Bakgrund: Under vår utbildning har vi båda utvecklat ett intresse för användandet av litteratur tillsammans med barn i skolan. Vi valde att koncentrera oss på de klassiska sagorna då deras rika symbolspråk har visat sig vara mycket betydelsefullt för barns utveckling. Vi anser också att de klassiska sagorna är en del av det västerländska kulturarv som skolan enligt Lpo- 94 ska delge barnen. Det framgår i Kursplanen i svenska (2000) att man via litteraturen kan ge barn möjlighet att utvecklas och få nya perspektiv på livet. Med detta i åtanke ville vi undersöka om den klassiska sagan har en plats i den moderna skolans tidigare år.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden, Funktionsinriktad MusikTerapi. Mitt syfte har varit att ta reda på hur FMT kan stödja elever med läs- och skrivsvårigheter i skolan. Jag beskriver i två fallbeskrivningar hur jag har arbetat med FMT med två elever som har läs- och skrivsvårigheter. Min slutsats är att FMT har en plats i grundskolan. Med FMT som resurs, skulle fler elever kunna fångas upp och få stöd med läs- och skrivinlärning. Fler elever skulle kunna ta till sig skolans undervisning och därigenom klara skolans mål. .

Ett av den svenska skolans mest centrala uppdrag är att förbereda eleverna för det samhälls- och arbetsliv som väntar efter avslutad skolgång. Bland annat ska eleverna förberedas att delta i demokratiska val. I Sverige har vi val till fyra politiska församlingar, varav representanter i tre av dessa församlingar har gemensam valdag vart fjärde år. Den fjärde samlingen, Europaparlamentet, har separat valdag och dessutom hålls dessa val var femte år. Uppsatsens syfte är att i läroböcker för gymnasieskolan undersöka hur valet till Europaparlamentet framställs i jämförelse med hur valen till Riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige framställs.

Syftet med den här studien är att undersöka hur klasslärares syn på normalitet och avvikelse i skolan påverkar undervisningen för elever i koncentrationssvårigheter. För att uppnå detta syfte har vi intervjuat sex klasslärare på fem olika skolor. I en skola för alla bör miljön vara utformad så att den passar alla elever utifrån deras specifika förutsättningar och behov. Skolans ramar begränsar dock lärarnas arbete och skapar därmed koncentrationssvårigheter hos vissa elever. Normalitet och avvikelse är därmed en produkt av skolans organisation..

Skolkören har länge funnits som en naturlig del av skolans verksamhet, men den har haft olika betydelse genom läroplanerna det senaste århundradet. Tidigare studier kring skolkörens funktion visar att den sociala aspekten är den som är mest framträdande. Studien har hämtat inspiration från Juvas Liljas (2001). Syftet med föreliggande studie var att undersöka skolkörens funktion och förutsättningar i årskurs 1-6 så som den uppfattas av rektorer och körledare. Följande frågeställningar har använts för att ta reda på detta:1.

Ständigt får man i skolans värld höra?du får inte göra så? och ?sluta med det där?, eleverna blir dagligen påminda om de regler som finns i skolan. Trots detta så bryter de dagligen mot dessa regler. Vad kan vara orsaken till detta, vet eleverna om vilka regler de har på skolan och varför? Vi har gjort en undersökning som visar att om eleverna själva bearbetar, formulerar och dramatiserar olika scenarier utifrån skolregler har de lättare för förståelsen och befästningen av vikten av att ha regler..

Det övergripande syftet för denna studie är att söka svar på vad som motiverar elever till lärande samt vad som påverkar elevers motivation. Dessutom syftar studien till att ge kunskap om lärares motivationsarbete.Studien innehåller en litteraturdel samt en kvalitativ och en kvantitiativ studie i form av tre intervjuer med lärare samt två med speciallärare och 48 elevers svar på en enkät.Resultatet av intervjuerna visar på att det är viktigt med ett samarbete mellan föräldrar och skolpersonal för att uppnå optimal motivation bland eleverna samt att de känner sig trygga i skolan.Resultatet av enkäterna tyder på att många av eleverna går till skolan för att de anser att kunskapen är till nytta för framtida studier men även utanför skolan..

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken betydelse samhällsklimatet har för några utvaldalärare i deras arbete med planering och genomförande av undervisning i samhällskunskap.Samhällskunskapsämnet syftar till att fostra demokratiska medborgare och på så sätt främjademokratiska värden. Detta har vi velat undersöka där skolans fostransuppdrag har varit i fokus.Vi har också velat undersöka hur samhällskunskapslärare uppfattar skolans kunskap- ochfostransuppdrag samt vilken betydelse samhällsföreteelser har på deras arbete med att planeraoch genomföra lektioner.Främlingsfientliga strömningar och människors ökade oro för andra anti-demokratiska företeelsersåsom terrorattacker kan spegla sig i skolans värld, då skolan är en del av samhället. För attundersöka detta intervjuar vi sju gymnasielärare, verksamma på olika skolor och olika program.Metoden är med anledning av detta semistrukturerade intervjuer, där vi har utgått från entematiserad intervjuguide med ett antal olika frågor. Dessa har vi ställt till våra respondenter ochutifrån deras svar har vi således frågat uppföljningsfrågor. Intervjuguiden konstruerades efter vårtsyfte och forskningsfrågor och kategoriserades efter olika teman.

