Inom området organisationsförändring finns en mängd tidigare forskning, men då ämnet är komplext med många faktorer som kan påverka utfallet av förändringen finns utrymme för fortsatt forskning. Denna studie ämnar studera en organisationsförändring på ett industriföretag sett ur ett medarbetarperspektiv. Syftet med undersökningen är att öka förståelsen kring förändringsfaktorers betydelse och studiens frågeställningar behandlar medarbetarnas upplevelser av förändringsarbete samt de faktorer som bidrar till en väl genomförd förändring. Vidare introduceras läsaren i ämnet genom synliggörande av tidigare forskning vilken vi finner relevant för denna studie. Sedan beskriver vi den valda metoden, där vi utgår från en hermeneutisk ansats med kvalitativa semistrukturerade intervjuer som tillvägagångssätt. Därefter redogör vi för studiens resultat som visar att medarbetarnas upplevelser av förändringsprocessen varit mestadels positiva, dock med några undantag. I diskussionen lyfts faktorerna kommunikation, tydlig information, delaktighet och enad organisationskultur.

Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt.

Det finns lite forskning kring dem som arbetar inom personalvetaryrket och ännu mindre forskning som problematiserar yrket kring kön. Denna studie inriktas därav på att undersöka kvinnor och mäns möjligheter i det kvinnodominerade personalvetaryrket. Datainsamling sker genom sex stycken semistrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och två män som arbetar på samma personalavdelning på ett stort svenskt företag.  Intervjuerna inspireras av tidigare forskning om möjlighetsstrukturer och utgår från fyra frågeställningar. Den första frågan handlar om hur de kvinnliga och manliga personalvetare som intervjuas upplever sina möjligheter att utvecklas i organisationen. Resultaten visar att intervjupersonerna upplever att de har goda möjligheter att utvecklas och att de har en bred syn på begreppet som innefattar såväl rörelse som personlig och kunskapsmässig utveckling.

Syftet med denna studie var att undersöka hur flickor på grundskolans senare år upplever samundervisningen i ämnet idrott och hälsa. Tidigare forskning visar att flickor får i medelsnitt ett lägre betyg i samundervisning än vad de får i särundervisning. Min undersökning som gjordes med en kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa intervjuer med elever och idrottslärare visar att min undersökningsskola hade en mera jämställd betygsfördelningen och att flickorna upplevde samundervisningen mer positivt än vad tidigare forskning i ämnet påvisat..

Syftet med vår undersökning var att fördjupa oss i hur pedagoger arbetar och tänker kring musik, utifrån aktuell forskning och läroplan, för att främja yngre barns språkutveckling. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer av fem kvinnliga förskollärare på olika orter i södra Sverige. Förskollärarna som intervjuats arbetar med barn i åldrarna 1-5. Resultatet i undersökningen visade på att musiken används på varierande sätt på förskolorna, enligt pedagogerna. Det framkom att musik förekom i bland annat planerade sångsamlingar, men även spontant i vardagen av både barn och vuxna.

Denna uppsats kommer att handla om hur man kan utveckla turism på landsbygden, uppsatsen ska ge läsaren en inblick i vilka utmaningar man kan stöta på när man utvecklar turism på landsbygden.Jag har valt att fokusera på en destination/attraktion, Harplinge Väderkvarn som ligger ca 16 km från Halmstad.Läsaren kommer att få ta del av olika teorier som jag tagit fram med hjälp av den tidigare forskning som jag hittat. I dagsläget är den tidigare forskning om väderkvarnar som turistattraktioner i Sverige nästan obefintligt och det kommer därför att bli intressant att undersöka detta..

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar ett utav de viktigaste besluten en människa tar i sitt liv, valet av yrke. Enligt tidigare forskning är det svårt att reda ut orsaksamband eftersom det är många olika faktorer som påverkar yrkesvalet, till exempel personlighet, sociala faktorer och motivation. Studien har en kvalitativ ansats och data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Tolkningen har skett enligt den hermeneutiska cirkeln. Resultatet av den här studien bekräftade till stor del tidigare forskning i att personligheten har en stor inverkan på yrkesvalet.

Bakgrund och problem: Många företag satsar stora resurser på forskning och utveckling, eftersom den verksamheten förväntas ge företaget konkurrens fördelar och möjlighet till långsiktig överlevnad. För att kunna allokera resurser till olika projekt inom forskning och utveckling, behöver företagen använda sig av någon form av ekonomistyrning ofta baserad på budgetering. Att styra forsknings- och utvecklingsenheter är förknippade med svårigheter, då det krävs flexibla lösningar för att hantera risker som uppstår i verksamheten. De risker som företagen tar är även kopplade till osäkerhet angående projektens utfall och påverkar möjligheterna till att styra och kontrollera verksamheten.För att hantera de problem som uppstår vid styrning och budgetering av forskning och utveckling, är det viktigt att vara medveten om vilka dessa problem är. I denna uppsats ges beskrivningar på vilka problem som är förknippade med budgetering av forskning och utveckling i såväl teorin som praktiken.

