Bakgrund. Av alla förgiftningsfall per Är vÄrdas ca 15% av dessa pÄ en intensivvÄrdsavdelning. De alkohol- och drogintoxikerade patienterna kunde ibland stÀlla höga krav pÄ intensivvÄrdssjuksköterskorna, bÄde det medicinska men Àven det psykosociala omhÀndertagandet. Tidigare studier har visat att samhÀllets och sjuksköterskans attityder mot dessa patienter kan pÄverka omhÀndertagandet och att patienterna Àr i vissa fall mycket psykiskt pÄfrestande för personalen.Syfte. Syftet med studien var att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors erfarenheter av att omhÀnderta alkohol och drogintoxikerade patienter.Design.

I lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) lyfts vikten av att pedagoger kontinuerligt dokumenterar och utvÀrderar den pedagogiska verksamheten. Syftet med denna studie Àr att syliggöra förskolepersonals olika uppfattningar av pedagogisk dokumentation samt kritiska och etiska aspekter. Studien Àr utformad frÄn en fenomenografisk ansats vilket innebÀr att individers uppfattningar Àr i fokus. Studien Àr baserad pÄ sex pedagogers uppfattningar av arbetssÀttet.  Resultatet tyder pÄ att det finns olika sÀtt att se pÄ vad pedagogisk dokumentation innebÀr och vad dess syfte Àr. Reflektion uppfattas vara en central del och Àr avgörande för om dokumentationen Àr pedagogisk eller ej.

DÄ derivata Àr ett viktigt begrepp inom avancerad matematik Àr det viktigt att eleverna pÄ gymnasiet ges goda möjligheter att lÀra sig detta. Detta faktum, liksom att olika lÀroböcker ofta intar en central plats i den svenska matematikundervisningen, har lett fram till Àmnesvalet för denna studie, vilken utgörs av en analys av hur derivata introduceras i tre olika lÀroböcker i matematik. Analysen har gjorts utifrÄn ett variationsteoretiskt perspektiv, vilket innebÀr att man betraktar de egenskaper som Àr viktiga för förstÄelsen av ett begrepp och skapar variation kring dessa sÄ kallade kritiska aspekter. Ett mÄl med studien var Àven att försöka utröna om det finns en överensstÀmmelse mellan vad som anses kritiskt för lÀrande av derivata i de tre böckerna, vilka dessa i sÄ fall Àr och om det Àr nÄgon skillnad i hur tydligt de olika lÀroböckerna lyckas presentera dessa aspekter. Resultatet visar att alla tre böckerna fokuserar pÄ i stort sett samma aspekter, men att det finns skillnader i hur detta görs.

Ett infomationssystem kan ses som en mÀnsklig konstruktion. Med detta menas att upplÀgg av informationsbehandlingen Àr utarbetad av mÀnniskor. Det Àr Àven mÀnniskor som ansvarar för hur systemet fungerar och tar initiativ till förÀndringar av det. Utveckling och införande av datasystem, ofta kallat systemutveckling, Àr en process innehÄllande ett antal steg. Ett av dessa steg innefattar designen av ett informationssystem och kallas designprocess.

Med utgÄngspunkt frÄn Fordonsprogrammet, inriktning Transport, diskuteras i denna studie olika aspekter runt dokumentation - rörande elevers APU. Hur utförs dokumentationen idag, vad dokumenteras samt för vem Àr dokumentationen egentligen till för? Genom studien vÀxer tre tydliga och bakomliggande aspekter eller dimensioner fram att ta hÀnsyn till vid val av dokumentationssystem. Sist i studien föreslÄs dessutom en dokumentationsmodell som innefattar alla tre dimensionerna: elevrÀttsligt, pedagogiskt och samhÀlleligt..

Det var under 80-talet Lean satte sitt namn pÄ den organisatoriska kartan. Lean Àr ett arbetssÀtt vars syfte Àr att effektivisera produktionssystem och eliminera moment i arbetsprocessen dÀr ett direkt vÀrde saknas. Allt fler organisationer vÀljer att implementera Lean trots att det finns kritiker vilka liknar arbetssÀttet med Taylorism och Scientific management varför vi finner Àmnet intressant. För nÄgra Är sedan var en av författarna bakom den hÀr studien med och implementerade Lean pÄ sin arbetsplats. Uppfattningen författaren fick var att medarbetarnas mottagande av Lean var negativt, ur det negativa mottagandet föddes en nyfikenhet hos författaren över relationen mellan Lean och medarbetaren.

