Tidigare studier visar att det finns en rad yttre faktorer som påverkar skolans friluftslivsundervisning negativt. Tid, skolans närmiljö, organisation och ekonomi är faktorer som på olika sätt är av hindrande art. Utöver dessa faktorer finns det andra faktorer kan vara svårare att identifiera men som också påverkar om och på vilket sätt friluftsliv genomförs i skolan. Det huvudsakliga syftet med denna studie är att få en förståelse för hur idrottslärare tolkar och tänker kring begrepp som kan relateras till friluftsliv och som finns i ämnets kursplan. För att identifiera hur begreppen beskrivs och vilka värden som lyfts fram, vilket är något som kan avslöja hur man ser på friluftslivet och dess roll i skolan, har jag använt ett kvalitativt arbetssätt och gjort intervjuer.

I läraryrket finns olika delar av yrkesetik som styr lärares handlande och inom denna etik finns olika former av ansvar. Denna studie behandlar lärares syn på ansvar kopplat till skolans antimobbningsarbete. Syftet är att belysa skolpersonalens uppfattning om ansvar samt deras synpunkter och värderingar kring ansvar kopplat till just antimobbningsarbete.Studien fokuserar både på det juridiska och det moraliska ansvaret som ligger på skolans personal i antimobbningsarbetet. Metoden för insamlingen av studiens empiriska material är kvalitativa intervjuer genomförda med två rektorer och åtta lärare i två olika delstudier.Resultatet i studien visar att respondenterna är eniga i de båda delstudierna kring att ansvaret för ett fungerande antimobbningsarbete ligger på all personal på skolan. Det resultat som skiljer sig mest mellan de två delstudierna är synen på ansvar.

Denna studie syftar till att undersöka föräldrars upplevelser i samband med att deras barn kallas till möte med Ungdomsteamet i Örebro, vid oro för droganvändning. Med studiens syfte som utgångspunkt, valdes en kvalitativ intervjumetod och insamling av empiriskt material skedde genom semistrukturerade intervjuer via telefon. Intervjumanualen konstruerades utifrån de frågeställningar som valts och delar av den litteratur som använts i studien. Det insamlade materialet från intervjuer med sex personer utgör underlag för resultatet och tolkas främst utifrån Hübinettes litteratur om drogpreventivt arbete, stämplingsteori och ekologisk systemteori. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna var positivt inställda till Ungdomsteamets arbetssätt, oavsett vad drogtestet visade.

Denna uppsats behandlar historieskrivningen rörande Gustav III i skolans läroböcker i historia. Studiens syfte är att undersöka och redogöra för hur framställningen av Gustav III i svenska läroböcker riktade till mellanstadiet har sett ut och förändrats under åren 1902-2005. Vidare är syftet att studera huruvida denna framställning är redovisad som en beskrivande, berättande eller som en argumenterande historia efter Tom Wikmans teori om historieskrivning i läroböcker. Uppsatsens slutliga syfte är att undersöka hur Gustav III har framställts som person och som regent, samt hur hans politik och politiska beslut har blivit presenterade. Det källmaterial som studien bygger på är sju läroböcker tryckta mellan åren 1902-2005.

I media förs en debatt om var lärande bör ske samt hur det ska gå till. Utomhusundervisning kan vara en tänkbar lärandemetod. På senare tid har det blivit allt mer inne att vara ute bland skolans lärare. Denna studies syfte är att belysa vilka uppfattningar lärare har om undervisning utomhus och dess betydelse för elevers lärande. Eftersom dagens skola är målstyrd så är det upp till varje lärare att själv avgöra hur undervisningen ska utformas.

SammanfattningTrots att matematik är ett av skolans populäraste ämnen under de tidiga skolåren sjunker elevers intresse och deras motivation för det i skolans senare år. Av undersökningar framgår det att de flesta grundskoleelever har negativt inställning till matematik och ämnet upplevs som tråkigt, obegripligt och tungt. De flesta forskare är eniga om att antalet intresserade elever skulle ha varit större om skolmatematiken hade varit mer matematik och mindre räkning. Syftet med detta examensarbete är att undersöka och analysera elevers upplevelser av ämnet matematik i en grundskola. Med hjälp av denna studie har vi försökt att ta reda på faktorer som kan påverka elevers inställningar till ämnet både positivt och negativt.

Syftet med studien var att undersöka hur skolpersonal upplever sitt arbete med ensamkommande flyktingbarn mellan 12 och 19 år, i både högstadieskola och gymnasieskola vid två orter i norra Sverige. Frågeställningarna för studien berörde ämnen som attityder, integrering samt skolpersonalens upplevelser av sitt arbete och de ensamkommandes situation. Detta är en kvalitativ studie som bygger på sju semistrukturerade intervjuer som genomförts med personal från två skolor. Meningskoncentrering har varit inspirationen för att bearbeta de insamlade data vi haft. Resultatet visar att skolpersonalen upplevde sitt arbete med de ensamkommande flyktingbarnen som något viktigt och att en majoritet visade ett stort engagemang när det kom till arbetet med målgruppen.

Den här uppsatsen handlar om hur elever på gymnasienivån upplever omklädningsrummet före och efter lektionen i samband med idrott och hälsa lektionerna, samt om det har någon påverkan på lektionen eller den psykiska hälsan. Syfte är att undersöka hur miljön i omklädningsrummet uppfattas av gymnasieelever i samband till idrottslektioner. Vi kommer att utgå ifrån Maslows teori om behovstrappan för att få fram det svar vi söker. Arbetet tar upp problemet om omklädningsrummet efter vad eleverna sagt under intervjun. Vi har intervjuat oss framtill hur det egentligen ser ut på gymnasieskolornas omklädningsrum och vad som egentligen ligger till grund till varför eleverna känner som de gör.

