Denna uppsats visar vilken pÄverkan infrastrukturprojekt vars mÄl Àr regionförstoring har pÄ olika aspekter sÄ som befolkningsmÀngd, utbildningsnivÄ, pendling samt inkomstfördelning. Detta genom studerande teorier som Human Capital Theory, Central Place Theory med flera. Men ocksÄ genom genomförda intervjuer och insamlad statistik. Uppsatsen bestÄr av tvÄ huvudfrÄgestÀllningar, dels vad syftet Àr med OstlÀnken och vad detta bygge kan innebÀra för Norrköping utifrÄn faktorer som befolkningsmÀngd, pendling, utbildningsnivÄ samt inkomstfördelning? Men ocksÄ om det blev större inkomstskillnader i StrÀngnÀs efter bygget av Svealandsbanan? Resultaten visar att större infrastrukturprojekt har en pÄverkan pÄ vissa aspekter, speciellt utbildningsnivÄn, pendlingen samt inkomstfördelningen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka bistÄndshandlÀggarnas syn pÄ vad det Àr som pÄverkar besluten i bistÄndshandlÀggningen i Àldreomsorgen samt vilket handlingsutrymme bistÄndshandlÀggarna anser sig ha i handlÀggningsprocessen. FrÄgestÀllningarna som har legat till grund för denna studie har varit; Vilka aspekter lyfter bistÄndshandlÀggarna fram som centrala i sina beslut? PÄ vilket sÀtt tar bistÄndshandlÀggaren hÀnsyn till att den Àldres behov kommer fram i besluten? Hur ser bistÄndshandlÀggaren pÄ sitt eget handlingsutrymme i handlÀggningsprocessen? Hur ser bistÄndshandlÀggarna pÄ de beslut som de tar i relation till kommunens budget? Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra bistÄndshandlÀggare. Teoretiskt har LipskyŽs teori om grÀsrotsbyrÄkrater legat till grund för analysen. Resultaten i denna uppsats tyder pÄ att det Àr mÄnga aspekter sÄ som budget, lagar och riktlinjer som styr bistÄndshandlÀggarnas beslut och vidden pÄ handlingsutrymmet.

Studien Àr en föremÄlsanalys med semiotik som metod, och Àr en jÀmförelse mellan det konceptuella konsthantverket och klÀder frÄn varumÀrket Viktor & Rolf som drivs av Viktor Horsting och Rolf Snoeren. Syftet Àr att analysera hur tvÄ utstyrslar frÄn Viktor & Rolf kan definieras pÄ olika sÀtt nÀr de placeras inom olika omrÄden. Dessa omrÄden Àr klÀdkonst, mode och konsthantverk. HÀr tolkas Àven hur de sammanhang som utstyrslarna visas inom  (modevisning & museum) pÄverkar definitionen av dem. FrÄgestÀllningarna lyder:Hur pÄverkar sammanhanget föremÄlets identitet?Hur kan ett och samma föremÄl tolkas nÀr det placeras in i omrÄdena för mode, konst och konsthantverk?Vad krÀvs för att ett föremÄl ska kunna betraktas som ett superobjekt?Analysen uppmÀrksammar nÄgra aspekter av hur vi definierar och tolkar föremÄl.

Demenssjukdomar Àr idag en av vÄra mest förekommande folksjukdomar. Detta har lett till att det har blivit allt mer uppmÀrksammat hur viktigt ett gott bemötande i vÄrden av demenssjuka Àr, dÄ det kan vara avgörande för deras vÀlmÄende. Mot denna bakgrund vill vi belysa hur vÄrdpersonal ser pÄ ett gott möte med personer med demenssjukdom. I studien fokuserar vi i korthet pÄ medicinska aspekter av demenssjukdomen och vi redogör för tidigare forskning kring hur ett gott bemötande kan te sig. Studiens vÀgledande frÄgestÀllningar uppehÄller sig kring hur man Ästadkommer ett gott möte och vilka problem man kan stöta pÄ under vÀgen.

MÀnniskor tillbringar stor del av sina liv med att arbeta, dÀrmed Àr det viktigt med en god arbetsmiljö. I takt med teknisk utveckling och globalisering, sker förÀndringar pÄ arbetsmarknaden. MÄnga arbetsmiljöstudier har utförts, som pÄvisat samband mellan ohÀlsa och ogynnsam arbetsmiljö. Det finns vissa branscher och arbetsplatser dÀr det ofta förekommer ogynnsam arbetsmiljö. Dessa definieras ofta av att arbetskraven Àr höga, samtidigt som möjligheterna till kontroll över det egna arbetet Àr lÄgt, vilket kan skapa negativ stress som kan vara bidragande faktor till hÀlsoproblem.

