Syftet med uppsatsen är att granska framställningen av satslära i fem läroböcker som i dag används i grundskolans senare årskurser. Två av dessa är renodlade grammatikböcker medan tre är icke renodlade grammatikböcker.Min metod är undersökande/klassificerande, och jag jämför mitt resultat med två tidigare studier av grammatikavsnittet i läroböcker.Resultat visar att de renodlade grammatikböckerna skiljer sig från de icke renodlade genom att upprepade gånger ha en ansats i beskrivningssättet som samspelar med "normen", dvs. den språkvetenskapliga beskrivning av det svenska språket som representeras av t.ex. Svenska Akademiens grammatik (1999). De framställningar av satslära som står närmast normen är också vid en del tillfällen inkorrekta och vid flera tillfällen motsägelsefulla.

Denna studie baserar sig på det faktum att Läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf94) slår fast att skolan i allmänhet och de utbildade lärarna i synnerhet ska arbeta för att alla elever ska stimuleras till att utifrån sina förutsättningar och behov få vidareutvecklas i sitt lärande. I detta arbete spelar elevers motivation en avgörande roll. Syftet med studien består i att beskriva lärare och elevers motivation vad gäller grammatik och grammatikundervisning i tyska samt att ge en förståelse för relationer däremellan. Studien innefattar både en enkät-undersökning, som besvarats av elever vid en gymnasieskola i en kommun i Norrbotten, och en kvalitativ undersökning, där fyra gymnasielärare i tyska tillfrågats. Lärarenkäten har utförts och analyserats med hjälp av metoden self report.