Syfte: Specialpedagoger har under sin studietid och genom att arbeta ute i verksamheterna tillägnat sig en bred kompetens. I den här studien vill vi studera specialpedagogens yrkesroll i skolan samt undersöka lärares och rektorers syn på specialpedagogens roll i skolans verksam-het. Centrala frågeställningar är:? Hur organiserar skolan sin specialpedagogiska verksamhet? ? Hur upplever specialpedagogerna att deras kompetens används? ? Hur används specialpedagogens kompetens?Teori: Den teoretiska utgångspunkten för studien är specialpedagogens yrkesroll i skolan samt samverkan professioner emellan belyst ur ett systemteoretiskt och ett kommunikativt perspektiv. Metod: Studien är kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer.

Skolan är ansvarig för att ett fungerande samarbete mellan hem och skola upprätthålls. Både skolpersonal och föräldrar vill givetvis att barnet får den optimala utvecklingen under sin skoltid. Det är av största vikt för barnets välmående att de båda parterna känner förtroende för varandra. Detta förtroende kommer inte av sig själv utan är en process som innebär återkommande samtal och möten. Skolan har inte alltid sett ut som den gör idag och det har inte heller synen på hur föräldrakontakten skall se ut.

Tidigare gjord forskning visar att lärare i dagens skola är läroboksstyrda. Lärare anger i flera rapporter att de anser att det är läroboken som styr deras undervisning snarare än läroplanen (Johansson, 2006) . Boel Englund (1999) har gjort en sammanställning av forskningen kring läroboksstyrningen och hon visar att ju större kravet på bedömning av eleverna blir på lärarna, desto mer lärobokstyrda blir lärare. Då de politiska tankarna går åt att bedöma eleverna tidigare väcktes mitt intresse för detta område. Detta examensarbete är en jämförande studie av läromedel i matematik i förhållande till läroplanen.

Den kristna traditionen och den västerländska humanismen är två motstridiga moralsystem. Den förra utgår från en världsbild då Gud är grunden för moralen medan den senare har människan som grund för moralen. Syftet med uppsatsen är att komma fram till om och i så fall hur denna konflikt gestaltas i skolans styrdokument i allmänhet och värdegrunden i synnerhet. Jag försöker också se hur konflikten i förlängningen påverkat en grupp elever i deras utveckling av etiska ställningstaganden. Undersökningen är baserad på en diskursanalys av styrdokumenten samt fokusgruppsintervjuer med en grupp elever i årskurs nio.

Syftet med arbetet är att jämföra den lokalatolkningen av värdegrunden i två socioekonomiskt skilda områden.Studien utgår ifrån att undersöka om det finns någon skillnad i synen påvärdegrund i två socioekonomiskt olika områden. Tidigare forskning har belystvärdegrunden i relation till segregering, vilket tas upp i bakgrunden. Genomkvalitativ innehållsanalys med inslag av kvantitativ textanalys samtkvalitativa intervjuer med lärare från två olika områden påvisar studien attdet inte finns någon skillnad i tolkningen av begreppet värdegrund i de tvåområdena A och B. Däremot visar undersökningen att respondenterna säger att deomsätter värdegrunden på olika sätt i praktiken. Även de problemområden sombeskrivs av respondenterna skiljer sig mellan A och B.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka de normer och föreställningar kring kön som finns i en fotbollsförening och som de föreningsaktiva kan tänkas ha med sig in i skolans idrottsundervisning. De frågeställningar som använts har varit: vilka antaganden om flickor och pojkar kommer till uttryck i föreningen? Vem är ?fotbollsspelaren? i föreningen? Vilka i föreningen tillhandahåller mest resurser?Metod Studien är kvalitativ och genomfördes i en fotbollsförening i en förort till Stockholm. Tillvägagångssättet har inneburit intervjuer med fyra vuxna representanter från föreningen. Intervjuerna följde fasta frågeområden för att få svar på frågeställningarna.

Studiens syfte är att, med hjälp av life-history metoden, bidra med en fördjupad förståelse av hur föräldrar med utländsk bakgrund upplever och erfar sitt liv under ankomsten till Sverige och hur de minns och konstruerar sin egen migrationshistoria och sönernas skolgång. Livshistorierna baseras på intervjuer med två föräldrar från Irak och Iran. Föräldrarnas utsagor visar att de livsval som föräldrarna har gjort har haft betydelse för sönernas skolgång. De har valt att undvika att bosätta sig i segregerade områden och de har strävat efter att bli integrerade i det svenska samhället. Familjer med utländsk bakgrund genomgår en ackultureringsprocess och de båda informanterna tillhör assimilerade familjer vilket betyder att de har anammat majoritetskulturens normer. I informanternas utsagor belyses de erfarenheter de har av maktförhållandet mellan minoritetskulturer och majoritetskulturer vilket leder vidare till begreppet intersektionalitet.

