Undersökning av hur skolor i Dalarna och Skåne arbetar med fysisk aktivitet i skolans dagliga verksamhet utöver idrottstimmarna, kopplat till läroplanens mål om daglig rörelse inom ramen av hela skoldagen. .

I det här arbetet har ombildningen av en traditionell kommunal skola till profilskola belysts och ställts mot en modell för skolutveckling i form av frirumsmodellen. Syftet var att belysa styrkor såväl som svagheter i skolans förfarande och att arbetet ska kunna fungera som stöd för andra skolor som står inför liknande förändring. Processen har dokumenterats fortlöpande under ett års tid genom deltagande observationer, enkät- och inkätundersökningar och intervjuer. Den fallskola som var föremål för studien är en enhet med grundskola och träningsskola. Utvecklingsarbetet skulle resultera i en profil med inriktning Äventyr & Miljö.

Syftet med uppsatsen är, utifrån lärarkårens och föräldrarörelsens synvinkel, få veta om och varför barn och ungas fostran blivit alltmer professionaliserad, vilka roller lärarkåren och föräldrarörelsen haft i denna process och hur ansvarsgränserna mellan hem och skola såg ut och varför. Källor som använts är lärartidningar och föräldratidningar under 1960-1980. Under grundskolans två första decennier fick skolan och olika professionella allt större inflytande över barnens fostran. Lärarkåren bestämde i hög utsträckning villkoren lokalt medan föräldrarörelsens framsteg var ringa. Föräldrarörelsen hade ett betydande inslag av professionella, dock inte skolledare och lärare under 1970-talet..

I början av 1990-talet genomfördes en rad reformer i svensk skola. En av dessa reformer kallas för kommunaliseringen av skolan. I detta examensarbete diskuteras konsekvenserna som kommunaliseringsreformen innebar för skolans didaktiska tillvaro, samt för lärarprofessionen och skolans likvärdighet, med utgångspunkt i några intervjuade lärares och rektorers tankar och åsikter om förändringen. Aktuell forskning på området presenteras och undersökningsresultaten tolkas tillsammans med denna i en analytisk del. Undersökningen utgörs av kvalitativa intervjuer med lärare och rektorer som arbetade i skolan både före och efter reformens införande och därför själva kan relatera till förändringen.

Syftet med denna uppsats är att belysa och analysera elevers attityder till skolansämnen utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Genom elevers attityder kanman få syn på hur de ställer sig till skolans ämnen, jag har valt en kvalitativutgångspunkt och även gjort vissa iakttagelser. I intervjuer kan man få syn påelevers attityder på ett djupare plan, där följdfrågor är möjliga, vilket varbetydelsefull i denna uppsats. Uppsatsen visar på att det finns attityder därkönsrelaterade skillnader i förlängningen får konsekvenser ur ettjämställdhetsperspektiv. De traditionella könsmönster slår ibland igenom där demanliga och kvinnliga kodade ämnena fortfarande ligger djupt rotade i elevernasattityder och ageranden kring vissa av skolans ämnen.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur samhällskunskapslärare behandlar Sverigedemokraterna i sin undervisning och hur det förhåller sig till lärarens syn på värderingar, elevens medborgarskap och Sverigedemokraternas ideologi. Detta sker genom samtalsintervjuer med fyra samhällskunskapslärare. Uppsatsen syftar även till att utifrån partiets åsiktsdokument föra en diskussion kring Sverigedemokraternas ideologiska utgångspunkter och hur dessa överensstämmer med skolans värdegrund. Uppsatsen föreslår att Sverigedemokraterna tillskrivs en högerpopulistisk politisk grundsyn och i åsiktsdokumentens jämförelse med skolans värdegrund bedöms den i flera fall vara problematisk. Partiets krav på assimilering samt delar av dess kritik av islam och mångkultur har setts som svårförenlig med skolans värdegrund.

Uppsatsen ?Mönster i elevernas skolvardag? behandlar hur elever på ett gymnasium använder skolans platser under rasterna, med fokus på fyra centrala begrepp: plats, roll, identitet och tidsgeografi. Utgångspunkten för uppsatsen är läroplanen för gymnasieskolan 2011 samt kursplanen för samhällskunskap 1b, vilket återknyts i det didaktiska undervisningsmaterialet. Vår uppsats är relevant, den ger kunskap kring hur eleverna uppfattar och använder skolans platser under rasterna. Informationen är betydelsefull dels för eleverna men även för lärarna eftersom den främjar gemenskap och motverkar utanförskap.

Svenska rektorer har ett nationellt uppdrag att vara pedagogisk ledare och chef. Det pedagogiska ledarskapet betonas dock allt mer, som en av de viktigaste delarna i en skolledares uppdrag. Pedagogiskt ledarskap kan betyda att vara ledare för en pedagogisk verksamhet, men det kan också innebära att utöva ett ledarskap som är pedagogiskt. Pedagogiskt ledarskap kan ses i relation till skolans mål i läroplanen och det kan vara allt från rektors pedagogiska och metodiska utövanden till en medveten grundsyn som genomsyrar allt det som rektor gör. Begreppet är otydligt och svårtolkat.

Utifrån OECDs analys av PISA (2012) är svenska elever bäst i Norden på att skolka.Syftet med min studie är att belysa hur elever och föräldrar i en årskurs 6 upplever skolans arbete med att främja skolnärvaro och identifiera faktorer som kan främja skolors arbete med elevers närvaro. Mina frågeställningar är följande.Hur upplever föräldrar och elever skolans rutiner vid ogiltig frånvaro?Hur anser föräldrar och elever att rutinerna fungerar?Vad motiverar eleverna att gå till skolan?Vad tror eleverna är orsaker till skolk?Vad anser eleverna att skolan kan göra för att öka skolnärvaron?För att få svar på frågorna valde jag att intervjua 5 elever i årskurs 6 och föräldrarna fick besvara en enkät.Resultatet av intervjuerna visade att eleverna tyckte att lektionernas innehåll och utformning bidrog till huruvida det var roligt att gå till skolan eller inte. Eleverna kände till skolans rutiner vid ogiltig frånvaro och sen ankomst. Skolan kontaktade elevernas föräldrar samma dag om eleverna var frånvarande utan giltiga skäl och den sena ankomsten rapporterades in i skolans plattform.

