Att bilden Àr ett kommunikativt Àmne Àr nÄgot som lÀroplaner framhÀvt Ànda sedan 80-talet. Tidigare studier har dock visat att bildundervisningen i praktiken haft större fokus pÄ bildframstÀllning Àn bildens kommunikativa aspekter och bildanalys vilket Àr problematiskt för bildÀmnets utveckling. Sedan den nya lÀroplanen trÀdde i kraft har fÄ eller inga undersökningar gjorts om lÀrares syn pÄ kommunikativa aspekter av bildÀmnet idag.Syftet med denna studie var att undersöka lÀrares uppfattningar om bildÀmnets kommunikativa aspekter i Ärskurserna 1-3. För att samla in ett empiriskt material anvÀndes samtalsintervjuer som metod dÀr sex lÀrare deltog. ForskningsfrÄgorna handlade om vilken grundlÀggande syn lÀrarna hade pÄ kommunikation med bilder och bildanalys i undervisningen.

Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka vilka konsekvenser lagförslaget kan medföra genom att Ă€ven nĂ€ringsidkare kan anvĂ€nda sig av alternativet skuldsanering. Jag vill kritiskt granska huruvida den nya skuldsaneringslagen kan medföra en konkurrensrĂ€ttslig snedvridning i förhĂ„llande till de nĂ€ringsverksamheter som inte ges möjlighet till skuldsanering. Även om lagförslaget kommer att medföra sĂ„dana konsekvenser kan det Ă€ndock vara motiverat. DĂ€rför mĂ„ste dessa aspekter vĂ€gas mot lagförslaget och dess motiv. Aspekter sĂ„som nĂ€ringsidkarens skyddsvĂ€rde och effekter pĂ„ samhĂ€llet samt dess ekonomi och vilken praktisk betydelse lagen kan komma att fĂ„.

Organisation X Àr en del inom en större global koncern, med kontor belÀgna runt om ivÀrlden. Syftet med studien var att skapa en kunskap för anstÀllda inom organisation X:supplevelse av organisationsklimatets kreativa aspekter. Vidare studerades hur de anstÀlldasupplevelse förhöll sig till tidigare referensvÀrden för innovativa respektive stagneradeorganisationer, samt i förhÄllande till organisationens uttalade strategi för kreativitet ochinnovation. Betydelsen av ett kreativt organisationsklimat ligger till grunden förorganisationers förmÄga att lyfta innovativa idéer. Studien visar att medarbetarnas upplevelseav organisationens kreativa organisationsklimat inte uppnÄr Ekvalls referensvÀrden för eninnovativ organisation, resultatet stÀlls vidare i relation till organisation X:s strategi gÀllandeinnovation.Slutligen ges förslag pÄ omrÄden att uppmÀrksamma samt förslag till ÄtgÀrder..

Det Àr viktigt för kunder och leverantörer inom IT-branschen att pÄvisa att en IT-investering leder till kundnytta. Detta arbete syftar dÀrför till att se vilka faktorer som Àr viktiga att ta hÀnsyn till nÀr kundnytta vÀrderas vid ett systembyte.Resultatet visar att olika typer av nyttofaktorer uppkommer i olika situationer. Genom att utföra litteraturstudier, intervjuer och enkÀter har det framkommit nÄgra viktiga aspekter som pÄverkar vilka nyttofaktorer som uppstÄr i en verksamhet vid ett systembyte. Dessa aspekter Àr vilken nivÄ i verksamheten som systemet Àr tÀnkt att stödja, vilken typ av system som ska anskaffas, hur lÄngt organisationen kommit i sin IT-utveckling och vilken mÄlsÀttning som finns med investeringen.Som ett resultat i detta arbete har ocksÄ ett ramverk utformats, för att underlÀtta för organisationer att identifiera och vÀrdera olika nyttofaktorer. Dessutom föreslÄs nÄgra lÀmpliga metoder som kan anvÀndas som hjÀlpmedel i processen att identifiera och vÀrdera olika nyttofaktorer..