Syftet med denna studie är att undersöka de manliga och kvinnliga fritidspedagogernas yrkesroll. Vi har undersökt vilka aktiviteter det planeras och genomförs på olika fritidshem, hur de manliga och kvinnliga fritidspedagogerna samarbetar med varandra och om de bemöter barnen utifrån en genusmedvetenhet i sitt arbete. Följer fritidspedagogerna skolans styrdokument i arbete mot traditionella könsmönster? Detta har gjorts genom en kvalitativ studie, där vi har genomfört intervjuer med olika fritidspedagoger för att samla in ett empiriskt material. Det empiriska materialet har analyserats utifrån olika teorier och diskuterats utifrån de tidigare ämnesrelaterade forskning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som händer när officiella ideal om jämställdhet och jämlikhet möter vardaglig praxis i den svenska skolan. Genom att intervjua elever och lärare har jag fått deras syn på frågor som rör jämställdhet och jämlikhet i deras tanke och praktik. För att kunna få en mer nyanserad bild utav informanternas berättelser har jag även varit på den skolan där studien bedrivits för att genomföra observationer samt låtit eleverna i klass 8 skriva en kort uppsats om deras tankar kring jämställdhet och jämlikhet. Min undersökning visar att de styrdokument som skolan har beträffande dessa frågor inte tas tillvara på gemensamt sätt för lärarkåren. Konsekvensen av detta kan förstås av att många elever inte har så stor kunskap om begreppen eller verktygen att se dess verkan i deras egen vardag.

I denna forskningskonsumerande uppsats undersöks vilka kunskaper och färdigheter som eleven förvärvar i slöjd och hur denna kunskap kan användas i skolans alla ämnen. Uppsatsen baseras på fem avhandlingar och tre vetenskapliga artiklar som har bearbetats genom en kvalitativ textanalys. Tyngdpunkten ligger på vad författaren uttrycker i sin text om vilket kunskapsinnehåll som förmedlas i ämnet slöjd i grundskolan.  Resultatet visar att eleven förvärvar tre olika sorters kunskap. En del är den ämnesspecifika kunskapen där materialkännedom och kunskap om verktygen innefattas. Den andra delen är de färdigheter eleven lär sig, alltså den kroppsliga kunskapen, som även kan kopplas till begreppet Techné.

År 2003 reviderades Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94 (Lpo94) och daglig fysisk aktivitet infördes som en obligatorisk del av skoldagen. Utifrån våra tolkningar av Lpo94 skall daglig fysisk aktivitet genomsyras i alla skolans ämnen för att skapa förutsättningar som stärker barnens förmåga att lära och utvecklas. Vår studie syftar till att undersöka tre olika teoriers syn på hur motorisk färdighet påverkar barnets läs- och skrivinlärning.I den teoretiska bakgrunden redogörs för tidigare forskning gällande motorisk aktivitet och dess betydelse för barns läs- och skrivutveckling. Vi har valt att ta del av tre personers olika teorier och hur de förhåller sig till barns motorik i relation till läs- och skrivinlärningen.För att besvara vårt syfte har vi genomfört intervjuer med informanterna. Arbetet belyser vilka olikheter det finns i synen på betydelsen av motorisk träning för barns läs- och skrivinlärningen.Alla tre ansåg att motoriken i någon form hade betydelse, men i vilken utsträckning där gick informanternas åsikter isär..

Syftet med vårt arbete har varit att få och skapa förståelse för hur ett arbetssätt som är inspirerat av Arne Tragetons metod ?att skriva sig till läsning?, används som inkluderande pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen i skolans tidigare år. Vi har även fått inblick i hur datorn kan användas som komplement till pennan i syfte att stimulera till vidare skriv- och läsutveckling. Två elever och en lärare har intervjuats om och observerats kring hur datorn används i den löpande undervisningen. En annan del av vårt syfte var att ta reda på hur detta arbetssätt påverkar elevernas läsning och skrivning.

Att demokrati och en förståelse för mänskliga rättigheter och människovärde skall genomsyra skolans verksamhet är de allra flesta lärare bekanta med. Vissa arbetsområden ställer detta mer på spets än andra, däribland undervisningen om folkmord i ämnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. Utgångspunkten tas i lärarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har någon betydelse för demokratiuppdraget.

Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.

Syfte: Syftet med studien är att, inom ramen för ett aktionsforskningsprojekt, studera om och hur samverkan mellan skolans elevhälsoteam och den pedagogiska personalen påverkar synen på elevhälsoarbete. Syftet är också att studera om och hur en eventuell förändring av synen får konsekvenser för hur elevhälsoarbetet på skolan utformas.Teoretiska ramar: En av studiens utgångspunkter är reflektion, i betydelsen reflektera över sin egen syn på elevhälsoarbete och vilka konsekvenser denna syn får på förhållningssätt och agerande i den egna verksamheten. Då människan genom reflektion upptäcker och förstår sitt eget förhållningssätt i olika situationer kan reflektionen leda till förändring. Enligt det sociokulturella perspektivet sker lärande genom att människan interagerar med sin omgivning och ständigt tar till sig kunskaper från densamma. I samspel med andra utvecklar människan kunskaper och färdigheter som hon sedan gör till en del av sitt eget tänkande och handlande.