Sök:

Sökresultat:

17765 Uppsatser om Skolnära forskning - Sida 9 av 1185

Matematikpraktiker i förskolan : En diskursanalys

Studiens syfte var att ta reda pÄ hur matematikpraktikerna i förskolan ser ut och att undersöka vilka diskurser som styr dem. Detta gjordes genom diskursanalyser, först av  tidigare forskning och litteratur, sedan av insamlat datamaterial frÄn den intervjustudie vi sjÀlva har utfört. Vi har frÄgat oss huruvida lÀst litteratur och tidigare forskning ger en rÀttvisande bild av hur matematikpraktikerna i förskolan verkligen ser ut och vi gjorde dÀrför en jÀmförelse mellan resultaten i vÄra bÄda analyser. Som datainsamlingsmetod genomförde vi multimodala intervjuer, vilka innefattar flera uttryck. Förutom att muntligt intervjua  förskollÀrare har vi, tillsammans med förskollÀrarna, Àven tittat pÄ den matematiska miljön och dokument.

Personalchefers tankar om funktionshinder och rekrytering

Personer med funktionshinder har svÄrt att fÄ anstÀllning. Tidigare forskning visar att arbetsgivare styrs av stereotypa uppfattningar om denna grupp. Lagen om förbud mot diskriminering av funktionshindrade Àr ett försök att synliggöra rÀttigheten att fÄ sina meriter sakligt bedömda. Syftet med studien var att utifrÄn en kvalitativ ansats nÄ ny förstÄelse för omrÄdet funktionshinder och rekrytering. Halvstrukturerade intervjuer gjordes med Ätta personalchefer, hÀlften var statligt anstÀllda och hÀlften privat.

?Jag forskar om Kapybaran?En studie kring elevers tillvÀgagÄngssÀtt och Àmnesval vid fri forskning i en Äldersintegrerad klass i grundskolan

Uppsatsen tar upp frÄgor kring arbetet med ?forskning? som bedrivs av elever i grundskolan. Det som Àr fokus i denna studie Àr frÄgan hur eleverna i sin fria forskning vÀljer Àmne och tillvÀgagÄngssÀtt i sitt forskningsarbete. I studien anlÀggs ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och de resultat som framkommer analyseras framförallt genom teorier kring lÀrande i praktikgemenskaper. Den empiriska delen av studien har genomförts i en Äldersintegrerad klass i grundskolans Är F-5.

"Men vi vill ha Yohio och pausa!"

Syftet med arbetet Àr att undersöka förskollÀrarnas syn pÄ begreppet jÀmstÀlldhet, hur de arbetar med det i praktiken och om det Àr svÄrt att omvandla teori till praktik. Metoden som anvÀnts Àr halvstrukturerade intervjuer. Fem förskollÀrare intervjuades, fyra kvinnor och en man i olika Äldrar och med olika lÄng erfarenhet inom yrket. Arbetet grundas pÄ forskning inom jÀmstÀlldhet i förskolan. Resultatet visade att jÀmstÀlldhet för förskollÀrarna betydde att ge alla barnen samma möjligheter. FörskollÀrarna sÄg pÄ begreppet jÀmstÀlldhet som allas rÀtt att utvecklas och utmanas oavsett kön, detta lÄg ocksÄ till grunden för hur de arbetar med jÀmstÀlldhet i verksamheten. Tre av fem förskollÀrare tyckte det var lÀtt att omvandla teori till praktik, de pekade dÄ pÄ vikten av ett bra arbetslag.

Heterosexuell normativitet & socialt arbete : om relationen mellan normativa strukturer och social förÀndring

Uppsatsens syfte Àr dels att undersöka om utbildningen och forskningen inom socialt arbete kan betecknas som heteronormativ och dels att föra en mer teoretisk diskussion kring om en förÀndring av denna utbildning och forskning kan göra socialt arbete till en möjlig förÀndringspraktik. Detta genom introduktion av teorier kring heteronormativitet. PÄ grund av uppsatsens dubbla syften har texten delats upp i tre olika delar. En del redogör för teoribildning kring heterosexuell normativitet respektive socialt arbete, en undersöker om forskning och utbildning kan betraktas som heteronormativ och en diskuterar kring teorier om heteronormativitet och social förÀndring.I bÄde forskning och utbildning utesluts ett problematiserande av heterosexuell normativitet. I kurslitteratur pÄ socionomutbildningar har jag funnit att homo- och bisexuella antingen osynliggörs eller patologiseras.