Arbetsmiljöverket gav Är 2009 kommun K anmÀrkning för bristande rutiner betrÀffande Ärlig uppföljning i det systematiska arbetsmiljöarbetet, vilket har föranlett ett kommunövergripande arbetsmiljöarbete frÄn HR avdelningens sida bl.a. i form av utbildningsinsatser. HR avdelningen inom kommun K har velat se resultat av förvaltningarnas arbete med rutinerna inom omrÄdet och har efterstrÀvat effekter av arbetsmiljöarbetet som helhet, Àven om sjukfrÄnvaron har bedömts som lÄg.  Syftet med denna studie har varit att undersöka hur rutiner i det systematiska arbetsmiljöarbetet kan förbÀttras och hur de kan bli integrerade i den dagliga verksamheten i samverkan med kvalitetsutvecklingsarbetet inom Àldreomsorgens verksamhet i kommun K.   Materialet har varit 15 enhetschefer med operativt ansvar för ca 30-45 medarbetare (undersköterskor och vÄrdbitrÀden) per enhetschef, vilka samtliga har arbetat under socialtjÀnstlagen (SoL). Metoderna har varit att observera 4 arbetsplatstrÀffar pÄ den operativa nivÄn och att genomföra 4 fokusgruppintervjuer med efterföljande Äterkopplingar.

Syftet med denna studie Àr att undersöka faktorer kring hög korttidssjukfrÄnvaro (sjukfrÄnvaro dag 1-14) pÄ EkgÄrdens Àldreboende i VingÄkers kommun. Metoderna som anvÀnts Àr granskning av frÄnvarostatistik, intervjuer med tre chefer och enkÀtundersökning bland de anstÀllda (n=26). Den undersökta gruppen bestÄr nÀstan uteslutande av kvinnor med relativt lÄg inkomst och utbildning, faktorer som enligt tidigare forskning sammanfaller med hög sjukfrÄnvaro. Studien visar Àven att de anstÀllda i den undersökta gruppen fÄtt erfara tÀta omorganisationer och chefsbyten samt att de upplever vissa brister i den fysiska arbetsmiljön i form av tunga lyft, fysiskt anstrÀngande arbete och dÄlig luft samt i den psykosociala arbetsmiljön i form av höga krav och lÄg egenkontroll. Dessa faktorer kan vara bidragande orsaker till den höga korttidssjukfrÄnvaron..

Uppsatsen handlar om den diskussion som fördes kring jÀrnvÀgen innan den södra stambanan grenade ut sig till Kristianstad. Studien tar sin utgÄngspunkt i Är 1859, drygt fem Är innan byggandet frÄn dagens HÀssleholm pÄbörjas. Genom att utgÄ frÄn insÀndare till tidningen Kristianstadsbladet detta Är vill uppsatsen belysa vilka frÄgor som var mest tongivande i diskussionen, vilket eventuellt motstÄnd som fanns mot jÀrnvÀgen samt utifrÄn vilka aspekter och intressen man argumenterade. Metoden som har anvÀnts Àr en kvalitativ textanalys med en historiematerialistisk ansats som utgÄngspunkt. Resultatet av studien visade att de mest framtrÀdande frÄgorna i diskussionen var hur banan skulle finansieras och var exakt banan skulle gÄ.

UtifrÄn arbetsmodellen Learning study, med variationsteorin som utgÄngspunkt har forskning genomförts i tvÄ klasser i Sverige med syftet att försöka identifiera kritiska aspekterna för elever i Ärskurs nio inom ÀmnesomrÄdet det vita ljuset och dess fÀrgspektrum. Studien Àr en vidareutveckling av en tidigare genomförd studie i Hong Kong och har dÀrför Àven haft till syfte att undersöka om de identifierade kritiska aspekterna Àr generaliserbara frÄn en skolkontext till en annan kontext.Den svenska skolan styrs nationellt utifrÄn styrdokument, skollag, lÀroplan och kursplan för skolÀmnet och lÀraren har Àven riktlinjer för att fÄ en yrkesetisk förankring. Dessa delar Àr viktiga att lÀraren tar i beaktning inför planering av undervisningen. Elevernas bakgrund och förkunskaper i Àmnet Àr av stor vikt för lÀraren att ta hÀnsyn till för att de ska kunna ta till sig undervisningen om det som lÀraren har tÀnkt att de ska lÀra sig.I denna studie kunde Ätta kritiska aspekter identifieras i de tvÄ klasser som undersökningen genomfördes i. Fem av de kritiska aspekterna var redan identifierade i Hong Kong.

Syftet med undersökningen Àr att öka förstÄelsen för vilken syn lÀrare har pÄ dans som kunskapsÀmne i grundskolan. Bakgrunden beskriver dans i skolans historia och belyser dansen genom olika aspekter. Litteraturen behandlar de olika aspekter vi tar upp och verifierar dess betydelse för barns utveckling. Vidare beskrivs i bakgrunden vad tidigare undersökningar ÄskÄdliggjort och redovisar hur dansen bemötts av lÀrare, elever, rektorer och förÀldrar till eleverna. Undersökningen har genomförts i form av enkÀtintervju och undersökningspersonerna bestÄr av klasslÀrare med erfarenhet av dans i skolan.

