Kameraövervakning i skolmiljö
En kvalitativ intervjustudie
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kamerövervakningen fungerar på fyra gymnasieskolor i Stockholm. Jag ville ta ta reda på hur skolledningen tänker kring kameraövervakning, vilka fördelar och nackdelar som det kan medföra. Den valda metoden för undersökningen har varit kvalitativa intervjuer, med rektorer på fyra gymnasieskolor. Mina frågeställningar är följande: Hur ser problembilden ut som motiverar för kameraövervakning på gymnasieskolor? På vilket sätt kommer kameraövervakningen att åtgärda problemet? Hur hanterar skolan informationen? Hur motiverar skolor övervakningen kontra elevers integritet? Kameraövervakningen har enligt Datainspektionens undersökningar ökat med över 150 procent på skolor sedan 2005 och ökningen tycks fortsätta. I denna studie berörs även relevanta kriminologiska teorier som situationell brottsprevention, rutinaktivitetsteorin och Flygheds teori om normalisering av det exceptionella. I denna undersökning finner man många likheter mellan rektorernas argument för kameraövervakning. De menar att det fungerar som trygghetsskapande och har en avskräckande effekt på individer. Forskning från bl.a. Brå har visat att kameraövervakningen kan förebygga brott men störst effekt har det på redan utsatta områden. Kritiken som talar emot kameraövervakningen menar att det kränker den personliga integriteten och används utöver det syftet som från början var anledningen till att skolorna började med kameraövervakningen. Behovet av kameraövervakningen ska vägas mot bedömningen om intrånget i den personliga integriteten står i proportion till varandra.