DĂ„ bistĂ„nd i mĂ„nga fall inte fungerat som förvĂ€ntat har det bildats stark kritik dĂ€r man menar att det Ă€r ineffektivt. En del av bistĂ„ndsforskningen tittar pĂ„ vilka faktorer som kan göra bistĂ„ndet effektivare.Debatten har resulterat i att man i Sverige Ă„r 2007 genomförde en Landfokusering dĂ€r valde man ut 33 lĂ€nder för fortsatt samarbete. År 2011 har dock ingen större skillnad skett i hur mĂ„nga lĂ€nder Sverige ger bistĂ„nd till. I den hĂ€r uppsatsen genomförs en ekonometrisk tvĂ€rsnittsanalys dĂ€r jag vill studera sambandet mellan storleken pĂ„ bistĂ„ndet Ă„r 2011 och ett antal förklarande variabler.Mitt resultat indikerar att Sverige ger mycket till lĂ€nder som redan fĂ„r mycket bistĂ„nd av andra. Resultatet visar Ă€ven att Sverige ger mer till de 33 utvalda samarbetslĂ€nderna Ă€n övriga bistĂ„ndsmottagare..

Den hÀr C uppsatsen Àr en del av lÀrarutbildningen vid LuleÄ tekniska universitet. Studien har sin utgÄngspunkt i tidigare pedagogisk forskning gÀllande naturvetenskaplig undervisning. Studien tar upp perspektiv som kan anvÀndas vid forskning om lÀrande. Det perspektiv som sedan anvÀnds i studien Àr det variationsteoretiska perspektivet vilket fokuserar pÄ aspekter som gör lÀrande möjligt. I studien anvÀnds det variationsteoretiska perspektivet frÀmst för att undersöka olika sÀtt att förstÄ förbrÀnning.

NÀr det gÀller vuxna patienter, visar studier att Davanloos Intensiv dynamisk korttidsterapi(ISTDP) Àr evidensbaserad och effektiv vid flera sjukdomstillstÄnd. Medan det finns fÄ bevisvarken för eller emot tillÀmpningen av ISTDP pÄ barn och ungdomar, har en artikel skriven avLinda Gilbert (2004) fÄtt författaren till föreliggande litteraturstudie att tro att det inte finns ettbÀttre val Àn att börja forska om tillÀmpningen av ISTDP tekniker pÄ barn och ungdomar ochför att visa hur dessa tekniker skiljer sig frÄn dem som anvÀnds med vuxna. Dennalitteraturstudie Àr ett teoretiskt förslag för att anvÀnda ISTDP med fokus pÄmentaliseringsteorin inom ramen för BUP. NÀr det gÀller KBT leder internationellaforskningsresultat till nödvÀndigheten att fÀsta blicken pÄ andra evidensbaserade metoderocksÄ nÀr det gÀller behandlingar för barn och ungdomar med psykiska och psykosocialaproblem. Davanloos ISTDP Àr en sÄdan evidensbaserad metod.

TvÄ arbetsplatser inom Àldreomsorgen i Malmö undersöktes med en enkÀt. BÄda arbetsplatserna hade en hög sjukfrÄnvaro. Den ena arbetsplatsen hade 80 sjukdagar per anstÀlld och den andra hade 40 dagar. Arbetsplats med högst sjukfrÄnvaro hade 61 anstÀllda och den andra hade 48 anstÀlldaSyftet med undersökningen var att undersöka samband mellan sjukfrÄnvaro, psykosocial arbetsmiljö och syn pÄ arbete. Hypotesen var att de med instrumentell syn pÄ arbete oftare blir sjukskrivna dÄ den psykosociala arbetsmiljön Àr dÄlig.

Medborgardeltagande brukar anses vila pÄ en stark moralisk grundplatta och har med den senaste tidens decentraliseringspolitik krÀvts pÄ större utrymme i den svenska lokala politiken. Men medborgardeltagandet Àr inte helt oproblematiskt och innehÄller en del kÀnda nackdelar. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utifrÄn skrivna teorier kring medborgardeltagande illustrera hur en utdragen medborgarkonflikt i Lunds kommun i verkligheten kan plocka fram baksidor av medborgardeltagandet. Resultatet visar att en flera av teorierna Àr applicerbara pÄ fallstudien, bland annat vad gÀller klassiska negativa aspekter som helhets- och jÀmlikhetsproblematiken. Undersökningen visar ocksÄ att bÄde medborgarnas och det representativa kommunstyrets agerande gör sig skyldiga till att baksidor av medborgardeltagandet görs synliga.

