Syftet med arbetet är att undersöka hur barn i förskoleklass och ettan tänker kring skolan och sitt eget lärande. Fokus ligger på hur barn ser på skillnader och likheter i förskoleklass och ettan, samt vad de baserar sina antaganden på. Litteratur om bl a förskoleklassreformen, barnperspektiv, barnintervjuer och kvalitativa intervjuer ligger till grund för undersökningen. Arbetet bygger på kvalitativa intervjuer med åtta förskoleklassbarn och fyra barn från ettan. Intervjuerna med barnen från ettan är ett referensmaterial, eftersom de har erfarenheter ifrån båda skolformerna.

Matematik finns omkring oss i vardagen hela tiden och det är ett av skolans viktigaste ämnen. I och med införandet av förskoleklass 1998, har vi i princip fått en tioårig grundskola. Med bakgrund av detta har syftet med denna uppsats varit att undersöka verksamheten i matematik i förskoleklass. Vi har även tagit reda på om och hur förskollärarna hjälper barn som riskerar att få svårigheter i ämnet samt om det finns något samarbete mellan förskollärarna i förskoleklass.I bakgrunden börjar vi med att presentera en historisk tillbakablick över matematiken, förskolan och förskoleklassen. Vi redogör för de styrdokument som påverkar verksamheten och vi beskriver även vad olika forskare anser om barns lärande i matematik, svårigheter i ämnet samt vilken roll pedagogen har.Vår empiriska undersökning grundar sig på intervjuer med nio förskollärare verksamma i förskoleklass.

Kvalitetsstyrning av skolan, vad innebär det? Ja, det är inte så alldeles enkelt att svara på. Kvalitet är ett begrepp med många och skiftande betydelser och vilken aspekt som fokuseras avgörs nog, tror jag, av den ideologiska kontexten.Syftet med denna uppsats har varit att studera hur skolans olika ansvars- och intressenivåer förhåller sig till kvalitetsbegreppet. Har staten och kommunerna samma syn på kvalitet i skolan? Kommun och individ? Kommun och kommun?Skolan är en del av välfärdsinstitutionen och som sådan indragen i en ideologisk strid om hur samhällsutvecklingen bäst främjas.

Studiens syfte är att studera hur 1649 års skolordning framställer disciplin i textform. Med hjälp av de kategorier som Foucault presenterade i hans verk Övervakning och straff kommer jag att undersöka skolordningen för att identifiera gemensamma drag mellan de två böckerna.Resultatet visar att många av de disciplinära metoder som Foucault uppvisade i sin bok förekom tidigare än förväntat i Sverige. Med hjälp av fördelningen av verksamheten i olika små delar, såsom olika klasser eller rum, förenklades det disciplinära arbetet. På samma sätt fungerade själva byggnaden som en sluten miljö där eleverna kunde avskiljas från varandra och från resten av samhället. Där kunde maktmaskineriet fungera effektivt.  Rangordningen bland eleverna skapades genom en kontinuerlig analys och klassificering av individerna.

Abstract Larsson, Evelina & Lund-Jensen, Sofi (2010). Disciplinering. En studie av sex lärares förhållningssätt till ordning och reda. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. I denna studie läggs fokus på begreppet disciplinering. Syftet är att beskriva, analysera och diskutera disciplineringens betydelse i skolans sammanhang ur ett lärarperspektiv. Studien äger rum på en skola där urvalsgruppen består av fem lärare som undervisar eleverna i årskurs 5.

Denna studie har som syfte att undersöka hur man skapar ett meningsfullt sammanhang i svenska som andraspråksundervisningen av nyanlända elever genom att koppla undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. För att undersöka det formulerades följande frågeställningar:På vilket sätt kopplas undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter?Vilka förutsättningar får eleverna att använda sina tidigare kunskaper och erfarenheter i det språkutvecklande arbetet?Hur förhåller sig läraren till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter och vilken betydelse för elevernas språkutveckling tillskrivs dessa av lärarna?Detta undersöktes genom observationer av lektioner och intervjuer med lärare. Resultatet visade att man under lektionerna kopplade språkundervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter till viss del, och då främst till tidigare lektionsmoment med undervisande lärare, men även till erfarenheter från elevernas tid i svensk skola och till viss del erfarenheter i andra miljöer. Resultatet visade vidare att det finns potential och utrymme för att dessa kopplingar kan bli starkare, framför allt kopplingarna till elevernas kulturella, etniska och språkliga bakgrund.

I denna undersökning studeras 2011 års skolreform utifrån grundskolans nya läroplan. Genom flera textanalytiska metoder jämförs den kommande läroplanen Lgr11 med den rådande Lpo94. Undersökningen fokuserar främst på de skillnader som uppstått i formuleringar läroplanerna emellan för att klarlägga vad som tillkommit eller utelämnats och vilka betydelsebärande omfor-muleringar som gjorts. I undersökningen studeras även regeringens proposition (2008/09:87) som låg till grund för uppdraget att författa den nya läroplanen, för att se huruvida regeringens syn på den svenska grundskolan har ändrats sedan 90-talet.Undersökningen visar på att Lgr11 har endast en måltyp med tillhörande riktlinjer, till skillnad från Lpo94s två olika måltyper. Bland annat lägger Lgr11 något mer fokus på elevernas självstän-dighet och främjandet av entreprenörskap har blivit en del av skolans uppdrag.

