Varje elev i den svenska skolan har rätt att få kunskap om och insikt i demokratiska principer. Detta är stadgat i den svenska Skollagen och i läroplanen sedan 1946. Skolverket gav 2004 alla svenska skolor i uppdrag att arbeta på ett hälsofrämjande sätt. Elevinflytande och delaktighet i skolan är positiva hälsofrämjande faktorer, genom att eleverna ges möjligheter att själva få påverka sin situation och därmed skapa tillhörighet, sammanhang och meningsfullhet med skolarbete. Syftet med denna studie var att undersöka hur åtta grundskoleelever från åk 9 förklarade och upplevde elevinflytande och delaktighet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fritidspersonal runt om i Skåne anser sig följa Skolverkets Allmänna råd för fritidshemmet samt att undersöka hur de två grundidéerna helhets- och effektiviseringsperspektivet påverkar målarbetet. Undersökningen utgår från kvalitativa intervjuer gjorda med personal från fyra fritidshem. Vi har även valt att studera de fyra fritidshemmen genom observationer samt utgått från tidigare forskning inom det aktuella området där vi bl.a. behandlar helhets- och effektiviseringsperspektivet. Vid intervjutillfällena gjordes ljudupptagningar som sedan transkriberades.

This study investigates the relation between cyberbullying and traditional bullying (in school). In previous research it has been argued that one should separate cyberbullying and traditional bullying both in definitional and measurements issues. However, in Swedish school, there are no marked differences between the two forms of bullying, teachers are responsible to prevent them both. The research is based on 3925 students in years 3-9 (1950 girls and 1975 boys) in 19 schools in the Gothenburg region and two from the Stockholm region. The students have taken a digital survey at school, regarding both traditional and cyber bullying.

 The Swedish school of today reflect the society we live in. We live in a multi cultural society and in our schools there are pupils with different backgrounds, cultures and mother tongue, which make it necessary for every teacher to treat every single pupil?s need and condition. The education in Sweden must be equivalent, according to Skollagen, 1 kap. 2§.

I nedanstående arbete diskuteras didaktiska utmaningar och metoder vid undervisning i svenska av elever med autismspektrumproblematik i grundskolans årskurs 9. Med utgångspunkt i tillgänglig litteratur i ämnet belyses olika aspekter: styrdokument/lagar, utmaningar, avvägningar och metoder, utifrån följande frågeställningar: Hur kan en svensklärare i grundskolans årskurs 9 arbeta didaktiskt med elever med autismspektrum- problematik? Hur kan dessa elever inkluderas i den gemensamma undervisningen? Vilka anpassningar kan göras? Vilka är behoven och hur kan de mötas? Metoden som används är en systematisk litteraturstudie. Studien tar avstamp i förändringarna av Skollagen i Lgr11. Dessa innebar att elever med högfungerande autismspektrumproblematik många gånger kom att skrivas in i grundskolan, istället för som ofta tidigare i grundsärskolan.

Uppsatsen handlar om gymnasieelevers beskrivningar av fusk i skolan. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur gymnasieelever uppfattar och förhåller sig till fusk i gymnasieskolan samt utforska elevernas erfarenheter inom ämnet. Frågeställningarna som uppsatsen bygger på är hur eleverna definierar fusk och fuskande i skolan, och om det finns speciella situationer där fusk betraktas mer förståeligt samt hur kraven i gymnasieskolan som kan tänkas inverka på eventuella fuskhandlingar i skolan.Enligt ?Den nya Skollagen ? för kunskap, valfrihet och trygghet? från år 2010, kan även gymnasieelever bli avstängda från skolan på grund av fusk. Högskoleverkets granskning visar att plagiat toppar bland fuskhandlingar.

Studien handlar om förskolepersonalens kunskap om genus och jämställdhet inom den pedagogiska verksamheten. Bakgrunden tar upp några av studiens centrala begrepp. Därefter beskrivs hur förskolans pedagogiska verksamhet och hur omgivningen i övrigt påverkar barnens identitetsskapande samt hur förskolepersonal kan använda kompensatorisk påverkan för ökad jämställdhet. Den berättar vilka mål läroplanerna och Skollagen formulerar angående jämställdhet samt hur förändringar i lärares tankesätt påverkas och påverkar. Metoden som använts är narrativ, kvalitativa intervjuer som analyseras och redovisas som pedagogiska berättelser.

Studien har inriktats på att undersöka skolanmälningar till Skolinspektionen och Barn-och elevombudet. Studien bygger på en kvalitativ textanalys av anmälningar och myndighetsutredningar. Det har då blivit möjligt att jämföra anmälarens bild av skolförhållandena i förhållande till huvudmannen och skolans. Dessa ställs slutligen mot myndighetens tolkanden, som kommer till uttryck i beslut och tillhörande motivering.I enskilda fall har brister och missförhållanden synliggjorts vad gäller kränkande behandling, särskilt stöd och i övriga former av brister. I studien har det även undersökts i vilken utsträckning som myndigheterna utgår från ett barnperspektiv i samband med utredning och beslut.

Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida historieundervisningen för grundskolans senare år ska inkludera miljöhistoria. För denna bedömning gjordes en textanalys av vad sex styrdokument på nationell och internationell nivå föreskriver. Skollagen, läroplanen och kursplanen för historia analyserades. Utöver dessa granskades tre internationella dokument som ligger till grund för läroplanen. Undersökningen utgick från ett perspektiv där historiemedvetande, i bemärkelsen handlingsberedskap inför framtiden, stod i centrum.

Uppsatsen syftet är att undersöka vilka metoder lärare på en skola  i Sverige och  på en skola i Tyskland använder sig av för att minska elevens oönskade beteende i skolan. Samtidigt undersöks vilka regler det finns i Skollagen i respektive land när det gäller just den aspekten. Intresset för frågeställningen uppstod när jag började vikariera inom olika svenska högstadieskolor. Jag upplevde att det fanns ett annorlunda redskap för lärare, som jag har mött, i de svenska skolorna än i de tyska. Den övergripande frågan är: Hur korrigerar lärare det som uppmärksammats som störande beteende och vad förmedlar skollagar om korrigerande? Utgångspunkten för frågeställningen är Marcus Samuelssons avhandling ?Störande elever ? korrigerande lärare, om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet?.

A systematic quality work is essential for anyone working in preschool, school,kindergarten and adult education to give children and students an equal education.Skollagen (2010:800) indicates that quality work should be focused on the nationalgoals of education. According to Skolverkets allmänna råd med kommentarer omsystematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet (2012) is the work to develop quality acontinuous process. Everyone's involvement and participation is therefore essential.Systematic quality work means to systematically and continuously monitor theactivities, analyze performance against national targets and based on that plan anddevelop. Although the work has been driven outside governmental policy documentssince 1997 shows, among others, Skolinspektionens audits of municipalities andschools that there is major deficiencies in the obligation to conduct a systematicquality work. It appears that more than half of the surveyed schools had deficienciesin its system quality work.This is the starting position this study takes on to and through literature review,document studies and interviews of principals is the subject problematized.

This is a two years master?s thesis in Archive, Library and Museum studies, which purpose is to find out what ideas there are about school libraries and to get an idea of how informants interpret the new Education Act, which requires all students to have access to school libraries. Another intention of this paper is to highlight the potential rural-related attitudes of the responents. The study includes the sparsely populated municipality of Krokom and is based on interviews with librarians, the school director, principals and politicians who work there. The theoretical basis for this paper is Loertscher?s model för school libraries and a centerperiphery perspective.

Syftet med arbetet är att undersöka hur skolan hjälper de elever som lider av psykisk ohälsa genom att granska kris- och handlingsplaner. Undersökningen syftar också till att se hur skolors arbete på detta område påverkas av lagar och styrdokument som hör skolan till. Till grund för resultatet ligger granskade kris- och handlingsplaner, studier av relevant litteratur, samt tre kvalitativt genomförda intervjuer. Intervjuerna handlade om lärarens syn på kris- och handlingsplaner. Även lärarens syn på elevers hälsa avhandlades under intervjun. Frågorna hade låg standardisering då varje enskild intervju utgick från de enskilda skolornas kris- och handlingsplaner.  Det resultat som uppsatsen kommer fram till är att Lpo94 och Skollagen har stor inverkan på det utbud av kris- och handlingsplaner skolor har och hur dessa är utformade.

Bakgrund & problem: Ett steg i IASBs och FASBs projekt att harmonisera inom de två organisationernas redovisningsregler hanterar området leasing. Ett förslag har lagts fram som innebär att operationell leasing inte längre ska vara ett alternativ för företag inom IFRS och US GAAP. Istället skall all leasing klassificeras som finansiell och därmed aktiveras på företagens balansräkningar.Förslaget har gett upphov till mycket diskussion bland normsättare, revisorer, företag och investerare.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska noterade företag påverkas av en förändring av redovisningen av leasing genom att undersöka effekterna på deras nyckeltal. Studien undersöker dessutom om konsekvenserna av en ny standard skiljer sig mellan olika branscher i Sverige.Metod: Genom en kvantitativ metod där årsredovisningar för över 200 svenska noterade företag studeras undersöks storleken på den post som hade aktiverats om förslaget hade varit verklighet under 2008. Därefter räknas effekterna på företagens nyckeltal ut för att göra en jämförelse möjlig.Resultat & slutsats: Studien visar att 86 % av de undersökta företagen använder sig av operationell leasing.

Lärare har ett ansvar att stötta särbegåvade elever och elever med särskilda förmågor i matematik, ofta förväntas de klara sig själva. Skollagen fastslår dock att "den [utbildningen] ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande" (SFS 2010:800, kap 1, 4 §), alltså att alla har rätt att utvecklas efter sin förmåga. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad forskning säger om dessa elevers egenskaper, behov och vad som påverkar deras prestation. Studien visar att särbegåvade elever och elever med särskilda förmågor behöver utmaning för att motiveras och prestera efter sin potential. Många faktorer verkar också påverka motivation och prestation, bland annat självförtroende, känsla av ansvar, verklighetsbaserade uppgifter, läraren, vårdnadshavare och även den fysiska klassrumsmiljön.