Stressrelaterade problem i arbetslivet anses vara den vanligaste orsaken till arbetsbesvÀr. Inomgruvsektorn kan ökad stress leda till psykiska symptom. Studien utgÄr frÄn QPSNordic (GeneralNordic Questionnaire for Psychological and Social factors at work) + 34's enkÀtmaterial ochundersöker skillnad i skattning mellan en grupp anstÀllda och entreprenörers (n=25) psykosocialaarbetsmiljö av relevans för stress. Analysen utgÄr frÄn enkÀtmaterialets itemnivÄ. En signifikantskillnad pÄvisades dÀr gruppen LKAB - anstÀllda skattade högre inom kategorinorganisationskultur samt förutsÀgbarhet i arbetet och entreprenörsgruppen inom kategorinarbetskrav.

Studiens syfte Àr att undersöka hur barn kommuniceras i det dagliga samtalet mellan förÀldrar och pedagoger. Vi har anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar för att konkretisera syftet: Hur initieras samtalet? Vilka roller har förÀldrar, pedagoger och barn i samtalet? Vilka aspekter av barn och barns vardag lyfts i samtalet? Studien utgÄr frÄn en barndomssociologisk ansats, inom vilken barn betraktas som aktiva medskapare av sina liv och barndom ses som ett socialt och kulturellt konstruerat fenomen. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsmetod med kvantitativa inslag, och primÀrmaterialet Àr observationer dokumenterade med fÀltanteckningar. Studiens resultat visar hur det Àr mest förekommande att vuxna tar initiativ till samtal och sÀllan barnen.

Uppsatsen tar upp möjligheter och perspektiv pÄ hinder som ungdomar med invandrarbakgrund erfar vid arbetssökning. Forskning visar att ungdomar med invandrarbakgrund diskrimineras i jÀmförelse med inrikesfödda ungdomar. Vi har djupintervjuat Ätta ungdomar, som har erfarenhet av att vara arbetssökande, i en stad i Mellansverige för att fÄ ökad kunskap och förstÄelse inom detta problemomrÄde. Teoretisk utgÄngspunkt var Bourdieus begrepp om ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt kapital, dÀrefter positionering i det sociala rummet och habitus. Kvalitativ metod anvÀndes med hermeneutik som angreppssÀtt.

Syftet med detta arbete var att undersöka lÀrares syn pÄ demokrati i förskolan och pÄ vilket sÀtt de anser att de praktiserar demokrati i verksamheten med fokus pÄ barns inflytande och delaktighet. Resultatet visar att lÀrarna lyfter inflytande, delaktighet och demokrati som viktiga aspekter i förskolan. LÀrarna kom med tankar och resonemang kring hur man kan arbeta med inflytande, delaktighet och demokrati i praktiken samt vad dessa begrepp innebÀr och betyder för dem. LÀrarna menade att de praktiserar demokrati i förskolan genom att lyssna pÄ barnen och vara lyhörda för barnens behov, intressen och förutsÀttningar sÄ skapar de möjligheter för barnen att fÄ inflytande över verksamheten. Det Àr viktigt att utgÄ frÄn det kompetenta barnet och Àven en förutsÀttning för att uppnÄ inflytande, delaktighet och en demokratisk miljö.

Syftet med vÄr studie Àr att vinna kunskap om vilka skillnader som barn ger uttryck för mellan verksamheterna i förskola och förskoleklass samt lyfta fram barnens perspektiv pÄ det innehÄll som finns i förskoleklassens verksamhet.Vi har tagit del av ett pÄgÄende forskningsprojekt med en befintlig empiri vilket innehÄller kvalitativa intervjuer gjorda med barn i förskoleklassverksamhet. Barnens svar har vi analyserat och kommit fram till tre övergripande aspekter sÄsom miljö och material, innehÄll i verksamhetens undervisning samt relationer som vi presenterar i vÄrt resultat. Dessa övergripande aspekter som barnen ger uttryck för i verksamheterna förskola och förskoleklass Àr viktigt att ha i Ätanke nÀr man som pedagog vill nÀrma sig ett barns perspektiv i arbetet i förskoleklass genom att skapa en bro mellan förskola och skola..

Genom att nya system testas i allt högre tempo kan det lÀmpliga testverktyget underlÀtta testarbetet. Styrkan med testverktyg Àr att den hÄller behövd funktionalitet pÄ en plats. Flera verktyg stödjer automatisering av manuella tester..