OsÀkra anstÀllningsformer som timanstÀllningar har under de senaste Ären ökat i Sverige. Personer med sÄdana anstÀllningsformer befinner sig i en mer utsatt situation i jÀmförelse med tillsvidareanstÀllda. TimanstÀllda har ofta begrÀnsat inflytande över sitt arbete och smÄ utvecklingsmöjligheter. En anstÀllningsform som timanstÀllning har Àven stor inverkat pÄ privatlivet, bÄde vad gÀller arbetstider och varaktighet.Syfte: Syftet var att beskriva vilka faktorer som pÄverkar arbetstillfredsstÀllelsen och den psykosociala arbetsmiljön hos ett urval timanstÀllda pÄ ett företag i Mellansverige.Metod: Genom ett induktivt angreppssÀtt, en traditionell forskningsprocess och en kvalitativ datainsamlingsmetod har sex stycken semistrukturerade intervjuer genomförts.Resultat: De kategorier som pÄverkade ArbetstillfredsstÀllelse var: FörmÄner ger en positiv upplevelse av arbetsplatsen, Lön ger uppskattning, Variation i arbetet och Trivsel pÄ arbetsplatsen.De kategorier som pÄverkade den Psykosocial arbetsmiljö var Arbetet pÄverkar individen, Varierande arbetsdagar, Negativ inverkan pÄ hÀlsan, Höga förvÀntningar men dÄlig feedback och Sociala relationer..

Denna studie fokuserar pÄ arbetssituationen för kommunens handlÀggare i samband med organisationsförÀndringar vid implementering av en ny reform. I studien behandlas frÄgestÀllningar som rör yrkesrollen, handlingsutrymme och organisationsförÀndringar i förhÄllande till reformen.Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr vi har genomfört intervjuer med handlÀggare inom omrÄdet. För att analysera materialet har vi anvÀnt oss av nyinstitutionell organisationsteori samt psykosociala perspektiv pÄ organisationsförÀndringar.Studiens resultat visar att arbetssituationen för vÄra informanter varierar beroende pÄ olika faktorer. Dels hur organisationen ser ut, chefens roll, personliga förhÄllningssÀtt till förÀndringar samt vilka möjligheter som finns att vara delaktig och att pÄverka i samband med förÀndringen. Slutsatsen Àr att Àven om man generellt Àr positivt instÀlld till mÄlet för reformen sÄ Àr man negativ till vissa inslag, exempelvis att barnperspektivet och helhetssynen gÄr förlorad.

Denna studie syftade till att kvalitativt beskriva psykologers syn pĂ„ DSM-IV-TR och diagnostiseringen som utförs utifrĂ„n denna manual. Den syftade ocksĂ„ till att utifrĂ„n resultatet diskutera relevanta etiska aspekter. Åtta psykologer vid Ă„tta öppenvĂ„rdspsykiatriska mottagningar i StockholmsomrĂ„det intervjuades. Intervjuerna bearbetades tematiskt. TvĂ„ relevanta etiska aspekter diskuteras utifrĂ„n resultatet.

EfterfrÄgan pÄ arbetskraft har ökat inom IT-branschen samtidigt som den svenska arbetsmarknaden stÄr inför en generationsvÀxling. DÀrav har konkurrensen om arbetskraften ökat och det har blivit viktigare för arbetsgivarna att arbeta mer fokuserat med att attrahera och behÄlla unga medarbetare. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka vad unga som redan arbetar pÄ ett IT-företag anser Àr viktigt, bÄde för att attrahera och behÄlla unga framtida medarbetare. Detta gjordes genom en fallstudie och tio djupintervjuer genomfördes med unga medarbetare pÄ företaget. Detta har resulterat i ett utkast till en modell som visar vilka aspekter som Àr viktiga för att attrahera och behÄlla unga medarbetare.

EfterfrÄgan pÄ arbetskraft har ökat inom IT-branschen samtidigt som den svenska arbetsmarknaden stÄr inför en generationsvÀxling. DÀrav har konkurrensen om arbetskraften ökat och det har blivit viktigare för arbetsgivarna att arbeta mer fokuserat med att attrahera och behÄlla unga medarbetare. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka vad unga som redan arbetar pÄ ett IT-företag anser Àr viktigt, bÄde för att attrahera och behÄlla unga framtida medarbetare. Detta gjordes genom en fallstudie och tio djupintervjuer genomfördes med unga medarbetare pÄ företaget. Detta har resulterat i ett utkast till en modell som visar vilka aspekter som Àr viktiga för att attrahera och behÄlla unga medarbetare.