Jag har med kritisk diskursanalys som metod och teori undersökt hur det politiska partiet Sverigedemokraterna (SD) och den värdekonflikt som finns mellan dem och skolans värdegrund framställs i samhällskunskapsböcker. Texterna jag analyserat är beskrivningar och förklaringar av begrepp, företeelser och ideologier som tillskrivs SD i läroböckerna. SD beskrivs som ett litet parti i förändring som tjänar en oförtjänt stor roll i partipolitiken. Att de kommit in i det etablerade politiska sammanhanget är på grund av att de försökt städa rent partiet från främlingsfientlighet och rasism. SD beskrivs vara konservativt, nationalistiskt och främlingsfientligt samt motståndare till mångkultur, vill assimilera invandrare och stoppa invandring till Sverige.

I lärarutbildningens allmänna utbildningsområde tre ingår det ett examensarbete. Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur mycket pedagogerna i skolans tidigare år arbetar med att undervisa i utomhusmiljö. Enligt olika studier har det visat sig att barn idag tillbringar mindre tid ute i naturen.För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av kurs och referenslitteratur i utomhuspedagogik samt litteratur som jag haft i kurser tidigare i lärarutbildningen. Jag har valt att göra en kvantitativ undersökning.Syftet med min undersökning är att få kunskap om, när och hur ofta pedagogerna använder skolans närmiljö när de undervisar. Samt vad de ser för möjligheter och hinder.

Skolans styrning genom användande av läroplaner och kursplaner kan skilja mellan två olika länder. Vilka dessa skillnader kan vara mellan Sverige, som ett industraliserat i-land och Kenya som en gammal koloni ännu under utveckling inom ämnet biologi är vad detta arbete är tänk att behandla. För att kunna utföra en bra jämförelse mellan de två kursplanerna har jag valt att studera läroplansteori. Läroplansteori formulerar hur innehåll för utbildningar, hur formulering av utbildningens mål och hur innehållet organiseras. Teorierna visar hur samhällets struktur påverkar skolans utformning och styrningsmetoder.

Denna studie har haft till syfte att ur fritidspedagogernas perspektiv undersöka hur fritidshemmets fysiska inomhusmiljö fungerar i samverkan med skolan. Vilken plats har fritidshemmet i dagens integrerade skola? På grund av denna integration med grundskolan som pågått sedan 1980-talet då fritidshemmet flyttade in i skolans lokaler, ville vi undersöka hur förutsättningarna för personal på fritidshem att bedriva pedagogisk verksamhet såg ut. Detta gjorde vi genom intervjuer med fritidspedagoger och skolledare samt observationer av hur den fysiska inomhusmiljön såg ut på ett antal fritidshem. Det vi såg var att fritidshemmets lokaler var väldigt olika utformade.

Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur pedagoger i förskoleklassen uppfattar sitt uppdrag samt om det är förskolans eller skolans tradition som påverkar arbetet i förskoleklassen. Forskningsfrågorna handlade om syftet med förskoleklassen och på vilket sätt lärarna arbetar för att uppnå detta. Eftersom förskoleklassen är en syntes av förskolan och skolan har vi fördjupat oss i deras traditioner och därefter gjort kvalitativa intervjuer med fem pedagoger i förskoleklassen. Resultatet visade att det finns två olika syften med förskoleklassen. Flertalet av pedagogerna ser på förskoleklassen som skolförberedande men en uttryckte också ett syfte som mer relaterar till att barnen ska få lära för sin egen skull, här och nu.

Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningar som olika lärare har om ledarskap. Ledarstilar är en del av begreppet ledarskap och används också i arbetet. Studien omfattas av två förskollärare och två lärare för skolans tidigare år och har en kvalitativ ansats som är en småskalig studie bestående av observationer och inter­vjuer för att som forskare kunna bilda sig en förståelse om det undersökta fenomenet. I resultatet framkommer det att samtliga lärare har olika uppfattningar kring sitt ledarskap i praktiken och det synliggörs under många av observationerna att lärarna använder olika ledarstilar vid ett och samma tillfälle. Det visar sig en skillnad mellan de olika lärarnas sätt att leda sin undervisning och det synliggörs att förskollärarna ser till barnens behov i utformandet av verksamheten och i skolan visar det sig genom att lärarna har mer fokus på uppgiften.

Abstrakt  Skolans uppdrag är många. Ett av dem är att genomföra systematiskt kvalitetsarbete, kvalitetssäkra undervisningen och inkludera eleverna i detta. Syftet med denna studie var att undersöka ett antal lärares grundsyn på begreppet kvalitet samt hur de ansåg sig använda kvalitetsredovisningen i arbetet.  Ytterligare avsågs studien utforska hur eleven involveras i kvalitetsarbetet. De frågeställningar som låg till grund för denna studie var; Hur tolkar de intervjuade lärarna begreppet kvalitet och hur anser de sig arbeta med kvalitetsredovisningar.