Introduktion: Övervikt hos barn och ungdomar är ett växande problem. På längre sikt leder övervikt till livsstilssjukdomar och försämrad livskvalité. Tidigare forskning visar bland annat att socioekonomisk status och barnets uppväxtmiljö påverkar förekomsten av övervikt hos barn och ungdomar. Forskning visar även betydelsen av skolsköterskans samarbete med föräldrar. Idag finns forskning avseende kraftigt överviktiga barn men det saknas kunskap om hur skolsköterskan i ett tidigt skede arbetar med elever som börjar bli överviktiga.

Studiens syfte är att sammanställa den svenska forskningen om formativ bedömning. De tre frågeställningarna syftar till att ta reda på: vilka delar av formativ bedömning som forskningen lyfter fram, hur lärare och elever uppfattar arbetet med formativ bedömning och vilka möjligheter och hinder med formativ bedömning som forskningen ser. Detta har gjorts genom en systematisk litteraturstudie där forskning på området systematiskt har sökts, värderats och slutligen analyserats. Den tidigare forskningen visar på oenighet om effekterna av formativ bedömning. Resultatet visar att formativ bedömning ger många möjligheter till utveckling i positiv riktning, både vad gäller elevernas lärande och lärarnas undervisning, men att det också finns många, mindre och större, hinder på vägen som är viktiga att lyfta fram.

Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt.

Krisberedskapsmyndigheten har upphandlat ett nytt radiokommunikationssystem (Rakel) som ska implementeras inom flertalet verksamhetsområden, bland dessa polisorganisationen. Syftet med detta arbete är att belysa vilka eventuella hälsorisker som kan följa med det nya systemet samt hur krisberedskapsmyndigheten och fackförbunden arbetat med upphandlingen. Under arbetets gång har vi försökt spegla en nyanserad bild av den forskning som finns inom det elektromagnetiska området. Den forskning vi beskriver i arbetet är en sammanställning av både de positiva och negativa ståndpunkterna i frågan. De övriga källor som vi använt är främst intervjuer med personal från Krisberedskapsmyndigheten, polisförbundet och brandförsvaret.

Syftet med följande studie är att att kartlägga, och sammanställa, pedagogiska metoder för lärare på gymnasienivå, att använda i utbildning i företagsamhet, eller för stimulans av entreprenöriella kompetenser. I studien görs en genomgång av tidigare forskning om, och erfarenheter av, entreprenörskap i skolan. Utifrån en litteraturstudie kunde beprövade metoder i undervisning i företagsamhet identifieras, kartläggas och sammanställas, för att därefter kopplas samman med respektive entreprenöriella kompetenser. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att det bedrivits relativt lite forskning kring undervisningsmetodik inom företagsamhet, åtminstone utifrån ett entreprenöriellt perspektiv, och att det således finns utrymme för vidare forskning inom ämnet. Dessutom kan det konstateras att entreprenörskap, och mer specifikt företagsamhet, i skolan, med största sannolikhet hade kunnat spridas i betydligt högre utsträckning än idag, och genomsyra samtliga ämnen, vid anammande av dylika metoder som de sammanställda i denna studie..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur talutrymmet kan fördelas i en förskoleklass. Vår frågeställning består av fyra frågor; Hur ser talutrymmets fördelning ut i den förskoleklass vi undersöker? På vilket sätt fördelas talutrymme till barnen? Kan barnen i samlingen påverka temats riktning? Bemöter pedagogerna i vår undersökning barn monologiskt eller dialogiskt? Det vill säga, pratar pedagogerna till barnen eller med barnen? För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer av samlingssituationer i den förskoleklass där pedagogerna är verksamma. Tidigare forskning om talutrymmets fördelning speglar bland annat skolans verksamhet därför kommer vi att jämföra förskoleklassen med skolan i vårt arbete. Tidigare forskning har hämtats från bland annat Vygotskijs sociokulturella teori, Sommers bok Barndomspsykologi, Dysthes klassrumsbaserade forskning, Säljös sociokulturella perspektiv med mera.

Syftet med föreliggande kandidatuppsats har varit att utifrån forskning om riskfaktorer, redogöra för vilka riskfaktorer gärningsmän har som utövar dödligt våld mot en kvinna i en nära relation. En nationell och internationell forskningsöversikt genomfördes samt en kvantitativ innehållsanalys av tio domslut från olika Tingsrätter i Sverige. Sammantaget så visar nationell och internationell forskning att de vanligaste riskfaktorerna för dödligt våld är separationsproblematik hos gärningsmannen, drog/alkoholmissbruk, tidigare utsatt offret för partnervåld, samt arbetslöshet. Innehållsanalysen av domsluten bekräftar den vetenskapliga forskningen där de vanligaste riskfaktorerna för brottet är en problemfylld relation, utsatt offret för tidigare hot om våld, kontrollbehov, separationsproblematik samt sexuell svartsjuka. Mer forskning efterfrågas kring depression hos gärningsmannen vid brottet, som både litteraturgenomgången och innehållsanalysen visade vara en riskfaktor. Ytterligare forskning efterfrågas också om styvbarn och hög åldersskillnad mellan offer och gärningsman, som den internationella forskningen visade verka som riskfaktorer.