Sökresultat:
17765 Uppsatser om Skolnära forskning - Sida 29 av 1185
Hinder och förutsÀttningar för evidensbaserad omvÄrdnad i sjuksköterskans vardagsarbete - En litteraturstudie
Kraven pÄ hÀlso- och sjukvÄrden ökar stÀndigt, inte minst pÄ sjuksköterskorna
dÀr en evidensbaserad omvÄrdnad efterstrÀvas. För att evidensbaserad omvÄrdnad
ska kunna bedrivas krÀvs att nya forskningsrön stÀndigt förs in och omsÀtts i
sjuksköterskans vardagsarbete. Syftet med denna litteraturstudie var att
beskriva vilka hinder och förutsÀttningar som finns för sjuksköterskor att
införa och omsÀtta omvÄrdnadsforskning till praktiken. Relevant litteratur för
studien söktes fram genom sökning i olika databaser. Litteraturstudien omfattar
tolv artiklar som sammanstÀllts och analyserats utifrÄn studiens syfte.
Personlighet och idrott : En studie pÄ lag- och individuella idrottare samt pÄ elit- och breddidrottare
Denna studie syftade att undersöka hur personlighetsdragen extraversion, neuroticism och hardiness skiljde sig mellan elitidrottare och breddidrottare samt lagidrottare och individuella idrottare. Deltagarna bestod av elitidrottare (n=61), breddidrottare (n=60), lagidrottare (n=62) samt individuella idrottare (n=59) (M = 24.68, S = 6.47). Instrumentet som anvÀndes var ett enkÀtbatteri bestÄendes av Eysenck?s Personality Inventory och Personal Views Survey III-Revised. Resultaten visar att elitidrottare och lagidrottare var mer extroverta, mindre neurotiska samt hade högre nivÄ av hardiness Àn breddidrottare och individuella idrottare.
Fotboll engagemang och intresse pÄ lokal och nationell nivÄ under 1910- och 1920-talen
Denna studie uppmÀrksammar engagemang och intresse inom fotbollen under 1910- och 1920-talen. Studien jÀmför engagemang pÄ lokal nivÄ genom Varbergs Gymnastik- och Idrottsförening och Varbergs Boll- och IdrottssÀllskap med riksnivÄ och kompletterar tidigare forskning. Materialet utgörs av protokoll, tidningsnotiser, jubileumsskrifter samt tidigare forskning. Fotbollen delades i ett organisatoriskt fÀlt och i ett idrottsligt aktivt. Ledarnas engagemang pÄ sÄvÀl lokal som nationell nivÄ har utgjorts av fotbollens administration och i att förankra fotbollen i samhÀllet.
SynsÀtt pÄ vad den ideella sektorn bidrar med till samhÀllet : En undersökning med utgÄngspunkt ifrÄn begreppet socialt kapital
Detta arbete bygger pÄ en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhÀllet. Den exemplifierande undersökningen utgÄr frÄn sju respondenters syn pÄ vad den ideella sektorn, (med utgÄngspunkt frÄn idrottsrörelsen), bidrar med till samhÀllet. Syftet med studie Àr att undersöka vilka synsÀtt det finns pÄ vad den ideella sektorn bidrar med till samhÀllet. Forskning kring omrÄdet har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning pÄvisar att ideella verksamheter har en stor pÄverkan pÄ samhÀllet. Med utgÄngspunkt i den tvÀrvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat pÄvisats att sÄvÀl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrÄn ideell verksamhet.
Blyga barn : En intervjustudie om hur man upplever sig jobba med blyga barn pÄ förskolan
Denna studie handlar om egenskapen blyghet hos barn. Inom svensk forskning Ă€r detta nĂ„got som knappt uppmĂ€rksammas medan det i internationell forskning Ă€r nĂ„got som studerats lĂ€nge. Man pratar om det som en personlig egenskap som man, vid stora problem, kan fĂ„ hjĂ€lp med att hantera, men ocksĂ„ som ett problem som lĂ€rare ser och försöker arbeta aktivt med.Som det framgĂ„r ovan var syftet med den hĂ€r studien att undersöka hur svenska förskollĂ€rare jobbar med att upptĂ€cka och aktivt stĂ€rka blyga barn i deras utveckling. Avsaknaden av svensk forskning om egenskapen blyghet Ă€r samtidigt nĂ„got som uppmĂ€rksammas och diskuteras. För att studera uppfattningar om egenskapen blyghet gjordes intervjuer med treförskollĂ€rare. Ăven om urvalet Ă€r litet visade resultatet pĂ„ att förskollĂ€rarna inte ville kalla barnen blyga utan istĂ€llet valde att kalla det för att de var försiktiga.