Elevassistenten - pusselbit eller schackpjäs? En kvalitativ studie om relationen mellan skolans organisation och behovet att anställa elevassistenter.Studiens syfte har varit att undersöka hur skolan organiserar stödet elevassistans till de elever som bedöms vara i behov av särskilt stöd samt vilka faktorer som påverkar att elevassistent bedöms vara den åtgärd som ska ges till elever i behov av särskilt stöd.Genom intervjuer med rektorer vilka, enligt Skollagen, fattar beslut och har det yttersta ansvaret för sin enhets inre organisation, har vi undersökt hur stödet för elever organiseras och var i organisationen elevassistenten befinner sig. Genomgången av tidigare forskning visar hur antalet elevassistenter ökat i skolorna de senaste årtiondena och att elevassistentens uppdrag kan få särskiljande eller inkluderande effekter beroende på hur uppdraget organiseras. Genomgången belyser hur skolor alltmer ger uttryck för att stöd mer borde ges på organisationsnivå men att de inte riktigt lyckas realisera detta i verkligheten utan att stödet ofta sätts in genom att på olika sätt "åtgärda eleven". Litteraturgenomgången visar också på att elevassistenter är en grupp med ytterst varierande utbildning.

Bakgrunden till denna studie är den aktuella brist på jourfamiljer som finns runt om i landets kommuner. Syftet med studien är att öka kännedomen om hur jourföräldrar upplever sitt uppdrag samt varför de valt att vara jourfamilj. De tidigare studier som gjorts visar på att det finns en avsaknad av jourfamiljer, och att det där av finns ett behov av att identifiera fler familjer villiga att ta uppdrag som jourfamilj. Det aktuella kunskapsläget som tidigare forskning visar på ger en bild av att jourfamiljer är ett relativt outforskat område och att jourfamiljernas upplevelser av uppdraget är än mer outforskat. Denna studie har undersökt hur sju jourfamiljsföräldrar från fem olika jourfamiljer beskriver och upplever sitt uppdrag.

SammanfattningAlla former av kränkning är förbjudna i den svenska skolan enligt lag, men i skolan förekommer maktutövning på flera plan, exempelvis mellan lärare och elever, elever emellan och personal emellan. Hur begreppen makt och kränkning definieras och hur maktutövningen påverkar de somverkar i skolan är subjektivt. Att makt och skola hör ihop är självklart men samtidigt motsägelsefullt, eftersom makt och kränkning är två så nära besläktade begrepp att de går in ivarandra. När övergår makt i kränkning?Föreliggande examensarbete analyserar, via diskursanalytisk metod, olika texter från Skolverkets styrdokument, hjälpdokument samt intervjutranskriptioner från en grupp lärare och en grupp elever på en gymnasieskola.

Syftet med denna studie var att unders?ka hur elever upplever att de p?verkas socialt och kunskapsm?ssigt efter att varit placerade i en kommungemensam undervisningsgrupp under en l?ngre tid. Fr?gest?llningarna ?r hur tiden i den s?rskilda undervisningsgruppen p?verkat relationen till andra elever p? skolan samt om eleverna upplevde att det st?d de fick i den s?rskilda undervisningsgruppen var hj?lpsamt f?r l?randet. Genom att anv?nda fenomenografi som metodansats, utforskas elevernas uppfattningar.

I rapporten redovisas en undersökning av hur den svenska nationella läroplanen i grundskolan blir till den genomförda läroplanen i en skolas undervisning/praktik. Frågeställningarna gäller lärares uppfattningar av och skolans arbetssätt för att genomföra målen om elevers ansvar och inflytande. Undersökningen är en fallstudie. Dataunderlaget kommer från intervjuer med lärare och skolans dokumentation. Detta har analyserats med tillämpning av kvalitativ metod.

Undersökningen jämför en teoretisk bas, baserad på Kerstin Bladinis ?Handledning som verktyg och rum för reflektion?, med hur pedagoger i en mellansvensk förskola tänker om specialpedagogens uppdrag och handledningssamtalets funktion.Resultatet visar att även om pedagogerna på ett intellektuellt plan är väl insatta i dessa områden, och känner till specialpedagogens uppdrag såväl som hur handledningssamtalet fungerar och vad det syftar till, så uppstår det ibland i praktiken en form av missförstånd mellan dem och specialpedagogen, där man istället efterfrågar helt andra kvaliteter än de specialpedagogen kan erbjuda. Av intervjuresultaten framträder en bild av att den avgörande faktorn för detta är stress. Pedagogerna beskriver situationer där specialpedagogens kompetens efterfrågas som en sista utväg, då man försökt allt annat och läget är akut. Men befinner sig i ett läge där man kräver snabba, konkreta besked och inte är mottaglig för det processinriktade arbetssätt som kännetecknar såväl specialpedagogens uppdrag som handledningssamtalets funktion.Uppfattningen om stress som en avgörande faktor för kvaliteten på kommunikationen mellan pedagog och specialpedagog styrks av de positiva erfarenheter som uttrycks då specialpedagogen i ett tidigt skede varit delaktig i utvecklingsarbetet kring ett eller flera barn ? och då stressmomentet kunnat elimineras..