Den 1 juli 2011 trädde den nya Skollagen i kraft vilket innebar att förskolan blev en egen skolform. Förskolechef är en reglerad befattning vars uppdrag finns fastställt i den reviderade läroplanen för förskolan. Förskolechefen har enligt Lpfö98, reviderad 2010, ansvar för förskolans kvalité (Skolverket, 2010a). En bra chef är kärnan i en framgångsrik pedagogisk verksamhet. Vi vill med denna studie undersöka vad förskollärarna har för krav och förväntningar på förskolechefen och vad de anser att förskolechefen har för betydelse för förskoleverksamheten.

Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida historieundervisningen för grundskolans senare år ska inkludera miljöhistoria. För denna bedömning gjordes en textanalys av vad sex styrdokument på nationell och internationell nivå föreskriver. Skollagen, läroplanen och kursplanen för historia analyserades. Utöver dessa granskades tre internationella dokument som ligger till grund för läroplanen. Undersökningen utgick från ett perspektiv där historiemedvetande, i bemärkelsen handlingsberedskap inför framtiden, stod i centrum.

Nya siffror från Skolverket visar att det aldrig tidigare gått så många barn i förskolan som nu. Idag är det nästan 490 000 barn inskrivna i förskolan, det är en ökning med 138 000 barn på tio år (Skolverket, 2014). Den genomsnittliga gruppstorleken och personaltätheten är oförändrad (a.a.). När Läroplanen för förskolan Lpfö 98/10 skrevs in i Skollagen 1 juli 2011 ställdes det högre krav på förskolläraren. Med det här som ingångsvinkel var syftet med vår studie att synliggöra förskollärarnas arbete med barn i behov av stöd. Denna studie kommer att belysa pedagogernas insatser och då främst hur de själva resonerar kring uppdraget och vilka föreställningar de har på sitt arbete med barnen som befinner sig i gråzonen. Vi har gjort en kvalitativ studie och använt oss av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma förskollärare. I vår analys har vi tagit stöd i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och Vygotskijs proximala utvecklingszon och det sociala samspelet. Resultatet presenteras utifrån tre områden som hanterar: Förskollärare resonerar kring de ökade kraven, Miljöns betydelse för barns utveckling och Betydelsefulla verktyg och erfarenheter. Slutsatsen av vår studie visar att förskollärarna känner av de ökade kraven men försöker skapa så bra förutsättningar som möjligt för de barn som är i behov av stöd. Nyckelord: Fysisk miljö, förhållningssätt, sociala samspel, utvecklingsekologi.

SkiStar äger flera skidanläggningar i Sverige och Norge och vill undersöka hur man ska marknadsföra alpin skidåkning mot den svenska grundskolan för att på lång sikt bygga upp ett intresse för utförsåkning. Många tidigare generationer i Sverige har växt upp med skidåkning som en naturlig vinteraktivitet. SkiStar har märkt att utförsåkningen nu för tiden utsätts för allt hårdare konkurrens från många nya sysselsättningar vilket oroar. Debatten om hårdare tolkningar av Skollagen vad det gäller hur skolorna får ta ut avgifter av eleverna är också ett problem som har oroat SkiStar.För att kunna utforma en marknadsföringsstrategi för hur SkiStar ska kunna marknadsföra sig mot elever i grundskolan behövde jag information om hur det ser ut i skolorna idag och hur skolorna ser på sina friluftsdagar. Jag har haft kontakt med en skola i varje län i Sverige.

Sammanfattning En studie- och yrkesvägledare i grundskolan måste lära sig ny kunskap hela tiden. Utan kunskap om omvärlden, samhället och skolsystemet kan de inte utföra sitt arbete. Det övergripande syftet med detta examensarbete är att undersöka hur en studie- och yrkesvägledare på grundskolan ser på sitt lärande mot bakgrund av gymnasiereformen som implementerades under 2011/2012. Hur arbetar de med sitt lärande under en gymnasiereform? Hur blev de i sin yrkesroll utmanade under denna period? Hur ser de på Skollagens text om kompetensutveckling? Detta är de frågeställningar som ställs och besvaras i denna studie. Studien är en kvalitativ undersökning där sex arbetande studie- och yrkesvägledare intervjuas.