Aspekter som frÀmjar promenadvÀnlighet i byggd miljö : en jÀmförandestudie mellan forskningsomrÄdet fysisk aktivitet i byggd miljö och Jan Gehls forskning om promenad
Den byggda miljöns utformning pÄverkar mÀnniskans rörelsemönster och skapar förutsÀttningar för en fysiskt aktiv livsstil. Att promenera Àr en populÀr form av fysisk aktivitet och ett enkelt sÀtt att bryta en stillasittande livsstil. InvÄnare i promenadvÀnliga omrÄden uppvisar en generellt hög nivÄ av fysisk aktivitet. Inom stadsplanering Àr arkitekten Jan Gehl en inflytelserik kÀlla för hur byggd miljö bör utformas utefter mÀnniskans behov.
Han berör ofta Àmnet promenadvÀnlighet men sÀllan med ambitionen att öka fysisk aktivitet.
Uppsatsen syftar till att undersöka vilka aspekter i byggd miljö som kan öka promenadvÀnligheten.
Vilka aspekter styr promenadvÀnlighet och hur vÀl överensstÀmmer respektive skiljer sig Gehls forskning om promenadvÀnlighet med forskning om fysisk aktivitet i byggd miljö? En litteraturstudie inom forskningsomrÄdet fysisk aktivitet i byggd miljö genomfördes för att fÄ fram aspekter som gynnar promenadvÀnlighet.
Att bli bÀttre som lÀrare helt enkelt  : Lesson/learning study som skolutveckling
Syftet med denna studie Àr att belysa mönster i barns utelek pÄ tvÄ olika förskolor utifrÄn ett genusteoretiskt perspektiv. Ett ytterligare syfte Àr att försöka se om det framtrÀder nÄgra skillnader i lekmönster mellan de tvÄ förskolorna utifrÄn det faktum att den ena förskolan sedan Ätta Är tillbaka bedriver ett aktivt genusarbete och den andra inte gör det. Tidigare forskning visar att pojkar och flickor anvÀnder förskolegÄrden pÄ lite olika sÀtt och att de leker delvis olika lekar. Data samlades in vid ett observationstillfÀlle pÄ respektive förskola och grupperades under olika teman för analys. Det genusteoretiska perspektivet har gett verktyg för att analysera lekmönstren, vilka bland annat avspeglar samhÀllets genusordning.
Fysisk förankring av kunskaper?: musiklÀrares syn pÄ rörelse
i musikundervisningen
Rörelse och musik har alltid varit starkt sammanlÀnkade. MÀnniskor har i alla tider och i pÄ alla kontinenter rört sig till musik. FrÀmst genom flera olika sorters dans har musiken kommit till uttryck genom rörelse. Syftet med denna undersökning Àr att studera hur musiklÀrare ser pÄ rörelse i musikundervisningen. Undersökningen Àr gjord med hjÀlp av en litteraturgenomgÄng bestÄende av tidigare forskning och teorier pÄ omrÄdet och kvalitativa intervjuer av musiklÀrare i grundskolan.
Flickor, pojkar och utelek pÄ förskolegÄrden : En observationsstudie ur ett genusteoretiskt perspektiv
Syftet med denna studie Àr att belysa mönster i barns utelek pÄ tvÄ olika förskolor utifrÄn ett genusteoretiskt perspektiv. Ett ytterligare syfte Àr att försöka se om det framtrÀder nÄgra skillnader i lekmönster mellan de tvÄ förskolorna utifrÄn det faktum att den ena förskolan sedan Ätta Är tillbaka bedriver ett aktivt genusarbete och den andra inte gör det. Tidigare forskning visar att pojkar och flickor anvÀnder förskolegÄrden pÄ lite olika sÀtt och att de leker delvis olika lekar. Data samlades in vid ett observationstillfÀlle pÄ respektive förskola och grupperades under olika teman för analys. Det genusteoretiska perspektivet har gett verktyg för att analysera lekmönstren, vilka bland annat avspeglar samhÀllets genusordning.
Estetiska uttrycksmedel som verktyg för andrasprÄksinlÀrning:
en studie i hur lÀrare uppfattar och anvÀnder de estetiska
Ă€mnena i sin undervisning
Syftet med denna studie var att beskriva och jÀmföra lÀrares uppfattning om och rapporterade anvÀndning av de estetiska Àmnena som verktyg för sprÄkinlÀrning hos andrasprÄkselever. Genom vÄrt arbete vill vi uppmÀrksamma om och i sÄdana fall hur de estetiska uttrycksmedlen, bild, drama respektive musik, kan bidra till andrasprÄksinlÀrning. Vi har utgÄtt frÄn vÄrt syfte och genomfört kvalitativa intervjuer med nio lÀrare, varav tre andrasprÄkslÀrare, tre klasslÀrare och tre lÀrare frÄn en kulturskola i Norrbotten. Den forskning vi hittat om estetiska Àmnen och andrasprÄksinlÀrning har varit begrÀnsad. Vi har dÀrför skrivit om andrasprÄksforskning respektive forskning kring estetiska Àmnen som ett verktyg för sprÄkinlÀrning.
Priming av sjÀlvrelevanta ord : Kan attributionsstil pÄverkas av omedvetna signaler?
