Syftet med den här studien var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva den perioperativa omvårdnaden ur patienters och operationssjuksköterskors perspektiv. Metoden var en beskri-vande litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativ studier som publicerats de senaste 10 åren. Artiklarna söktes i databaserna: Academic Search Elite, Medline och Chinal. Studierna var från hela världen bland annat Australien, England samt Europa. Resultatet av föreliggande studie visade att när patienten och operationssjuksköterskan tillsammans planerade, genom-förde och utvärderade omvårdnaden runt omkring operation skapades en relation och det bil-dades en sammanhängande helhet.

Abstract Personlig integritet är ett viktigt begrepp då en rådande uppfattning hos medborgaren är att övervakning har till syfte att skydda individen och ge en upplevd trygghetskänsla. Samtidigt finns det många människor som finner det mycket integritetskränkande att bli kontrollerade, exempelvis genom kameraövervakning på offentliga platser. Syftet med föreliggande uppsats är att belysa samhällsexpertisens syn på allmän kameraövervakning på offentliga platser. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur ter sig relationen mellan personlig integritet och kontroll i förhållande till allmän kameraövervakning på offentliga platser? Hur är kameraövervakning på offentliga förenligt med frihet kontra trygghet? I bakgrundstycket presenteras George Orwells kritiska dystopiska samhällsskildring ?1984? som publicerades 1949 och väckte omedelbart stor sensation. Det är här ifrån uttrycket ?Storebror ser dig? kommer.

Vårdtiden för mammor efter förlossningen har minskat markant de sista decennierna. Det är därför av vikt att undersöka hur nyblivna mammor upplever den första tiden efter de har fött barn. Syftet med studien var att undersöka känslan av trygghet som mammor, med tidig hemgång, kände under den första veckan efter förlossningen. Metod: Enkäten Parents Postnatal Sense of Security (PPSS) med 18 frågor plus tre tilläggsfrågor användes. Enkäten skickades till 100 nyförlösta svensktalande mammor med normala förlossningar och tidigt hemgång.

Nyanlända elever är, på grund av sin särskilda levnadssituation som är full med stress och oro, i akut behov av trygghet och förståelse i deras vistelse i skolan. Mitt syfte med denna studie är att vända uppmärksamheten mot de väsentliga faktorerna, som inverkar på förberedelseklassens pedagogiska process i kombination med skolledningens insatser. Kvalitativa observationer och intervjuer med förberedelseklassens lärare och elever har varit underlag för min undersökning. Resultaten är att den sociala interaktionen mellan förberedelseklassens lärare och elever å ena sidan och mellan dessa och resterande skolans personal och elever å andra sidan, har stor påverkan på nyanlända elevers psykiska mående, som i sin tur har sin påverkan på dessa elevers studiemotivation. I mottagandet av nyanlända elever som lever under speciella omständigheter krävs det av skolledningen åtgärder för ett gott bemötande för dem.

Syftet med vår studie är att undersöka verksamma förskollärares tankar kring barns självkänsla i förskoleklass. Det vi lägger fokus vid är vad förskollärarna anser känneteckna låg respektive god självkänsla hos barnet, samt hur de arbetar med att stärka barnens självkänsla. Studien grundar sig på en kvalitativ forskningsansats, vilket innebär att intervjuer genomförts. I resultatet framkommer olika kännetecken på barns låga respektive goda självkänsla. Det redogörs även hur lärarna arbetar, i det arbetet kan olika kategorier utkristalliseras.

Examensarbetets syfte är att studera hur nyexaminerade grundskole- och gymnasielärareupplever sig ha beredskap för sitt kommande yrkesliv.Studien har genomförts med fem semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet haranalyserats utifrån en fenomenografisk ansats där vi har försökt finna likheter och avvikelseride intervjuades uppfattning angående sin beredskap. Vi har även undersökt likheter ochskillnader mellan de intervjuades uppfattningar och de komplexa problem somlitteraturstudien belyser.Samtliga intervjuade lärare uttrycker att de inte kände sig förberedda för yrkesrollen. Definner en trygghet i sina ämneskunskaper de fått från utbildningen men saknar beredskap förexempelvis konflikthantering och dokumentation. Det finns likheter i de intervjuadesuppfattningar kring vilka saker som var mest komplexa.

Att drabbas av en ätstörningssjukdom får som konsekvens att personen förlorar sin sjukdomsinsikt, matsituationer, maten och vårdpersonalen blir till fiender. Kampen mot sjukdomen för att bli frisk är lång och mödisam. Vården för ätstörningspatienten varierar beroende på personens tillstånd och på vilken avdelning personen är inlagd. Syftet har varit att belysa kvinnor med ätstörningar och deras upplevelser av mötet med vårdpersonal. Studien har genomförts som litteraturstudie där resultatet bygger på skönlitterära självbiografier.

