Uppsatsens syfte är att undersöka några orsaker till innehållsförändringen i skolans kristendomsämne under 1940- och 1950-talet fram till tillkomsten av grundskolans läroplan 1962. Metoden är en litteratur- och dokumentstudie där material från betydelsefulla utredningar, läroplaner och några viktiga personer finns med vilka kan sägas ha påverkat processen.Läroplaner har sedan början av nittonhundratalet mer eller mindre varit föremål för omprövning och förändring och det finns många skäl till den utvecklingen. År 1946 tillsattes på regeringens begäran en skolkommission vars syfte var att reformera skolan. Resultatet av deras arbete blev den svenska grundskolereformen som fick sitt genombrott genom 1962-års läroplan. Kristendomsämnet har traditionellt innehaft en stor plats i den svenska skolan.

Detta är en studie om hur elevinflytande kan möjliggöras i dansundervisningen på gymnasieskolans estetiska program. Danseleverna tränar konstnärlig dans för scenen, med rötter i västerländska danstraditioner. Det är i mötet mellan skolans styrdokument och dansundervisning som mästarlära, som studien rör sig. Jag har använt mig av halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer och ställt frågor till några danslärare med lång erfarenhet av att undervisa i dans. Utifrån några valda mål i ämnet Dansteknik har jag formulerat ett antal intervjufrågor.

Detta är en studie om hur elevinflytande kan möjliggöras i dansundervisningen på gymnasieskolans estetiska program. Danseleverna tränar konstnärlig dans för scenen, med rötter i västerländska danstraditioner. Det är i mötet mellan skolans styrdokument och dansundervisning som mästarlära, som studien rör sig. Jag har använt mig av halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer och ställt frågor till några danslärare med lång erfarenhet av att undervisa i dans. Utifrån några valda mål i ämnet Dansteknik har jag formulerat ett antal intervjufrågor.

Syftet med vårt examensarbete är att belysa hur undervisningen i skolan utformas så att elever får kunskap om hållbar utveckling och att arbetet mot en hållbar utveckling blir en integrerad del av skolan och elevernas handlingar i vardagen. Ett annat syfte är att konkretisera hur undervisningen i skolan utformas så att arbetet mot en hållbar utveckling skapar möjlighet för eleverna att få nya insikter om hur de praktiskt kan agera och göra miljömässiga val. Den metod vi har använt är en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer. Resultatet av arbetet är att det finns olika arbetsmetoder för att nå en mer hållbar utveckling och att skolor och lärare kommit olika långt i undervisningen. Förhållningssättet till miljön och hållbar utveckling är något som genomsyrar hela skolan för att ge en helhetsbild för eleverna..

Syftet med denna studie är att belysa och kartlägga vilka metoder specialpedagog och pedagoger använder sig av på en förskola och tre grundskolor i en kommun och på två olika stadier när de upptäcker en elev som avviker kunskapsmässigt och/eller emotionellt/socialt, samt vad detta får för pedagogiska konsekvenser i skolvardagen. I den halvstrukturerade intervjuformen sökte jag i huvudsak svar på följande frågor. Vad är det hos eleven som pedagogerna inom förskolan och grundskolans två stadier samt specialpedagog betraktar som avvikande vad gäller kunskapsmässig och/eller social, emotionell utveckling? Hur ser en kartläggning ut av en elev som man anser avvika och vem initierar denna kartläggning? Vad händer konkret i förskol/skolsituationen med ledning av resultaten som framkommer vid kartläggningen/utredningen? Hur ser uppföljning och utvärdering av kartläggning/utredning ut för den enskilde eleven i behov av stöd? Vari består skillnader och likheter mellan pedagogkategorierna vilka ingick i undersökningen utifrån deras syn på ovannämnda frågeställning. Resultatet i denna studie visar att det föreligger skillnader i sättet att se på elever vilka anses avvika på skolans två stadier gentemot förskolepedagogens syn på desamma.

Detta examensarbete undersöker elevers och lärares syn på skolans fysiska miljö och dess betydelse för lärande. Undersökningen sker på två gymnasieskolor i en och samma stad i Skåne, den ena skolan är en kommunal skola och den andra skolan är en friskola. Syftet med studien är dels att studera hur elever och lärare på gymnasiet förhåller sig till skolans fysiska miljö och vad de har för tankar om hur denna miljö påverkar lärandet, dels att försöka se om det finns några skillnader eller likheter i resonemanget på de två skolorna. Frågeställningar angående upplevelse av fysisk skolmiljö, påverkansmöjligheter samt medel för att ändra den fysiska miljön formuleras. Till detta kopplas en teori angående möjligheter till aktivitet och kreativitet i klassrummet. Resultatet av undersökningen visar att friskolans elever och lärare trivs bättre med skolans fysiska miljö, upplever att de kan påverka miljön mer samt är mer nöjda med utrymmena på skolan än vad den kommunala skolans elever och lärare är.

