Syfte:Vårt övergripande syfte med studien är att studera sambandet mellan dyslexi och socio- emotionella faktorer. För att uppnå syftet har vi valt att fokusera på nedanstående områden:? självbild/självförtroende/självkänsla ? hur skolarbetet fungerar ? egen arbetsinsats och resultat? hur lärare och Skolkamrater bemöter eleverna ? vilken förståelse eleverna upplever att lärare och Skolkamrater har? framtidstankarMetod: Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie på två gymnasieskolor i Västsverige. Respondenterna är sex gymnasieungdomar som har diagnosen dyslexi. Bearbetningen av materialet var att läsa, sortera och diskutera samtliga intervjuer många gånger för att på så sätt skapa kategorier samt hitta skillnader och likheter i svaren.

Suicide is the ultimate outcome of mental illness and is a big and serious problem in society. About 1500 persons commit every year suicide in Sweden and many more engage in suicidal behaviour. This review aims at, from research studies from the 21th century, find out the knowledge of riskfactors regarding the risk for committing suicide among adolescents. The research questions are: What does research say, from a psychobiological perspective, about riskfactors among adolescents regarding the risk for suicidal behaviour? How much does genetic factors have an effect on the risk for suicidal behaviour among adolescents? and : What is the importance of environmental factors such as family connections, friends and school environment concerning suicidal thoughts among adolescents?The method that is used in order to answer these questions is a researchreview including ten research-studies.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka integrerade rullstolsburna ungdomars möjligheter och begränsningar till fysisk aktivitet i skolan.? Vilken påverkan har den fysiska skolmiljön, och på vilket sätt har miljön anpassats?? Vilka begränsningar och vilka möjligheter ser ungdomarna själva finns för att utöva fysisk aktivitet i skolan?? Hur ser lärare på begränsningar och möjligheter till att ungdomarna ska kunna utöva fysisk aktivitet i skolan?? På vilket sätt påverkar de andra eleverna den rullstolsburnes fysiska aktivitet i skolan?MetodI studien deltog tre elever med ryggmärgsbråck, alla pojkar (14-17 år), och som var integrerade i den vanliga skolan, samt tre lärare varav två män och en kvinna (30-51 år). Vi genomförde en kvalitativ intervju med varje deltagare. Intervjuerna var mellan 15-30 minuter långa. Frågorna ställdes utifrån två olika intervjuguider, en för barn, och en för vuxna.

Bakgrund: 2010 presenterade SCB en undersökning om hur 403 000 jobb tillsattes (GP2010). 79 000 av dessa tjänster tillsattes via personliga kontakter och ytterligare 100 000där arbetsgivaren själv kontaktade den arbetssökande. Denna trend i användandet av detsociala kontaktnätet får stöd av Lena Hensvik, doktorand i nationalekonomi, i tidskriftenFramtider (2012). Hon skriver att den sociala omgivningen såsom grannar,Skolkamrater, tidigare kollegor och föräldrar har stor betydelse för hur vi får anställningeller inte. Hon menar att kontaktnätet är en viktig självinvestering då vårdandet av ensnätverk uppenbarligen kan underlätta jobbsökandet.

Sammanfattning Fridvall, Maria (2010) ADHD i grundskolan Fem klienters berättelser om sin skoltid Denna studier handlar om fem klienters upplevelser av sin egen tid i grundskolan. Gemensamt för intervjupersonerna är att de har fått diagnosen ADHD och att de, under intervjutillfället, befanns sig inom Kriminalvårdens regi, de var placerade på en anstalt. Studient undersök hur skolgången har upplevts av några unga män med kriminell belastning och en ADHD-diagnos samt vilka faktorer, företeelser och handlingar som de har upplevt som positiva respektive negativa. Syftet med denna undersökning är, att utifrån några klienters egna berättelser om sin skolgång, försöka finna gemensamma drag, gemensamma mönster som vi pedagoger kan lära oss av och utveckla i vår egen undervisning och vårt eget bemötande av våra elever med diagnosen ADHD. Den första delen av uppsatsen består av en kunskapsgenomgång om diagnosen ADHD samt en metoddel. I den andra delen av uppsatsen redovisas resultat/analysen samt sammanfattning/diskussion. Metoden jag valt att arbeta efter är en delad förståelse-modell, med inriktning mot den narrativa intervjumetoden. Jag har valt att undersöka hur skolgången har upplevts av unga män med kriminell belastning och en ADHD-diagnos samt vilka faktorer, företeelser och handlingar inom skolan som upplevts som positivt/negativt.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur ungdomar hanterar normer kring kön och sexualitet.De centrala frågeställningarna är:Hur positionerar ungdomarna sig i förhållande till samhällets rådande diskurser kring kön?Hur beskriver ungdomarna omgivningens reaktioner?Hur förhåller ungdomarna sig till omgivningens reaktioner och förväntningar? Tidigare forskning visar att ungdomar som står utanför samhällets normer kring kön och sexualitet mår sämre än andra ungdomar. Vidare finns det forskning som tyder på att ett könsstereotypt förhållningssätt fortfarande dominerar inom socialt arbete med ungdomar, och att detta inskränker ungdomarnas rörelsefrihet.Uppsatsen är en kvalitativ abduktiv studie som utgår ifrån ett queerteoretiskt perspektiv. I grunden ligger ett poststrukturalistiskt synsätt och ett socialkonstruktivistiskt sätt att se på världen som skapad i tid och rum. Insamlingen av empiri har skett genom halvstrukturerade intervjuer i realtid på internet med hjälp av ?messenger?.

Olander, C. & Zelmerlöw, L. (2015). Högskolan, Kristianstad. Speciallärarprogrammet. Det övergripande syftet med vår studie är att belysa TAKK i grundsärskolan ur olika perspektiv.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur unga HBT-kvinnor (homosexuella, bisexuella och transpersoner) som blivit utsatta för diskriminering, kränkningar, hot, hat och våld på grund av sexuell läggning/identitet talar om hotet, våldet och utsattheten och hur de upplever om-givningens syn på deras sexualitet och omgivningens reaktioner på hotet/våldet. Jag vill även undersöka hur dessa upplevelser påverkar deras självbild, deras sätt att hantera upplevelserna och deras sätt att uttrycka sin sexuella identitet.Mina teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktionism och poststrukturalism, med fokus på queerteori, feministisk teori och diskursanalys. Datainsamlingen baseras på kvalitativa inter-vjuer. Genom att fokusera på tre teman, händelser, uteblivet stöd och konsekvenser tolkas (läses) materialet med hjälp av diskursanalys, ett narrativt perspektiv och genom att tydliggöra vilka (o)möjliga positioner som deltagarna i studien intar till den dominerande diskursen. I HBT-tjejernas berättelser får vi del av en komplex bild av utsatthet på grund av sexuell läggning.