Många kända teorier inom psykologin beskriver motivation som en drivkraft, vilken är viktig för individens vilja att arbeta. Trivsel och motivation leder tillsammans till välmående på arbetet. Arbetsvillkor och uppskattning är viktiga faktorer för individens trivsel och motivation på arbetet och brister av dessa kan leda till vantrivsel och minskad motivation. I denna studie intervjuades åtta medarbetare om motivation och trivsel inom vårdyrket och syftet var att se om anställningsstatus har betydelse för trivsel och motivation. Skillnader i motivation och trivsel fanns beroende på anställningsstatus.

I FN:s konvention om barnets rättigheter samt i svensk lagstiftning framhålls tydligt att ?barnets bästa? ska beaktas i ärenden som rör barn. Det finns sedan inga konkreta styrdokument som beskriver vad ?barnets bästa? innebär rent praktiskt t ex vid insatsen kontaktperson vid umgängestvist. Vårt syfte blev därför att i teori och i praktik undersöka vad ?barnets bästa? innebar vid insatsen kontaktperson vid umgängestvist, samt var gränsen gick då det inte längre var till ?barnets bästa?. Under arbetet framkom att ?barnets bästa? definieras väldigt generellt i lagstiftningen, t ex som trygghet, god omvårdnad och god omsorg för barnet.

Syftet med vårt examensarbete var att utvärdera olika metoder för ett arbete med fredskultur i skolan. Den övergripande frågan vi ställde var om eleverna förstod att innehållet i de olika aktiviteterna syftade till att träna samarbete för att utveckla tolerans, empati, solidaritet och trygghet. Vi undersökte detta genom att genomföra en temadag på en skola i vår närmiljö. Alla 39 elever deltog i temaarbetet, från förskoleklass upp till år 6. För att få reda på om eleverna förstod syftet med de olika aktiviteterna använde vi oss av kvalitativa metoder.

Endast en kilometer från Växjö Centrum ligger ett bostadsområde, Araby/Dalbo, tillkommet under 1960- och 70-talets s.k. Miljonprogram. Miljonprogrammet var ett politiskt försök till att bygga bort bostadsbristen, men ledde till många av de bostadsområden som idag kritiseras för att vara segregerade med monotona och otrivsamma miljöer. Innemiljöerna var vanligtvis välplanerade och funktionella lägenheter med anpassning till solljus och luftighet, men utemiljön blev ofta eftersatt pga. rationella byggmetoder.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män och drabbar i genomsnitt 8000 personer per år. För de drabbade männen kan vardagslivet förändras, både på grund av cancersjukdomen och av behandlingen. Behandlingen kan leda till komplikationer som inkontinens och impotens vilket kan påverka mannens fysiska existens, sociala identitet och trygghet. Studiens teoretiska referensram utgår från Cullbergs kris- och utvecklingsteori. Studiens syfte var att belysa hur man upplever livet efter diagnosen prostatacancer.

Vårt syfte med detta arbete var att belysa om styrda gruppsamtal under en begränsad tid ledde till förändring i barnens känsla av trygghet, gemenskap och uppskattning i klassen samt vilka dessa förändringar var. Vi har genomfört en studie med enkäter, intervjuer och deltagande observationer. Intervjuer och enkäter utfördes både i början och i slutet av en femveckorsperiod. Enkäterna genomfördes i två olika klasser med sammanlagt 29 elever i år tre. Sex elever valdes ut som informanter till vår studie.

Ett ökande antal palliativa patienter med cancerdiagnos väljer att vårdas hemma den sista tiden i livet. Den palliativa vården ställer speciella krav på distriktsköterskan som ska vara professionell i en annan persons hem. Syftet var att beskriva distriktsköterskans erfarenheter av den palliativa vården i hemmet. Litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa artiklar. Distriktsköterskan anser att det viktigaste är att skapa trygghet och en god relation med patienten och dess familj för att den palliativa vården ska fungera. Distriktsköterskan känner att de fyller en stor funktion och det positiva med arbetet är att de är självständiga. För att bibehålla kompetensen behövs det utbildning inom den palliativa vården. Distriktsköterskans huvuduppgift med den palliativa vården är att se till att patienten får så god livskvalité som det är möjligt den sista tiden i livet. Vid vården i hemmet blir även familjen involverad.

BakgrundTidigare studier visar att sjukvårdspersonal bemöter patienter med obesitas med negativa attityder och att patienterna känner sig stigmatiserade.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur patienter, på en överviktsmottagning, med obesitas skattar bemötandet hos sjukvårdspersonal samt hur betydelsefullt ett gott bemötande anses vara för dem. Studien syftar även till att undersöka om patienter på en överviktsmottagning uppfattar att det finns skillnader i bemötandet hos personal på överviktsmottagning och vårdcentral. Vidare syftar studien till att studera vad ett gott bemötande innebär för patienter med obesitas samt hur de påverkas av ett bra och mindre bra bemötande av sjukvårdspersonal.MetodStudien genomfördes på en överviktsmottagning i Sverige under hösten 2014. Patienter med obesitas besvarade en enkät innehållande frågor om ämnet.ResultatResultatet visar att patienter med obesitas överlag skattar att sjukvårdspersonal har ett gott bemötande. Mellan 60 och 84 procent instämde helt eller till stor del att personal verkade förstå deras situation, bemötte dem med respekt samt visade engagemang.