Tidigare forskning gällande Skolkuratorer har visat att deras roll på skolan är oklar och att deras arbete är relativt oreglerat. Den tidigare forskningen som gjorts, särskilt i Sverige, är begränsad och det finns mycket att utforska på området. Skolkuratorns handlingsutrymme är en aspekt av området som är relativt outforskat. Syftet med studien är att undersöka Skolkuratorns upplevelse och tolkning av sitt handlingsutrymme i sitt yrkesutövande. Studien har en kvalitativ inriktning.

Uppsatsen behandlar och belyser problemen som uppstår ur föräldrars upplevelse av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning. Studiens syfte var att med hjälp av en fenomenologisk ansats och sju halvstrukturerade kvalitativa intervjuer, utforska ovan nämnda upplevelse och dess eventuella följder hos föräldrar till barn som har befunnit/befinner sig i den svenska sociala barnavården.Analysen visade att upplevelsen uttrycktes i form av kraftiga känslor av negativt slag såsom förtvivlan, ilska, vanmakt, hjälplöshet o.s.v. Därmed följde psykiska -, fysiska -/ psykosomatiska - och psykosociala besvär som tenderade att eskalera i ärendets olika faser. Konklusionen blev att upplevelsen av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning påverkade samtliga aspekter i föräldrarnas liv, främst negativt. Detta frambringade destruktiva följder som i sin tur förvärrades med en fortsatt upplevelse av maktmissbruk, där undantaget var de psykosociala följderna som i ett fall tenderade att minska i samband med att ärendet avslutades..

The aim of this study was to examine how some Swedish school counsellor?s describe their school social work and how they look at its content. Further more the aim is to look at what restraining and promoting factors the school counsellor?s experience in their working situation. The approach of the study is qualitative and interviews have been made with five school counsellors.

Denna studie syftar till att undersöka hur Skolkuratorer i svenska grundskolan upplever sin arbetssituation. För att ta reda på detta har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat fyra Skolkuratorer som alla är verksamma i ett område i Mellansverige. Vi valde att i intervjun fokusera på upplevelsen av krav, kontroll och stöd utifrån krav-kontroll-stödmodellen som teoretisk utgångspunkt. Denna modell anses kunna förklara vilka kombinationer av krav, kontroll och stöd som bidrar till en stressig arbetssituation samt vilka kombinationer som motverkar en stressig arbetssituation. Resultaten i denna studie visar att Skolkuratorer upplever höga krav i form av en hög arbetsbörda vilket är det som bidrar till stress.

Professionella har svårt att upptäcka barn till psykiskt sjuka och får på så sätt svårt att informera barnen om vad det innebär att ha en psykiskt sjuk förälder samt att ge hjälp och stöd. Samverkan mellan organisationer runt dessa barn är svag av många olika anledningar såsom tystnadsplikt och sekretess. I och med den bristande samverkan blir det svårt för organisationerna att fånga upp barnet och ge den hjälp och de stöd som behövs. Skolan är en värld där barn till psykiskt sjuka ibland upptäcks, oftast genom bristfälliga skolresultat eller olika psykosociala problem men det händer att barnen själva söker sig till en stödorganisation, Skolkurator eller liknande för att få hjälp.  Det har framtagits olika program och strategier för att försöka hjälpa barn till psykiskt sjuka men det krävs fortsatt forskning inom ämnet för att förhoppningsvis finna en lösning på samverkansproblematiken och på så sätt kunna nå ut till och hjälpa fler barn till psykiskt sjuka..

The aim of this study has been to highlight how school social workers experience their discretion, and furthermore how they feel about working in a context mainly dedicated to teachers. The study is executed with a qualitative research method where ten interviews with school social workers, in eight schools in the area of Stockholm have been conducted. The theoretical framework used to analyze the results was discretion, street-level bureaucracy and human service organizations.The main findings of this study imply that the most important ambition of the social work that was conducted in the schools was to help the students reach their knowledge goals. The assignment is, however, not clearly defined, which has lead to school social workers defining the mission and goals themselves. They all have wide discretion and great possibilities to decide how to execute their work, but how they use the freedom that was given seems to vary among them.

Syfte med studien är att utifrån Skolkuratorers erfarenheter undersöka vad de anser som de vanligaste orsakerna till att elever blir hemmasittare, samt hur man arbetar på deras arbetsplatser med att förebygga och åtgärda problemet med hemmasittande elever. Genom att intervjua sex Skolkuratorer på högstadieskolor i Uppsalaområdet har deras syn på hemmasittarna synliggjorts. Samtalen har sedan sammanställts, analyserats och jämförts med varandra.Studien visade att orsakerna till varför elever blir hemmasittare kan skilja sig mycket åt. En Skolkurator påstår att det finns lika många anledningar till varför elever blir hemmasittare som det finns hemmasittande elever. Det är dessutom sällan bara en orsak som gör att en elev slutar att komma till skolan, utan oftast en kombination av flera faktorer.