 Kundkort - hur pÄverkar de oss? : En pÄ-stan-undersökning

Olika faktorer skiljer individens köpbeteende och dess val av produkter. Antalet företag som erbjuder lojalitetsprogram i form av kundkort Àr mÄnga och kundkortets funktioner utvecklas stÀndigt. Tidigare forskning har visat bÄde positiva och negativa resultat/attityder gentemot kundkort. Majoriteten av de tidigare granskade studierna som Àr baserade utifrÄn kundperspektiv visade oftast negativa resultat gÀllande kundkort och dess pÄverkan pÄ kunders köpbeteende. Studier som dÀremot Àr utförda ur företagsperspektiv har dock visat positiva resultat/attityder.

"En förebild för mÄnga" : En kvalitativ studie om integrering och framgÄng pÄ den svenska arbetsmarknaden

Syftet med denna studie var att undersöka vilka de bakomliggande faktorerna hos den enskilda individen med utlÀndskbakgrund som nÄtt framgÄng pÄ den svenska arbetsmarknaden Àr. De viktigaste bakomliggande faktorerna som vi funnit i vÄr undersökning för att nÄ framgÄng pÄ arbetsmarknaden Àr vilja, motivation, engagemang och ansvar. BÄde vÄr forskning och tidigare forskning har visat att en positiv syn pÄ det ?nya samhÀllet? har en viktig betydelse för den enskilde individen som kan ses som en bidragande faktor gÀllande framgÄng i samhÀllet. Gemensamt för vÄr forskning och tidigare forskning Àr dessutom att utbildning och sprÄklig fÀrdighet, samt att stÀndigt vara aktiv i personlig utveckling och pÄ sÄ sÀtt vara flexibel Àr avgörande för att nÄ framgÄng genom att nÄ de individuella mÄlen.

Copingstrategier i forskning om frÀmjandet av psykisk hÀlsa hos arbetslösa : En integrativ litteraturstudie

HÀlsopÄverkan pÄ grund av arbetslöshet Àr ett utbrett problem som pÄverkas av bÄde samhÀlleliga och politiska faktorer. Brist pÄ arbete medför mÄnga konsekvenser sÄ som förlorad inkomst, ekonomisk sÄrbarhet och försÀmrad livskvalitet. Det finns ett klart samband mellan arbetslöshet och ohÀlsa med bemÀrkelse pÄ psykisk ohÀlsa eftersom arbetslösa personer tenderar att ha sÀmre hÀlsa Àn arbetande personer. Coping handlar om hur individer reagerar pÄ svÄra eller stressande livssituationer. Hur en individ anvÀnder sig av olika copingstrategier pÄverkar hur denne hanterar den svÄra livssituationen som arbetslöshet utgör.

Innebörden av forskning pĂ„ Östergötlands lĂ€nsmuseum : En studie om museets forskningssyn och urvalsprocess med utgĂ„ngspunkt i dess basutstĂ€llning

Forskning pÄ museer har de senaste Ären varit en omdiskuterad företeelse och hur denna ska bedrivas. Den hÀr undersökningen behandlar synen pÄ forskning utifrÄn ett lÀnsmuseum med utgÄngspunkt i basutstÀllningen pÄ museet. Att tolka informanternas svar var inte helt oproblematiskt alla gÄnger, men detta har inte bara varit en nackdel utan det har Àven lett till vissa slutsatser. Undersökningen har resulterat i en inblick i forskningssynen utifrÄn frÀmst en viss arbetsgenre pÄ museet och Àven argumenten för vissa urval som gjordes till basutstÀllningen har pÄvisats. Det har sedan kunnat dras vissa slutsatser vad gÀller forskningsbegreppet och den problematik som kretsar kring denna, samt om hur urvalsprocessen gÄtt till.

En ko?nsstereotyp friva?rd : Friva?rdsinspekto?rers beskrivningar av kvinnliga klienter

Tidigare forskning tyder pa? att det finns kunskapsluckor om och stereotypa bilder av kvinnliga klienter inom kriminalva?rden som dessutom pa?verkar hur arbetet med kvinnliga klienter ser ut. I denna studie ska da?rfo?r friva?rdsinspekto?rers beskrivningar av kvinnliga klienters problem, behov och resurser granskas. Det underso?ks ocksa? huruvida dessa beskrivningar kan betraktas som ko?nsstereotypa.

FrÄn Hamlet till 3D : Lejonkungens marknadsföringsprocess

Den hÀr uppsatsen handlar om hur film marknadsförs via trailrar, exemplet Àr filmen Lejonkungen frÄn 1994 och dess uppföljare samt en nyutgÄva. Syftet Àr att undersöka vad det Àr som hamnar i fokus i filmernas trailrar, vad de har gemensamt och vad som skiljer dem Ät, samt hur berÀttelsen förnyas. Uppsatsen tar upp forskning om high concept, trailrar och Disney för att fÄ en teoretisk grund till analysen av vad som hamnar i huvudsakligt fokus i trailrarna och vad det fyller för funktion. Med hjÀlp av tidigare forskning och analys av trailrarna undersöker uppsatsen vilka strategier filmskapare anvÀnder för att locka en publik att gÄ och se deras filmer..