Rapporten innehÄller en presentation av aspekter som Àr viktiga för att minimal dokumentation kontinuerligt ska framstÀllas under system- utvecklingsfasen, aspekter som Àr primÀra för att minimal dokumentation ska bibehÄllas korrekt under systemförvaltningsfasen, samt hur förvaltning av minimal dokumentation kan förenklas. Dessutom innehÄller rapporten ett förslag till vad minimal dokumentation Àr.Det som framkommer i rapporten Àr att det Àr viktigt att en verksamhet har policies som stÀller krav pÄ kontinuerlig framstÀllning av minimal dokumentation under systemutvecklingsfasen, samt pÄ att minimal dokumentation ska bibehÄllas korrekt under systemförvaltningsfasen. Dessutom ska planer framstÀllas som beskriver samtliga dokumentations- aktiviteter, och en metod ska anvÀndas som stödjer dokumentation under systemutvecklingsfasen och systemförvaltningsfasen. Att förvaltning av dokumentation kan förenklas vid anvÀndning av ett datoriserat dokumenthanteringssystem, framkommer ocksÄ. Rapporten avslutas med en allmÀn diskussion om arbetet, och ett förslag till hur en verksamhet kan gÄ tillvÀga för att minimal dokumentation ska utvecklas och förvaltas..

BarnhÀlsovÄrden anses vara en viktig del i det folkhÀlsoarbete som pÄgÄr i Sverige idag och mÄnga förÀldrar vÀnder sig till barnavÄrdcentralen (BVC) för att fÄ rÄd, stöd och vÀgledning. Idag stÄr barnhÀlsovÄrden inför delvis nya uppgifter, Äligganden har förskjutits frÄn traditionellt medicinska till mer psykosociala aspekter. Arbetet pÄ barnavÄrdscentralen innehÄller en rad olika arbetsuppgifter och som sjuksköterska Àr en av uppgifterna att hjÀlpa, stödja och stÀrka förÀldrar i deras förÀldraskap.Syftet med studien Àr att beskriva och analysera BVC-sjuksköterskors förestÀllningar om begreppet familj och dÄ med fokus pÄ förestÀllningar om förÀldraskap och kön samt förestÀllningar om vad sjuksköterskorna anser Àr det som konstituerar en vÀlfungerande familj.Uppsatsen har en kvalitativ ansats och genom fem semistrukturerade intervjuer har det empiriska materialet samlats in. Det övergripande teoretiska perspektivet Àr socialkonstruktivism och uppsatsen Àr skriven med förstÄelsen att sÄvÀl familj, förÀldraskap och kön Àr socialt konstruerade. FörestÀllningarna som framkommit tydligast hos BVC-sjuksköterskorna om förÀldraskap och kön handlar om förestÀllningar om ett naturligt förÀldraskap förankrat och format utifrÄn kön.

HjÀrtsvikt Àr en av Sveriges största folksjukdomar och en vanlig orsak till sjukhusvistelse. Kvalificerad professionell vÄrd i hemmet kan minska antalet inneliggande vÄrddygn för den hjÀrtsviktssjuke. Lyfts inte hjÀrtsviktssjuka personers behov av stödjande insatser fram finnsrisk för att professionella vÄrdare i hemmet inte uppmÀrksammar den sjukes behov av psykosocialt stöd. Syftet med litteraturstudien var att beskriva behovet av psykosocialt stöd för den hjÀrtsviktssjuke personen som vÄrdas i hemmet. Systematisk litteraturstudie valdes dÀr 19 artiklar analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med uppsatsen Àr att presentera ett vÀgledande verktyg med aspekter i glesbygder som ökar Àldres fysiska aktivitet. I Sverige ökar medellivslÀngden för varje Är och fortsÀtter ökningen kommer 25 procent av befolkning, Är 2035, vara 65 Är och Àldre. Majoriteten av Sveriges Àldre bor idag i glesbygder. Enligt forskare har glesbygder jÀmfört med stÀder mindre tillgÄng till resurser som ökar fysisk aktivitet, samtidigt lyfter de fram nya studier som tyder pÄ att bebyggd miljö pÄverkar och kan öka fysisk aktivitet. Vilka aspekter i den bebyggda utemiljön i glesbygder ökar Àldres fysiska aktivitet? För att svara pÄ frÄgan och uppfylla uppsatsens syfte anvÀnds litteraturstudier som metod.