Denna studie baseras på kvalitativa intervjuer av förskolechefer vid nio föräldrakooperativ. Syftet är att undersöka hur dessa arbetar med hållbar utveckling i praktiken samt vilka hinder och möjligheter de ser i det arbetet..

I skolverkets rapport 353, som kom 2011, där utvärdering av befintliga antimobbningsprogram har gjorts kan de ej rekommendera något av programmen. Trots att fler elever påpekar att skolorna har blivit bättre på att arbeta aktivt mot mobbning, så minskar inte antalet mobbade på skolorna (Socialstyrelsen, 2009). Vår studie syftar till att kartlägga hur en skola lyckas nå ut med sin antimobbningsplan till eleverna. Skolan där studien är gjord har ett eget utformat antimobbningsprogram där vi via enkäter tar reda på om och hur eleverna uppfattar skolans förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling. Dessa enkäter har innehållit öppna frågor i förhoppning om att få eleverna att tänka efter på hur de svarar.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns någon betydelse av den fysiska arbetsmiljön i förhållandet till lärandet. Undersökningen är gjord med hjälp av litteraturstudier och enkäter som besvarats av elever på fem yrkesförberedande program i årskurs två.  I resultatet framkom elevernas syn på skolans och den arbetsplatsförlagda utbildningens fysiska lärandemiljö. Exempel på förhållanden som eleverna uppmärksammade var ventilation, ljus, måltidsmiljön och läraren. Enligt litteraturstudierna var det ett flertal faktorer i den fysiska arbetsmiljön som påverkar lärandet såsom ljud, ljus, ventilation och underhållsskicket av arbetsmiljön.Nyckelord: Lärande, fysisk arbetsmiljö, ergonomi, skolans innemiljö, måltidsmiljö..

Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv synliggöra genusmönster i skolans idrottsundervisning. Detta för att bidra till kunskap om och förståelse för hur genusmönster kan prägla idrottsundervisningen ur ett såväl barn- som genusperspektiv. Om tidigare könsmönster, speciellt i skolans idrottsämne, ska kunna förändras måste vi få mer kunskap om barns tankar kring detta. Enligt Halldén (2003) är barns inflytande betydelsefullt vid förändringar av barnens rätt i samhället. I studien problematiseras frågeställningarna enligt följande:?Hur uppfattar pojkar och flickor i de tidiga åren i grundskolan skolans idrottsämne ur ett genusperspektiv??Vilka positioner och relationer skapas av pojkar och flickor inom ramen för skolans idrott i de aktuella klasserna?I studien användes kvalitativa undersökningar med observationer av idrottslektioner samt enskilda elevintervjuer för att få inblick i elevernas perspektiv på skolans idrottsämne.

Undersökning av hur skolor i Dalarna och Skåne arbetar med fysisk aktivitet i skolans dagliga verksamhet utöver idrottstimmarna, kopplat till läroplanens mål om daglig rörelse inom ramen av hela skoldagen. .

I det här arbetet har ombildningen av en traditionell kommunal skola till profilskola belysts och ställts mot en modell för skolutveckling i form av frirumsmodellen. Syftet var att belysa styrkor såväl som svagheter i skolans förfarande och att arbetet ska kunna fungera som stöd för andra skolor som står inför liknande förändring. Processen har dokumenterats fortlöpande under ett års tid genom deltagande observationer, enkät- och inkätundersökningar och intervjuer. Den fallskola som var föremål för studien är en enhet med grundskola och träningsskola. Utvecklingsarbetet skulle resultera i en profil med inriktning Äventyr & Miljö.

Hållbar utveckling är ett omtvistat och komplext begrepp med många tolkningsgrunder och en diffus definition. Trots detta står det tydligt framskrivet i både styrdokument och skollag att det skall undervisas om hållbar utveckling i skolan. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur två gymnasielärare och tio elever uppfattar begreppet hållbar utveckling, samt vad de anser om undervisning för hållbar utveckling. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Analysen av intervjumaterialet gjordes med en fenomenografisk ansats.

I början av 1990-talet genomfördes en rad reformer i svensk skola. En av dessa reformer kallas för kommunaliseringen av skolan. I detta examensarbete diskuteras konsekvenserna som kommunaliseringsreformen innebar för skolans didaktiska tillvaro, samt för lärarprofessionen och skolans likvärdighet, med utgångspunkt i några intervjuade lärares och rektorers tankar och åsikter om förändringen. Aktuell forskning på området presenteras och undersökningsresultaten tolkas tillsammans med denna i en analytisk del. Undersökningen utgörs av kvalitativa intervjuer med lärare och rektorer som arbetade i skolan både före och efter reformens införande och därför själva kan relatera till förändringen.