Hur mÄr barnen? En studie om förskollÀrares uppfattningar angÄende bemötande av barn och förÀldrar under och efter separation

BAKGRUNDI detta avsnitt redogjorde vi för tidigare forskning och den teoretiska utgÄngspunkten. Somtidigare forskning behandlade vi lÀroplanen, forskning om förskollÀrarnas förhÄllningssÀttunder och efter en krissituation, livet efter separationen, vÀxelvist och ensam vÄrdnad samtforskning om pojkars och flickors reaktion i en krissituation Under teoretiskt förhÄllningssÀttbehandlade vi anknytningsteorin och resiliensforskning.SYFTEVÄrt syfte var att ta reda pÄ hur förskollÀrare resonerar kring bemötande av barn ochförÀldrar under och efter en separation.METODVi genomförde sju kvalitativa intervjuer i förskoleverksamhet i vÀstra och norra Sverige iverksamheter som hade koppling till vÄr yrkesroll .RESULTATResultatet visade att förskollÀrarna har blandade erfarenheter av att möta barn och förÀldrarunder och efter en separation och att det Àr viktigt att lyssna pÄ alla parter, men att aldrig tastÀllning. Det Àr viktigt med ett fungerande samarbete mellan förskola och hem sÄ att detunderlÀttar för barnen. Resultatet visade Àven att förskollÀrarna sÀllan har tillgÄng till nÄgotkrismaterial och om de har det Àr det ett material som sammanstÀlldes av personalen iförskoleverksamhet..

Positiva konflikter - En kvalitativ studie av organisationskonsulters syn pÄ arbetsplatskonflikters positiva konsekvenser

Trots att konflikter Àr ett negativt laddat ord finns det forskning som visar att arbetsplatskonflikter kan vara fördelaktiga företeelser i en organisation. För att chefer och HR-personal ska vÄga handskas med arbetsplatskonflikter kan begreppet följaktligen behöva avdramatiseras. Studiens syfte Àr att inventera och kategorisera organisationskonsulters erfarenhetsbaserade perspektiv pÄ vilka positiva konsekvenser som arbetsplatskonflikter inom en arbetsgrupp kan generera samt vilka förutsÀttningar som enligt organisationskonsulters erfarenheter gynnar uppkomsten av sÄdana positiva konsekvenser. Vidare syftar studien till att identifiera likheter och skillnader mellan organisationskonsulternas uppfattning i frÄgan och vad som framhÄlls i tidigare forskning och litteratur. Jag har dÀrmed gjort en inventering av vilka aspekter som finns beskrivna i tidigare forskning och litteratur om arbetsplatskonflikters positiva konsekvenser samt om gynnsamma förutsÀttningar för sÄdana.Studien har genomförts med en kvalitativ metod.

Att fÄnga konsumentens blick, uppmÀrksamhet och plÄnbok: tv-reklam i dagligvarubutik

Forskning visar att 65 procent av konsumenternas köpbeslut av dagligvaror fattas i butikerna. Denna studie syftade till att studera konsumenters medvetenhet om tv-reklam i dagligvarubutik, hur deras köpbeteende pÄverkas, och i vilken grad kognitiva och perceptuella faktorer inverkar pÄ om tv-reklam medvetet uppfattas av konsumenten eller inte. Endast fyra av 120 konsumenter upptÀckte den tv-skÀrm som de stÄtt intill och ingen mindes vad tv-skÀrmen visat, en stark indikation pÄ att konsumentens uppmÀrksamhet kan vara mycket svÄrfÄngad. Huruvida visad reklamfilm var försedd med ljud och prisuppgift eller inte tycktes inte ha nÄgon effekt pÄ konsumenternas medvetenhet och ingen försÀljningseffekt kunde pÄvisas men generella slutsatser krÀver ytterligare forskning. Fortsatt forskning kan Àven undersöka konsumentens mottaglighet för tv-reklam pÄ olika platser i butiken..

Utbildning vid systemimplementering : VÀsentliga faktorer att ta hÀnsyn till

Utbildning i samband med systemimplementering Àr enligt tidigare forskning ett viktigt men Äsidosatt Àmne som behöver studeras mer i detalj. Den hÀr uppsatsen undersöker vilka faktorer som Àr vÀsentliga vid en utbildningssituation i samband med införandet av ett nytt system i en kommunal organisation. Studien belyser faktorer som uppkommit i insamlingen av empiri samt de faktorer som framkommit frÄn tidigare forskning och teoretisk bakgrund. Idag finns det ingen standardiserad modell för hur en anvÀndarutbildning bör se ut. SÄledes presenteras de viktigaste faktorerna som ger en indikation pÄ hur en utbildning pÄverkar implementeringsresultat och hur en bra anvÀndarutbildning bör se ut..

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->