The aim of this study is to investigate how five boys in grade 3 of compulsory school structure and use language when they write narrative texts retelling and assessing personally experienced events. This is studied by interpreting how the boys use genre steps that are typical of the structure of personal narrative texts and by detecting and naming different linguistic features in the texts. The material in the study consists of five boys?personal reports and the method, which is based on the theories of genre pedagogy (see Johansson & Sandell Ring 2012:28ff, 223f), comes from systemic functional linguistics. A central finding of the study is that the boys structure their texts in varying combinations of genre steps which commonly occur in texts of a narrative kind.

I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvälvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristående skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era där konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort väldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens är något positivt eller negativt för skolor.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlärare och elever som grund för lärande i skolans praktik specifikt avseende läraressyn- och förhållningssätt. Den övergripande problemfrågan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lärande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var även att söka ringa in vad som kan känneteckna lärares synochförhållningssätt i den optimala lärandesituationen. Följande frågor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalärandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lärarnas syn- ochförhållningssätt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mån motsvararlärarnas förhållningssätt ett kvalitativt samspel och hur ter sig därför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lärande? Inledningsvis sammanställdes underbegreppet ?kvalitativt samspel? några av de kriterier för lärares syn- ochförhållningssätt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes här av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om människors intersubjektivitet.

Elevdokumentationen i skolan är omfattande, bland annat genom att individuella utvecklingsplaner för skolans samtliga elever skrivs och för elever i behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram upprättas. I denna studie problematiseras texter i åtgärdsprogram.Syftet med denna studie är att undersöka och få en fördjupad förståelse av hur beteenderelaterade problem beskrivs i form av texter i åtgärdsprogram för flickor respektive pojkar och vilka pedagogiska åtgärder som föreslås på de olika nivåerna organisations-, grupp- och individnivå.För att undersöka fältet används den kvalitativa metoden och textanalys som metodansats. I studien ingår 18 åtgärdsprogram för årskurs 6-9 i tre olika kommuner vid tre kommunala skolor.Studiens resultat visar att det teoretiska perspektiv som dominerar inom problembeskrivningarna är det kategoriska, där individen ses som bärare av problemen. Något som även tidigare forskning har visat. De pedagogiska åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammen beskrivs i huvudsak på individnivå, även detta ligger i linje med andra studiers resultat.

Jönsson, Annika & Thelin, Kristina (2007). Genom språket sker lärandet (Literacy, key to learning). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med vår studie var att ta reda på vilken innebörd begreppet ett språkutvecklande arbetssätt hade för pedagoger i skolans senare del, och hur de konkret arbetade för att elevernas språk ska utvecklas. Vi ville även se hur pedagogernas arbetssätt harmoniserade med gällande styrdokument. Dessutom ville vi undersöka vilken roll specialpedagogen hade i ett språkutvecklande arbetssätt. Vi genomförde tio halvstrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetade i skolans senare del.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva och undersöka hur samverkan fungerar, vad det är och varför samverkan mellan pedagoger inom förskola, förskoleklass och skolans tidigare år utförs. Studien började med en litteraturstudie som behandlade historia och teorier rörande samverkan. Utifrån litteraturstudien utformades en enkät som skickades ut till 64 pedagoger och 15 rektorer i Skellefteå kommun, av dessa utskick fick vi svar från 20 pedagoger och 5 rektorer. Undersökningens resultat visade att långt ifrån alla verksamheter använder sig av samverkan och att ännu fler inte utvärderar den. Vi fann dock att de som använder sig av samverkan ser en stor nytta i arbetet genom att det tillför nya kunskaper och tankar.

I fritidspedagogens pedagogiska uppdrag ingår arbetet med att utveckla barns självkänsla som en viktig beståndsdel. Självkänsla är dock ett begrepp med många tolkningsmöjligheter och det kan finnas en risk i att uppdraget uppfattas väldigt godtyckligt och därmed påverka barnens hälsa. Syftet med studien är att forska i fritidspedagogers uppfattningar om begreppet självkänsla. Hur de beskriver sin arbetssituation och sina arbetsmetoder för att stärka barnens självkänsla. Metoden som används för datainsamling är kvalitativt abduktiv och utgörs av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med inspiration av den fenomenografiska ansatsen.

Konflikter har alltid funnits, men hur man har löst dem har skett på olika sätt. Mitt intresse för detta område är på grund av att jag tidigare arbetat i skolans värld. Där förekom ofta konflikter, men de flesta konflikter var mellan elev och elev. Men ibland förekom även konflikter i personalgruppen. De tog man itu med ganska omgående.