Denna studies syfte är att undersöka vilken uppfattning särbegåvade individer har av det svenska skolsystemet. Anser de att skolan gör det som krävs för att hjälpa dessa individer eller borde de få stöd från skolan i högre grad? Är det accepterat att vara särbegåvad i den svenska skolan eller kan det rentav vara till nackdel? Är det viktigt att man får utnyttja sin potential eller är det viktigare att alla elever uppnår samma mål? För att få fram vad de särbegåvade individerna tycker om detta har jag valt attgenomföra en enkät bland medlemmar i Mensa (en förening som samlar personer som presterat ovanligt bra på intelligens­test) för att sedan sammanställa resultaten och försöka koppla dem till vad som sägs i den pedagogiska litteraturen om dessa frågor. Studien visar att de särbegåvade individerna generellt sett anser att skolan i väsentligt högre grad skulle kunna stödja sådana elever. De anser dock inte att detta får ske på bekostnad av andra elever, utan att det är viktigare att de svaga eleverna får möjlighet till hjälp att uppnå skolans mål.

Vi har i vårat examensarbete tagit fram en e-marknadsplats i för Högskolan Dalarna. Marknadsplatsen är programmerad i asp.NET och vb.NET. Fram tills idag har skolans anslagstavlor använts flitigt för annonsering av, inte bara studentlitteratur, utan allt från pennor till bilar. Högskolan Dalarna har därför en önskan om att få en e-marknadsplats där studenter har möjlighet att annonsera..

Mitt syfte är att undersöka om och hur rektorer upplever att barnkonventionens artikel 12, vilken innefattar att alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad, tillämpas i skolans verksamhet. Mina frågeställningar är; (1) Upplever rektorer att elevers åsikter blir hörda i skolans verksamhet? (2) I vilken utsträckning upplever rektorerna att eleverna får vara delaktiga och ha elevinflytande och vilken betydelse har dessa för skolans verksamhet? (3) Upplever rektorer att eleverna får vara med i en beslutsprocess? Förenta nationerna (FN) arbetade fram en konvention om barnens rättigheter, barnkonventionen, 1989. En konvention innebär regler som flera länder arbetat fram och kommit fram till att de skall följa. När barn lär sig i tidig ålder om mänskliga rättigheter, jämställdhet, människors lika värde och hur ett demokratiskt samhälle fungerar kommer det gynna samhället i längden.

Hur ritar man en bra skola? Rolig, stimulerande, trivsam och trygg. Frisinnad nog att delta i skolans process av ofärdighet i idog strävan mot ständigt nya färdigheter. Som utvecklas hand i hand med eleven, läraren och pedagogiken..

Intentionen med denna studie är att studera på vilket sätt Skolverket problematiserar modersmålsstödet och mo-dersmålsundervisningen i den svenska skolan. Med diskursanalys som grundläggande metodologisk och teoretiska utgångspunkten har avsikten varit att genom skolverkets rapport Flera språk fler möjligheter (2002), belysa moders-målsstödets situation, dess intentioner, samt också dess konsekvenser för såväl individen som samhället. Därtill är syftet att beröra eventuella ideologiska föreställningar som framkommer, såväl Skolverkets som andra aktörer som har del i rapporten. Av analysen har det bland annat framkommit att modersmålsundervisningen befinner sig i ett såväl rumsligt tidsmässigt utanförskap i förhållande till skolans övriga reguljära undervisningsmiljö. Enligt skolverket bör det ligga i skolans intresse att i praktiken införliva och integrera modersmålsundervisningen, dels för att skapa bättre förutsättningar för modersmålsstödet som undervisningsmetod, men också för att på detta sätt skapa en all-män förståelse för modersmålsundervisningens roll i ett pluralistiskt och demokratiskt samhälle.

Bakgrunden till arbetet finns i skolreformens intentioner med förskoleklassen. En skolreform som sedan införandet 1998 föreskriver att förskolans pedagogik och skolans didaktiska inriktning ska mötas i förskoleklassen. Syftet med denna studie var att undersöka om tesen om en skolifierad förskoleklass stämmer samt ta del av förskollärarnas tankegångar kring deras förskoleverksamhet i två förskoleklasser. För att uppnå syftet formulerade vi en frågeställning som skulle ge oss svar på om den skollika undervisningen eller förskolepedagogiken dominerade i verksamheterna vi tittade på och vi gav förskollärarna möjlighet att ge sin syn på verksamheten i ett samtal respektive intervju. Resultatet visar att i ena klassen är den skollika undervisningen framträdande medan det i den andra är förskolepedagogiken som dominerar.

För oss som lärare i ämnen där kost är ett viktigt område att undervisa om är det intressant attundersöka kostrelaterade forskningsproblem. På en gymnasieskola utanför Göteborg serverasdet gratis frukost till eleverna. Skolan gör detta för att de elever som av olika skäl inte kan ätafrukost hemma ska ha möjligheten till detta och därmed öka sina förutsättningar för att på ettbra sätt tillgodogöra sig undervisningen.Studiens syfte är att utvärdera skolans kostnadsfria frukostservering. Vilka är det egentligensom äter frukost i skolan? Den avser även att ta reda på vad eleverna väljer att äta när de harmöjligheten att äta en näringsriktig frukost och hur deras uppfattningar kring frukostensbetydelse för koncentrations- och prestationsförmåga samt sötsuget ser ut.Enkätundersökningen genomfördes under två morgnar samma vecka, en onsdag och enfredag, med totalt 90 deltagande elever.Resultatet visar att de som äter frukost i skolan inte är de som skolan syftar att nå med sinsatsning.