I vårt arbete utgår vi ifrån den nya bestämmelse som Skollagen har gett ut och den innebär att de elever som har autism, men utan utvecklingsstörning, samt de elever som har autismliknande tillstånd ska gå under grundskolans läroplan istället för grundsärskolan. Denna nya bestämmelse gjorde oss nyfikna på hur denna inkludering kunde ske ute i skolorna och vilka möjligheter det finns samt hur pedagogerna ställer sig till detta. I detta arbete vill vi därför med hjälp av verksamma pedagoger lyfta ett sätt på vilket inkludering av dessa elever kan ske i grundskolan. På denna nya bestämmelse kan det ske många olika tolkningar och genomförande. I kommunen som vi har valt att undersöka har de kommit långt med inkluderingsprocessen och många andra kommuner har denna implementering framför sig.

Fördomar, konflikter och gruppindelningar yttrar sig på olika sätt i samhället. Dessa är svåra att undkomma men viktiga att belysa för att hitta sätt att reducera de problem de ofta medför. Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur fördomar, konflikter och gruppindelningar kan yttra sig i skolan bland elever och påverka deras skolsituation. Vi vill även se vad skolan gör för att förebygga och lösa dessa problem samt hur deras arbete kan förbättras. Utifrån kvalitativa intervjuer drar vi slutsatsen att problem som uppstår på grund av fördomar, konflikter och gruppindelningar förekommer på de två skolorna vi undersökt men att dessa två skolor har olika sätt att angripa och hantera dessa problem.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och synliggöra gymnasieelevers tankar och attityder kring läxans funktion och nytta i kärnämnena. Detta är av intresse då debatten kring läxans för- och nackdelar i huvudsak sker mellan lärare, politiker och föräldrar, utan att man tillfrågar eleverna; de som i allra högsta grad berörs. Studien utgick från 6 frågeställningar, rörande; elevers uppfattningar om läxors för- och nackdelar för deras lärande, genomgång av studieteknik, tid spenderad på läxor, läxornas omfattning samt skillnader dessemellan beroende på gymnasieprogram, kärnämne och kön. Avslutningsvis tillfrågades eleverna om vad de tror att lärare har för intentioner med att ge läxor. Deltagarna var 84 män och kvinnor från tre gymnasieskolor, fördelade på studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram.

Fritidshemmets uppdrag att komplettera skolan, stimulera elevernas lärande och utveckling samt erbjuda en meningsfull fritid och rekreation står inskrivet i Skollagen. Dock finns inga närmare föreskrifter om hur komplementet bör se ut eller vad en meningsfull fritid innebär.Vår studie syftar till att undersöka hur pedagoger verksamma inom fritidshem tolkar uppdra-get. Våra frågor är:Hur beskriver pedagogerna att fritidshemmet kompletterar skolan?Vad innebä meningsfull fritid, enligt pedagogerna?Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer där vi intervjuat sju pedagoger verksamma på fritidshem.Resultatet visar att uppdragets formulering fungerar som ramar som pedagogerna arbetar inom. Detta medför att arbetet med uppdraget och verksamheten ser olika ut på olika skolor.

I många länder runt om i världen finns arbetsterapeuter anställda inom skolverksamheten. Där de ger stöd/handledning till läraren men också insatser som riktas direkt till barnet. Med bakgrund till detta ville vi ta reda på utifrån ett arbetsterapeutiskt perspektiv om klasslärarna i årskurs 4-6 får stöd och handledning gällande barn med inlärningssvårigheter i skolaktiviteter samt vilka insatser som riktas mot dessa barn. Informationen samlades in genom en egendesignad enkät, där 19 lärare deltagit som sammanlagt undervisade 508 elever. Lärarna undervisade i genomsnitt 4,9 elever med inlärningssvårigheter och resultatet visade att 63 % av lärarna inte fick det stöd/handledning som de önskade och 90 % av lärarna ansåg att skolans resurser inte var tillräckliga för att möta elever med inlärningssvårigheter.