MÀnniskor tenderar att attribuera framgÄngar till sig sjÀlva och misslyckanden till externa kÀllor, fenomenet kallas för Self-serving bias. Hur individer attribuerar kan enligt forskning pÄverkas av bland annat graden av sjÀlvkontroll samt sjÀlvkÀnsla. Enligt forskning kan intentioner eller beteendemÄl aktiveras automatiskt och omedvetet av en utlösande signal, sÄ kallad priming, och dÀrmed aktivt guida en persons sjÀlvreglering. Denna studie har genom ett experiment, med 56 högskolestudenter, undersökt om priming av sjÀlvkontroll och sjÀlvförtroende kan pÄverka hur en individ attribuerar vid framgÄng och misslyckande. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan priminggrupperna.
HÄllbart medarbetarengagemang, HME ? betydelse och relevans
Medarbetarengagemang har fÄtt större betydelse i arbetslivet de senaste Ären som en konsekvens av organisationers strÀvan efter flexibilitet, marknadsanpassning samt attraktionskraft. Psykologisk forskning visar att medarbetarengagemang Àr en avgörande drivkraft för en organisations framgÄng och har samband med arbetsprestation, kundtillfredstÀllelse samt ekonomi (Bakker, Albrecht & Leiter, 2011). För att skapa bÀttre förutsÀttningar att nÄ önskade resultat samt underlag till förbÀttringsarbete anvÀnds medarbetarenkÀter som instrument. HÄllbart medarbetarengagemang (HME) Àr en enkÀt framtagen för att mÀta hur engagerade medarbetare Àr och för att visa vilka faktorer kan förbÀttras för att behÄlla och öka engagemanget i kommuner och landsting. Syftet med studien var att beskriva begreppet HME, att undersöka reliabilitet, samband mellan HME-enkÀtens delomrÄden motivation, ledarskap och styrning samt eventuell uppkomst av skillnader nÀr det gÀller Älder och kön i förhÄllande till delomrÄdena.
StamgÀstens syn pÄ hotellupplevelsen ur ett gÀstnöjdhetsperspektiv
Consumer Information Processing (CIP) handlar om hur vi som konsumenter tar till ossoch pĂ„verkas av den information som stĂ€ndigt omger oss vid en beslutssituation. Ămnethar lĂ€nge varit i fokus för forskning inom marknadsföring dĂ„ detta naturligtvisintresserar företagen i hög grad. Tidigare forskning hĂ€vdar att nĂ€r vi som konsumentertar till oss av de intryck som omger oss, bearbetas dessa intryck tillsammans med dekunskaper vi har sedan tidigare (bottom-up processing och top-down processing).Studier har visat att information som tilldelas oss kan ha direkt pĂ„verkan pĂ„ vĂ„ra sinnenoch hur vi upplever en produkt.Denna studie undersökte hur olika typer av tillĂ€ggsinformation pĂ„verkade konsumentersupplevda smak av vin. Tolv testpersoner studerades i ett experiment bestĂ„ende av tresteg dĂ€r olika betyg presenterades pĂ„ de viner testpersonerna bedömde. Resultatet avstudien visade att kvinnor i högre grad pĂ„verkas av negativ tillĂ€ggsinformation medanmĂ€n i högre grad pĂ„verkas av positiv tillĂ€ggsinformation..
Livet som kontaktfamilj
ABSTRAKTSyftet med den hÀr uppsatsen var att genom kvalitativ metod intervjua kontaktfamiljer för att undersöka varför de valt att bli kontaktfamilj. Vilka motiv och övervÀganden gjordes och hur gick rekryteringen till? I uppsatsen har författarna försökt ge en förstÄelse för hur samarbetet med socialtjÀnst och barnets biologiska förÀldrar har fungerat samt att synliggöra hur pÄverkan pÄ den egna familjen sÄg ut. Svaren pÄ frÄgorna baserades pÄ fem intervjuer med kontaktfamiljer. Resultatet var samstÀmmigt med tidigare forskning pÄ omrÄdet och visar att det vanligast motivet Àr viljan att hjÀlpa och stödja andra dÄ tid och ork finns.
NÀrstÄendes upplevelser av vÄrdmiljön i ett speciellt inrett patientrum pÄ en intensivvÄrdsavdelning
Det finns mycket forskning om hur patienter upplever miljön i ett intensivvÄrdsrum. DÀremot finns inte lika mycket forskning om hur nÀrstÄende upplever intensivvÄrdsrummet. Forskning visar att nÀrstÄendes nÀrvaro har stor betydelse för patientens tillfrisknande och möjlighet att ÄterfÄ hÀlsa och vÀlbefinnande. NÀrstÄende förmedlar trygghet till patienten genom att berÀtta om det som sker i vardagen, utanför sjukhuset. IntensivvÄrdsmiljön innehÄller avancerad utrustning och det kan te sig skrÀmmande för nÀrstÄende, dÀrav Àr det av intresse att fÄnga deras upplevelser.