Syfte: Syftet med studien var att unders?ka rektorers k?nnedom om de nationella rekommendationerna kring faktisk ?ttid, hur skolm?ltiden prioriteras samt vilkafaktorer som p?verkar m?jligheten att ge elever tillr?cklig tid att ?ta.Metod: Studien genomf?rdes med en kvantitativ metod d?r data samlades in genom en webbaserad enk?t riktad till rektorer och bitr?dande rektorer i V?stra G?taland. Totaltinkom 175 enk?tsvar av 702 utskickade enk?ter (svarsfrekvens 25 %). Data analyserades i SPSS med hj?lp av deskriptiv statistik och chi-tv?-test.Resultat: Resultatet visade att 73 % av rektorerna k?nde till rekommendationen om minst 25 minuters sittande ?ttid och att 74 % uppgav att skolan efterstr?vade att uppn?rekommendationen.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att bidra med kunskap om hur svenska kommuner styr och organiserar den offentliga m?ltiden med s?rskilt fokus p? skolm?ltidsverksamheter f?r att uppfylla Livsmedelsverkets nationella riktlinjer f?r m?ltider i skolan. Teori: Institutionell teori och f?ljande begrepp anv?nds normer och regler, isomorfism, legitimitet, institutionellt tryckt samt institutionella logiker (multiple institutional logics). Metod: Studien bygger p? en kvalitativ dokumentstudie d?r m?ltidsdokument fr?n 37 kommuner samt tre kartl?ggningar fr?n Livsmedelsverket analyserades.

Syfte: Syftet ?r att ?ka f?rst?elsen f?r hur v?rd- och omsorgspersonalen uppfattar sina kunskaper i m?ltidssituation samt hur de kunskaperna samspelar och p?verkar ?ldres m?ltidssituation.Metod: Studien genomf?rdes med en kvalitativ forskningsansats. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fem undersk?terskor inom ?ldreomsorgen. Materialet analyserades med kvalitativ inneh?llsanalys och Five Aspects Meal Model (FAMM).Resultat: Resultatet visade att v?rd- och omsorgspersonalen uppfattade att kunskap, bem?tande och n?rvaro var viktiga delar i ?ldres m?ltidssituation.

Syfte: Syftet med tv?rsnittsstudien ?r att unders?ka hur skolor arbetar med att fr?mja h?lsosamma matvanor under skoldagen utifr?n registreringar i Pep Skola verktyget. Metod: Datan som anv?nds ?r baserad p? sekund?ra data inh?mtat via Pep Skola mellan ?ren 2020?2024. Totalt inrapporterats 2996 skattningar via verktyget och efter bearbetning av inrapporteringarna enligt exklusion- och inklusionskriterier bestod urvalet av 1277 registreringar/skattningar. Datan analyserades via kvantitativa och kvalitativa analysmetoder f?r att kunna besvara studiens fr?gest?llningar. Resultat: Resultaten visar att skolor med ett h?gre SEI, det vill s?ga l?gre socioekonomisk status, tenderar att skatta sig l?gre i arbetet med h?lsosamma matvanor i skolan, speciellt g?llande elevers delaktighet, inkluderandet av skolm?ltidspersonalen, uppf?ljandet av matsvinn och n?rvaron under skolm?ltiden.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka hur en kommun i V?stsverige arbetar med planering och servering av konsistensanpassad kost inom ?ldreomsorgen, med s?rskilt fokus p? de sensoriska aspekterna utseende och smak.Metod: Studien best?r av en kvalitativ metod och genomf?rdes som en fallstudie vid ett s?rskilt boende inom ?ldreomsorgen i Ale kommun. Datainsamlingen omfattadesemistrukturerade intervjuer och informella samtal med nyckelpersoner inom kost- och omsorgsverksamhet samt observationer av m?ltidsmilj?, tillagning och servering avkonsistensanpassad kost. Urvalet inkluderade enhetschefer, kock och omsorgspersonal samt en boende, f?r att belysa arbetet ur olika perspektiv och delar avm?ltidsprocessen.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka gymnasieelevers upplevelser och erfarenheter av matkortssystem inom gymnasieskolor.Metod: Studien har en kvalitativ metod och ?r baserad p? ?ppna fr?gor i form av en enk?t fr?n deltagare som studerar eller har avslutat studier p? gymnasieskolor som anv?nder matkort. Deltagarna har tagits fram genom bekv?mlighetsurval, sn?bollsurval och avsiktligt urval. Totalt inkom 30 svar.

The purpose of this study is to examine the Swedish national student organizations attitudes towards school food and the school food debate between 1957-1982. The previous research on the subject maps the historical background and development of the school meal, but lacks a contemporary student perspective from the chosen time period, not least on a deeper and more political level. The theoretical starting points in the study concern organizations and their influence on public authorities as well as student influence. These theoretical frameworks are used to describe the conditions for the currently active national student organizations; Elevf?rbundet and SECO, in the political arena.