Den reviderade läroplanen för förskolan trädde i kraft 2011. Vi har i denna studie intervjuat förskollärarna om hur de har upplevt läroplanens reviderade mål i naturvetenskap samt hur de relaterar dessa mål till verksamheten. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning där vi intervjuade fem förskollärare. Förskolan ingår sedan 2011 i det svenska skolsystemet vilket innebär att förskolan är politiskt styrd av riksdag och regering via Skollagen och läroplanen. Förskollärarna är de som förväntas realisera dessa styrdokuments intentioner. Att styra förskollärare på det sättet är inte så enkelt för det innebär att en förändring måste ske i deras arbetssätt.

Den svenska skolan har och har länge haft ett likvärdighetsmål. Likvärdigheten avser utfallet av elevernas studier och inte en likadan tillgång till resurser. Flera studier visar att denna likvärdighet delvis brister idag. Stora skillnader i ämneskunskaper och betyg har uppmätts mellan yrkesförberedande och studieförberedande program. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärares meningserbjudande skiljer sig åt mellan olika typer av klasser med avseende på innehåll, metod och syften även då de bearbetar samma ämne.

I en kunskapsöversikt från Skolverket (2009), vilken belyser olika faktorer som påverkar resultaten i svensk grundskola, har andelen elever som trivs bra och upplever engagemang och inflytande i skolan ökat, men många elever, särskilt flickor, i grundskolans senare år känner sig stressade och mår dåligt. Genom noggranna kartläggningar och pedagogiska utredningar kan skolan identifiera elevers starka sidor och deras svårigheter. Skolan har enligt både Skollagen och gällande läroplan skyldighet att främja elevers harmoniska utveckling och att anpassa verksamheten till elevernas behov är en självklar förutsättning. Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka flickors relation till skolans krav, hur dessa påverkar flickornas elevidentitet och vilka pedagogiska konsekvenser och implikationer denna inblick kan visa på. Trettio flickor i år åtta har svarat på frågor och med sina egna ord beskrivit en god skolmiljö. Flickorna beskriver i undersökningen hur deras skolgång påverkas positivt eller negativt beroende av skolans bemötande och hur de lyckas leva upp till ställda krav och förväntningar.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger uppfattar sitt eget genusarbete, deras tankar och synsätt kring hur de arbetar mot en jämställd förskola.I forskningsbakgrunden fokuseras det på att förklara begreppet genus närmre. Det definieras vad Skollagen säger om genus och jämställdhetsarbete och vad det innebär för dem som arbetar som pedagoger inom förskolan i dag. Sedan beskrivs även hur pedagogers arbete med genus kan se ut på förskolan och pedagogernas arbete berörs genom relevant litteratur. Metoden som valdes för att synliggöra pedagogerns tankar kring sitt eget arbetssätt var kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Vid intervjuerna användes inte en ljudupptagare utan stödpunkter antecknades under intervjuns gång.Resultatet visade att de flesta pedagoger inte tyckte att de uppnådde målen enligt läroplanen och att de inte finns tillräckligt med kunskap inom arbetslaget för att det skall ske.

I Skollagen lyfter man fram skolans ansvar att tillgodose eleverna med material som behövs för att de ska kunna medverka i en tidsenlig undervisning. I mitt möte med skolor och undervisning för grundskolans senare år, i ämnet samhällskunskap, upplever jag att läroboken har ett föråldrat innehåll. Med detta menas att böckerna uppger information som snabbt och ofta förändras. Syftet med denna uppsats är att genom att göra en läromedelsanalys av läroböcker som används på grundskolans senare år, för att undersöka hur situationen ser ut. Innehåller läroböckerna i allt för stor omfattning information som gör att de åldras fortare än nödvändigt.