vi har använt oss av kvalitativ metod där vi har intervjuat åtta skolkuratorer inom och utanför Göteborg. Undersökningen utgår från ett fenomenologiskt perspektiv.

Syfte: Syftet med den här studien har varit att undersöka hur nyanlända elevers SO- undervisning på två Skolor är organiserad och vilka strategier lärare kan använda för att underlätta kunskaps-och språklärande för de eleverna. Avsikten med studien är att se om lärarnas bild av möjligheter och hinder för språklärandeundervisning stämmer överens med elevernas upplevelse och tolkning av dessa. Som teoretiskt stöd i studien har använts för ämnet relevant forskning och litteratur som bygger på det sociokulturella perspektivet på lärandet, Läroplan 2011:a samt Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Metod: Intervjuer med 6 lärare och enkäter med 26 nyanlända elever på högstadiet på två Skolor. Resultat: Analysen visar en samstämmighet mellan lärarnas och elevernas syn angående språklärandemöjligheter för nyanlända elever i SO-undervisning.

I och med friskolereformen i början på 1990-talet har förutsättningarna för Skolor förändrats och konkurrensen hårdnat. Marknadsföring av Skolor har blivit allt vanligare och vilket anseende skolan har är avgörande. Tidigare forskning har visat att nöjda anställda leder till att kunder blir tillfredställda och lojala, de som tar hand om sina anställda och agerar på deras idéer visar ett bättre resultat. Därför kan intern marknadsföring ses som ett verktyg för att hantera denna konkurrens.Syftet med denna uppsats är att utifrån ledningens perspektiv få förståelse för och beskriva vilka faktorer inom skolbranschen som påverkar den interna kommunikationen och vilka förutsättningar dessa faktorer ger för intern marknadsföring. Studien har intagit ett Grounded Theory-inspirerat tillvägagångsätt och tillämpar intervjuer för att svara på syftet.

Syftet med studien är att ta reda på vilka praktiska moment som genomförs i teknikämnet i grundskolans senare år, utifrån den gällande kursplanen i teknik. Studien bygger på enkäter, ställda till ett antal elever, lärare och science center i Sverige.Enkäterna tolkas utifrån en fenomenografisk ansats.Elevenkäten har gjorts för att få en inblick i hur eleverna ser på de praktiska momenten i skolan samt vad de i allmänhet tycker om teknikämnet.Lärarenkäten har gjorts för att få reda på vilka praktiska moment om görs samt vilken budget som finns att tillgå för teknikundervisningen. Dessutom har användandet av science centers beskrivits.Science centerenkäten har gjorts för att ta reda på hur ofta science center anlitas av Skolor och vilka praktiskamoment som genomförs där.De slutsatser som kommer fram är att de flesta eleverna upplever de praktiska momenten som roliga samt att de flesta eleverna någon gång besökt något av de science center som finns i Sverige. I analysen av lärarenkäterna visas att 70 % av lärarna arbetar praktiskt trots låg budget. Utgångspunkten för upplägg av undervisningen är Lpo94 och ämnesintegration är vanlig.

Utgångspunkten för studien är att elever inte får fullständiga betyg i skolämnena. Det är en svårighet för många att uppnå kunskapskraven och därmed skapas en problematik för hur pedagogerna ska undervisa för att eleverna ska uppnå dessa mål. Den metod som används inom utomhuspedagogiken kan möjligen vara en lösning på detta. Syftet med studien är att presentera några pedagogers synsätt på och upplevelser av arbetet med utomhuspedagogik. Dessa synsätt belyser vad som motiverar och hindrar pedagogerna för att arbeta med utomhuspedagogik.

Då benämningen nedskärning kommer på tal inom företag så sprids antagligen en negativ känsla hos de allra flesta. Ordet är ofta tätt sammankopplat med en viss oro och ångestframkallande uttryck såsom lågkonjunktur, varsel och arbetslöshet. I ett samhälle som vårt, där arbete och trygg inkomst värderas högt och nästan är ett krav för bli socialt accepterad, kan arbetslöshet skälva de flesta människors vardagliga liv.Även för de som inte blir av med sitt jobb i nedskärningen, utan jobbar kvar i ett företag där ens kollegor nyligen fått gå kan en nedskärning vara jobbig. Forskning som gjorts inom området visar att om en nedskärning planerats och genomförts på rätt sätt så behöver denna inte medföra några negativa effekter utan snarare tvärtom. En nedskärning som utförs på rätt sätt kan påverka den kvarvarande personalen positivt och till exempel stärka samarbetet inom arbetslagen och bland personalen i stort på arbetsplatsen.

BAKGRUND:Man tillägnar sig språk när man omges av det, genom att lyssna på och läsa det. Egenproduktion av språk, att tala och skriva, kommer efteråt. Det är viktigt att arbeta medelevernas ordförråd och med de typer av övningar som är språkutvecklande för eleverna.Läromedel kan användas i olika utsträckning och på olika sätt och det är viktigt att man somlärare gör ett medvetet val av aktiviteter i sin undervisning. Enligt styrdokumenten skaengelska vara ett kommunikativt ämne.SYFTE:Undersökningen syftar till att se hur pedagoger i år F-5 undervisar i engelska. Vi fokuserar påatt se vilka undervisningsmoment pedagogerna använder sig av och i vilken utsträckningläromedel används.METOD:Vi har genom en enkät undersökt hur ett antal pedagoger arbetar med engelskämnet.Redskapet valde vi för att kunna se hur vanliga olika aktiviteter är.

SammanfattningHuvudsyftet med detta arbete är att få en inblick i hur två skilda förortsSkolor med helt olika elevsammansättning i Malmö använder sig av närområdet (lokalhistoria) i historieundervisningen. Vilka olikheter finns mellan dessa två Skolor? Vilka är skillnaderna och om det finns skillnader, vad beror detta i så fall på? Jag har även velat få kunskap om hur elevernas intresse för historia/lokalhistoria ser ut. Vilka för- och nackdelar det finns med att använda sig av lokalhistoria? Den ena skolan är belägen i Malmös södra del i stadsdelen Hyllie.

Detta är en C-uppsats som är skriven för institutionen ?Individ ? omvärld och lärande? vid Lärarhögskolan i Stockholm under höstterminen 2007. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med skönlitteratur i grundskolans yngre åldrar. Vi har intervjuat 8 pedagoger som antingen har en egen klass eller arbetar som special-/resurspedagog. Resultatet av dessa intervjuer har vi sedan analyserat och diskuterat och vi har kommit fram till att undervisningen i skönlitteratur skiljer sig åt dels bland de olika pedagogerna men även mellan de olika Skolorna.

Syftet i denna uppsats är att få insikt i hur Skolor undervisar om homosexualitet i årskurs 7-9 inom kunskapsområdet sex och samlevnad. Den teoretiska utgångspunkten är ett queerteoretiskt perspektiv.En av de två metoder som använts i uppsatsen är kvalitativ innehållsanalys. Metoden har tillämpats för att se vilken syn skollagen och läroplanen för det obligatoriska skolväsendet har på sexualiteter och vilka formuleringar som finns om detta samt hur det ska arbetas med sexualiteter utifrån kursplanen i biologi och SO. Skollagen, läroplanen och kursplanerna har visat sig reproducera en heterosexuell norm.Den andra metoden som nyttjats är kvalitativ intervju. Intervjuer har genomförts med sju biologilärare och två SO-lärare som undervisar i sex och samlevnad på nio olika Skolor.