Detta kandidatarbete utgÄr ifrÄn vilka aspekter som Àr viktiga att tÀnka pÄ nÀr man anpassar av en webbsida till en mobil enhet och de problem som uppstÄr nÀr en webbsida skalas ner till en lÄg skÀrmupplösning. Vi har behandlat anvÀndarvÀnlighet, designprinciper, grafiska element och tekniska aspekter för att svara pÄ problemformuleringen. Slutsatsen vi kommit fram till Àr ett antal punkter inom omrÄdena ovan..

Bakgrund: Ett pl?tsligt d?dsfall kan drabba vem som helst och situationen ?r utmanande f?r samtliga involverade. Till de vanligaste orsakerna h?r hj?rtk?rlsjukdom f?r vuxna och olyckor f?r barn. Sjuksk?terskans k?rnkompetenser s? som samverkan i team och personcentrerad v?rd ?r centrala vid omh?ndertagandet av n?rst?ende.

Under 1980 och 90-talen skedde stora strukturförÀndringar inom arbetslivet och reaktioner pÄ förÀndringar blev ett omrÄde som man arbetat alltmer med. Den ökade effektiviseringen och de dÀrmed ökade kraven i arbetslivet har lett till en markant ökning av arbetsoförmÄgan. Forskning har visat att psykosociala faktorer har stor betydelse för hur man mÄr.Syftet med uppsatsen Àr att fÄ förstÄelse för hur organisationer konkret arbetar med att försöka skapa en bra psykosocial arbetsmiljö.Den empiriska undersökningen bygger pÄ en kvalitativ metod dÀr tre organisationer: FörsÀkringskassan, LÀnsstyrelsen och Polismyndigheten deltagit i intervjuer dÀr deras enhets- eller personalchef har fÄtt svara pÄ hur de arbetar med att försöka skapa en bra psykosocial arbetsmiljö.I analysen framgÄr det att genom arbetsmiljöpolicy och handlingsplaner upprÀttas mÄl att jobba efter, dÀr arbetsgivare och arbetstagare gemensamt arbetar för att skapa en bra psykosocial arbetsmiljö. Det Àr ett sÀtt att skapa struktur och Àven en gemensam norm om hur de pÄ deras arbetsplatser Àr mot varandra. Detta sker genom utbildning och information till anstÀllda.

NÀr unga behandlas inom ramen för institutionell tvÄngsvÄrd finns det nÄgra aspekter som Àr avgörande för behandlingsresultatet; att personalen arbetar samstÀmmigt och i enlighet med relevanta metoder samt att de upprÀttar en frÀmjande relation till den unge. Det krÀvs en kombination av dessa aspekter för att pÄ bÀsta sÀtt ge den unge förutsÀttningar att frÀmja sin utveckling. Föreliggande studie syftar dÀrmed till att undersöka hur personal pÄ tre sÀrskilda ungdomshem, drivna av Statens Institutionsstyrelse, ser pÄ metodtillÀmpning, relationella aspekter och samstÀmmighet. Studien bygger pÄ en kvantitativ del som innefattar en enkÀtundersökning dÀr behandlingspersonalen besvarar hur de ser pÄ dessa aspekter, samt en kvalitativ del dÀr institutionschefer, avdelningsförestÄndare och annan personal delger sin syn pÄ hur metodanvÀndning, samstÀmmighet och relationella aspekter förhindrar eller möjliggör adekvat behandling. Av materialet framkommer att metodanvÀndningen uppfattas, av personalen, vara ett hinder för de olika verksamheterna.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att identifiera och analysera de aspekter som Àr viktiga att beakta vid utformandet av ett bonussystem i ett snabbt vÀxande kunskapsföretag. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och har gjort en intensiv utformning av studien. Vi har gjort en fallstudie av 3:s bonussystem och för att samla information har vi huvudsakligen anvÀnt oss av intervjuer och enkÀter. Teoretiska perspektiv: Vi har sett pÄ teorier om belöningssystem och pÄ teorier om vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ nÀr det gÀller kunskaps- och tillvÀxtföretag för att sedan försöka lÀgga samman dessa för att fÄ fram de aspekter som vi anser Àr viktiga för att ett bonussystem skall fungera i denna typ av företag. Empiri: Empirin presenteras i uppsatsen tillsammans med analysen och dessa bestÄr av en presentation av 3:s bonussystem och de omrÄden som innebÀr eller kan innebÀra problem för 3.