Denna studies syfte har varit att undersöka hur relationerna mellan skolans olika agenter (lä-rare, elever m.m.) och mellan skolans olika diskurser (ämnesdiskurser m.m.), och deras inne-hållande makt- och kontrollprinciper, kan beskrivas i en specifik skolas diskursiv praktik. Samtidigt har studien dragit parallell till hur de ovanstående relationerna symboliserar relat-ionerna mellan de olika samhällsgrupperna. Den har gjort ett försök att förstå hur skolans praktik bidrar till reproduktionen av den specifika ideologi som står för upprätthållandet av dessa relationer. Studien har dessutom gjort en koppling till uppdragets demokratiska dimens-ioner, dimensioner om likvärdig utbildning och dess intentioner av individens finnande av sin egenart, som tar sig till uttryck genom styrdokumentets texter, i relation till skolans funktion som, enligt en del forskning (jmf. Bourdieau, Bernstein m.fl.) går ut på att reproducera sam-hällsvillkoren.

För att alla elever ska kunna uppnå scientific literacy bör man utgå från barnens erfarenheter där naturorienterade ämnen, NO, knyts till ett sammanhang ? en kontext. I kontexten synliggörs naturvetenskapens mänskliga sida, och därmed visa att NO är mer än fakta. Elever behöver lära om naturvetenskapen, vilket kallas nature of science, NOS. Vårt syfte är att ta reda på hur lärare aktualiserar nature of science genom ett Linné-tema.

Syftet med denna observationsstudie är att belysa den diskrepans mellan elevassistenters yrkesroll och funktion som vi uppmärksammat ute på fältet men också i den tidigare forskningen. Studien baseras på observationer av 5 assistenter i den integrerade förskolan och skolan samt på en innehållsanalys av 16 stycken platsannonser på arbetsförmedlingens hemsida. Resultatet har analyserats utifrån ett systemteoretiskt och specialpedagogiskt perspektiv där de huvudsakliga analysverktygen har varit begreppen systemisk obalans och logiska nivåer. Analysen har visat att assistenten rör sig mellan olika logiska nivåer i skolans system. Detta kan vara en bidragande faktor till att otydligheten i assistentens yrkesroll är stor. Resultatet av den genomförda innehållsanalysen visar att de kompetenskrav arbetsgivarna eftersöker är diffusa och ger utrymme för tolkning.

Sverige har tidigare varit ett relativt religiöst homogent land men i takt med att invandringen harökat förekommer det medborgare från alla världsreligioner samt personer med avsaknad av religiöstillhörighet. Samhället har blivit pluralistiskt. I skolans värdegrund står det skrivet att skolan vilarpå en kristen tradition vilket kan bli problematiskt i ett pluralistiskt samhället.Uppsatsens syfte är att undersöka om läroplanens grundläggande värderingar och kursplanen förreligionskunskap speglar de förändringar som skett i samhället med avseende på religion ochkulturell mångfald. För att undersöka detta använder jag mig av följande frågeställningar:1. Har det skett en förändring över tid i förhållande till hur religion omnämns i de grundläggandevärderingarna i grundskolans läroplan?2.

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka hur olika professioner inom skolorganisationen i en kommun ser på hur exkluderingen till särskilda undervisningsgrupper sker och hur det överrensstämmer med styrdokumentens intention om inkludering av elever. Vi använde oss av fyra frågeställningar: Är särskild undervisningsgrupp förenligt med en skola för alla? Vad säger skolans styrdokument om särskilda undervisningsgrupper och hur ser kommunens särskilda undervisningsgrupper ut? Vilka kriterier gäller för att en elev i svårigheter ska flyttas till en särskild undervisningsgrupp? Vem har störst makt över vem som ska flyttas till en särskild undervisningsgrupp.Bakgrund: I skolverket (2008b) under rubriken Främja en god lärandemiljö står att ?det är viktigt att skolan skapar en miljö där samtliga elever inkluderas så långt som möjligt och att undervisningen anpassas till elevernas förutsättningar och behov? (s 8). Enligt skolverket har det rapporterats att trots att det finns ambitioner att arbeta mer inkluderande i skolan, så sker en ökning av särskiljande åtgärder. Vi visste att det fanns särskilda undervisningsgrupper i våra egna kommuner och ville då undersöka mer om hur och varför elever flyttas till särskilda undervisningsgrupper i en tid då talet om ?en skola för alla? är så framträdande.Metod: Vi valde ut en mindre kommun i södra Sverige där det finns två särskilda undervisningsgrupper, så kallade resursskolor, som ligger åtskilda från sina hemskolor.

Att använda sig utav internet har i dag blivit en självklarhet, dagens information och kommunikationsteknologi har öppnat världar som tidigare var helt okända. I denna utveckling har nya former utav mobbing och kränkningar vuxit fram. Teknologin, sociala medier och den ökade tillgängligheten har bidragit till en större öppenhet, gränsöverskridande arbete och lärande samt ökat tillgängligheten för sociala relationer, men här identifieras även en baksida. Studien bygger på en kvalitativ undersökning som har utförts i form av en litteraturstudie. En systematisk litteratursökning har genomförts i två steg vart efter ett manuellt artikelurval har gjorts.

Detta är en studie om hur elevinflytande kan möjliggöras i dansundervisningen på gymnasieskolans estetiska program. Danseleverna tränar konstnärlig dans för scenen, med rötter i västerländska danstraditioner. Det är i mötet mellan skolans styrdokument och dansundervisning som mästarlära, som studien rör sig. Jag har använt mig av halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer och ställt frågor till några danslärare med lång erfarenhet av att undervisa i dans. Utifrån några valda mål i ämnet Dansteknik har jag formulerat ett antal intervjufrågor.