Vårt syfte med detta arbete är att utifrån observationer, intervjuer och enkätundersökningar ta reda på hur två olika skolor arbetar för att uppfylla det strävansmål om daglig fysisk aktivitet som finns i Lpo94. Detta är något som ligger oss båda varmt om hjärtat och när vi är nyutexaminerade lärare vill vi kunna vara med och både påverka skolans arbete med daglig fysisk aktivitet, och få andra lärare på skolan att förstå hur mycket man vinner när eleverna får röra på sig..

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hållbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att främja en socialt hållbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lätthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frågeställningar; -Vad betyder begreppet socialt hållbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hållbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hållbar utveckling?.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska tidningsmedier skildrar diskursen kring skolans demokratiuppdrag och Sverigedemokraternas framgång i skolvalet år 2010. Vi har i en tidningsstudie undersökt vilka teman och vilka diskurser man kan urskilja i tidningsrapporteringen gällande Sverigedemokraternas framgång i skolvalet. Analysmodellen utgår ifrån orsakerna till fenomenet, problemområdet som sådant samt åtgärder i form av för- och efterarbete. Analysen av artiklarna har påvisat att det i media förmedlas ett allmänt samhällskval över resultatet och att de som får stå till svars för resultatet är skolpersonal som enligt lag skall förmedla den demokratiska värdegrunden. I vårt resultat är det förutom rektorer, SO- och samhällskunskapslärare, som fått stå till svars för värdegrundsarbetet.

I detta arbete görs en värdefilosofisk reflektion över begreppet grundläggande värden i skolans värdegrund. Jag finner grund för tre möjliga tolkningar av begreppet; grundläggande värde som egenvärden, grundläggande värden som konventionella värden och grundläggande värden som målvärden. Jag undersöker också några möjliga konsekvenser av att se grundläggande värden som synonyma med någon av dessa tre möjliga definitioner. Sammanfattningsvis diskuterar jag några möjliga konsekvenser av detta arbetet för läraren. .

Utveckling av en transponder som med befintliga tekniker erbjuder möjlighet att, över stora avstånd, lokalisera gods utom- såväl som inomhus..

Syftet med arbetet är att se hur begreppet hållbar utveckling presenteras i svenska läroböcker inom ämnet geografi vid gymnasiet. Jag har även haft som syfte att undersöka förhållandet mellan läroböckernas texter med det rådande forskningsläget kring begreppet hållbar utveckling. För att få svar på frågeställningen har jag använt mig av en textanalytisk metod av tre läroböcker som är vanligt förekommande i undervisning i geografi vid gymnasiet. Resultatet visar på att man använt sig av en ytlig presentation av begreppet hållbar utveckling, vilket stämmer väl in på hur man valt att presentera nya händelser som tex. konferenser, rapporter etc.

Syftet med studien är att undersöka hur verksamma pedagoger uppfattar dokumentationens betydelse för den pedagogiska verksamheten och hur de arbetar med dokumentation i det dagliga arbetet för att främja elevernas lärande. Som metod använde vi oss av kvalitativa intervjuer där två pedagoger i förskolan, två pedagoger i förskoleklass och två pedagoger i grundskolans tidigare år (år 1-5) deltog. Resultatet åskådliggör att pedagogerna visar både kunskap och intresse vad det gäller pedagogisk dokumentation samtidigt som det framgår att det finns dilemman i dokumentationsarbetet. Tidsbristen ses som ett problem och det framkommer även att skolans dokumentation till stor del är resultatstyrd..

Entreprenörskapsutvecklingen har blivit ett omdebatterat ämne i dagens samhälle där den svenska regeringen har insett att för att den ekonomiska utvecklingen ska kunna gå framåt så krävs det att fler individer stimuleras till att starta egna företag. Både forskare och politiker anser att det är inom skolsystemet som det är möjligt att mest effektivt påverka individer och därför bör det vara där som insatser först och främst bör sättas in. Problematiken ligger dock i att ämnet entreprenörskap kan betyda vitt skilda saker beroende på vem som ser på det. Det finns inga konkreta hänvisningar och definitiva svar på hur entreprenörskapsutveckling ska nås vilket försvårar det arbete som läggs ner i syfte att gynna entreprenörskap. En annan aspekt är frågan huruvida Sverige ska satsa på att utbilda fler individer som startar egna företag eller om målet är fler individer som agerar entreprenöriellt?Utifrån teorier om entreprenörskap har jag dels diskuterat svårigheten med ämnet och de definitioner som finns men även hur dessa infallsvinklar kan appliceras i skolmiljön.

Skolan och dess pedagoger, har som uppdrag enligt styrdokumenten att aktivt arbeta med jämställdhet. Genuspedagoger har utbildats för att delge grundläggande kunskaper i genus och jämställdhet till pedagoger ute i verksamheterna. Detta för att pedagogerna ska kunna bemöta flickor och pojkar på ett professionellt och likvärdigt sätt. Examensarbetets syfte är att undersöka hur genuspedagoger arbetar och hur deras kunskaper tas tillvara och tillämpas av andra pedagoger i skolans jämställdhetsarbete. Intervjuer har valts som metod för undersökningen och de intervjuade är tre genuspedagoger samt tre pedagoger som har ett nära samarbete med en genuspedagog.