Psykisk ohälsa bland ungdomar är ett folkhälsoproblem som kräver tidiga insatser. Syftet med denna studie var att beskriva hur högstadieskolor arbetade med socialt stöd för att främja en god psykisk hälsa bland elever. En kvalitativ intervjustudie gjordes med sex Skolkuratorer i en stad i sydvästra Sverige. Kvalitativ analys användes som analysmetod där skolans insatser och skolans samarbeten bildade två huvudkategorier med fyra underkategorier. Skolans insatser var de arbetssätt, metoder och samarbeten som förekom i skolan och som användes av skolans olika aktörer för att främja elevernas hälsa.

The aim of this study was to investigate how school counselors experienced collaboration with social services and whether they felt they have the ability to improve upon this collaboration. The empirical data consists of qualitative interviews with eight school counselors from public schools, ages 13 to 15, in eight separate municipalities in the Stockholm area. The main results showed that the school counselors recognized the positive benefits from collaboration, but that they in practice experienced difficulties turning this into a high-quality collaboration. The school counselors experienced that due to uncertain expectations in the collaboration it led to unclear distribution of areas of responsibilities. The school counselors expressed small or no possibilities for them to improve upon collaboration but pointed out that higher commitment and a positive attitude are valuable attributes to improving collaboration.

The Swedish school in today?s society is multicultural. One of the main questions is how to integratethese students in the Swedish society. The purpose with the study is to explore how schoolcounsellors? work to promote the integration of multicultural students and what factors can influencethe integration of these students.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kuratorerna på gymnasieskolan upplever bemötandet med elever som provat eller använder narkotika. Fokus i undersökningen låg på vilka kunskaper kuratorerna ansåg sig behöva för att kunna bemöta eleverna på bästa sätt, hur detta bemötande går till samt om de ansåg att något behövde förbättras eller förändras för att bemötandet skulle kunna fungera bättre. Jag valde att utföra semistrukturerade intervjuer med gymnasieskolans kuratorer i två kommuner i Norrbotten. De utförda intervjuerna har analyserats med hjälp av diskursanalys för att lyfta fram de diskurser som framkommit vid intervjuerna. Med hjälp av professionsteorin har jag, som bakgrund, beskrivit kuratorns framväxt.

The purpose of our studyis to investigate how the changed Education Act in Malmoe affects the work of school counselor in elementary school and how it further may affect the work. We were also investigating counselors? views on the politically increasing transparency of student health that comes as a result of the new school organization in Malmoe. To obtain our results, we have chosen to use a qualitative research interview, where we have chosen a semi-structured interview form. We have chosen two theories, Foucault -power and discipline and organizational theory.

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka hur skolpersonalen upplever det stöd som finns tillgängligt för eleverna på skolan. Studien genomfördes på en skola i Västsverige där tillvägagångssättet i studien var intervjuer med sex personer ur skolpersonalen. Deltagarna i undersökningen var sex personer med olika arbetsuppgifter på skolan där professionerna: skolsköterska, Skolkurator och lärare innefattades. Metoden som användes var kvalitativ metod. Det finns väldigt få forskningsrapporter som belyser frågeställningar om elevhälsans tillgänglighet sett ur ett personalrelaterat perspektiv inom den kvalitativa forskningsmetoden.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur yrkesverksamma inom socialt arbete ser på fenomenet e-mobbning bland dagens ungdomar. Undersökningen har byggt på fyra kvalitativa intervjuer gjorda på en Skolkurator, en högstadielärare, en polis som arbetar med ungdomsproblematik samt två kuratorer  på BUP. Analysen har sedan sin grund i respondenternas svar samt tidigare forskning om ämnet e-mobbning. Rapporter från etablerade svenska organisationer som exempelvis Friends och BRIS har också studerats. Resultatet visade att e-mobbning är ett växande problem bland barn och unga både i skolan och på deras fritid.

In Sweden there is an integration policy and a policy for national minorities. The integration policy aims to integrate newly arrived immigrants (nyanlända invandrare), whereas the minority policy aims to maintain and strengthen the rights of the national minorities. The national minorities are though, at times, included into the integration policy, even though they hold a minority status in Sweden. This paper aims to, through discourse analysis, investigate the research question: ?how is the content of integration referred to, when it is related to immigrants, contra when it is related to national minorities?.