Syfte och frågeställningSyftet är att göra en kartläggning av hur barn och ungdomar med rörelsehinder upplever att skolorna arbetar med aktivitetsdagar. Frågeställningen blir således; Hur upplever barn och ungdomar med rörelsehinder möjligheterna att delta under aktivitetsdagar? Hur upplever barn och ungdomar med rörelsehinder sin frånvaro under aktivitetsdagar?MetodDenna studie är en kvantitativ tvärsnittsstudie. En kort enkät, med elva stycken kryssvalsfrågor, skickades ut till 500 av Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomars (RBU) medlemmar. Enkäten behandlade frågor om personens förutsättningar, hur många aktivitetsdagar de deltagit i, anledningar till eventuell frånvaro samt hur barnen upplevt de tillfällen som de varit frånvarande.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

Uppsatsen behandlar det intressanta och högaktuella problemet med kränkningar och trakasserier inom grundskolan och den skyldighet som skolans personal och huvudmannen har för att åtgärda dessa. I Sverige omfattas alla unga i grundskoleåldern av skolplikt. För att uppfylla sin skolplikt är därför alla barn i åldern sju till sexton år tvungna att spendera närmare en tredjedel av sin tid i skolan. Skolplikten är inte endast en skyldighet för unga att gå i skolan utan den kan även ses som en rättighet för eleverna att få lära sig det som krävs för att bli kompetenta och ansvarstagande vuxna. För många elever består skolan till största del av undervisning och kamratskap men för andra elever är mobbning och trakasserier ett stort problem.

I denna kandidatuppsats har syftet varit att undersöka hur vi kan förstå retoriken kring eleven i olika dokument med koppling till skolans verksamhet samt vilka elever som skapas i denna retorik. De frågeställningar som konstruerats för att besvara syftet är i vilken kontext denna retorik kan ses, vad det är som framkommer, hur det framkommer och vad det är som utelämnas i denna retorik samt vad denna retorik syftar till.  Därför har en diskursanalys i en foucaultisk anda gjorts av dokument med kopplingar till just skolans verksamhet. Denna diskursanalys pekar på att skapandet av eleverna i dokumenten är kopplat till en ekonomisk diskurs som naturliggör olika krav som ställs på individen. De elever som efterfrågas i dokumenten är tänkta att leva upp till dessa krav och bli en del av en självreproducerande, ekonomisk vinstmaskin. Denna ändamålsenlighet, förväntningar, prestation och ekonomisk vinst leder till ökad styrning och kontroll för att säkra avkastningen.

The purpose of this essay was to examine six high school welfare officers' experiences and work with students suffering from social phobia and discuss the welfare officers' view on social phobia from a psychiatric, cognitive and a knowledge theory. The study consists of qualitative interviews with welfare officers from several different high schools and attempts to answer the following questions: What previous experiences do welfare officers have of students with social phobia? How do welfare officers become aware of students with symptoms of social phobia and bring forth their problems? How do welfare officers describe their social work with students suffering from social phobia?The welfare officers' experiences of students with social phobia varied but turned out to be less salient than the amount of research in the area would suggest. The theoretical knowledge also varied, as did the acquiring and use of theory. These findings were then analysed on the basis of Rosmari Eliassons thoughts on knowledge, leading to the conclusion that the interviewed welfare officers do not construct their work on praxis-knowledge.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka konsekvenser diagnosen får för eleven ur ett föräldraperspektiv samt lärarperspektiv. Enligt skolans läroplaner skall alla barn ha rätt till det stöd och hjälp som de behöver i enlighet med det relationella perspektivet, där samspelet och interaktionen är betydande mellan de olika aktörerna på skolan. Den kvalitativa intervjuen har legat som grund vid vår undersökning. Resultatet pekade på att skolan präglas av det kategoriska perspektivet, där elevens svårigheter uppfattas som en konsekvens av svåra hemförhållanden eller låga begåvning..

Min uppsats har som syfte att belysa könsuppfattningar i en förskoleklass. Under studien har ett förbättringsområde identifierats och könskillnader mellan könen noterades. Hur hanterar förskoleklassen pojkar och flickor utifrån deras kön och hur jobbar förskoleklasslärare för att minska könsstereotyper? Centrala frågor var att identifiera könsrollsmönster i förskoleklassen framträder, jämställdhetsarbetet i förskoleklassen och framträdande av könsstereotyper. I dag ses det oftast som självklart i Sverige att förskoleklasser arbetar med jämställdhetsfrågor enligt förskoleklassens läroplan och att förskoleklasser skall försöka utmana könsstereotyper.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

This thesis is a discourse analysis analyzing public library librarians' talk on the subject of public library meeting places. Within the field of Library and Information Science the public libraries' functions as social meeting places have been scrutinized for more than a decade. Researchers in the Nordic countries in particular have looked at library users' use of the library space and have highlighted the sociologic dimensions of the public library and the meeting place functions. Few however have paid much attention to the library personnel's point of view. The discourse analysis perspective is about language use and how people construct the reality.

I mitten av 1990-talet formulerade Utbildningsdepartementet en värdegrund som skulle gälla för skolans verksamhet. Värdegrunden placerades i styrdokument som fastslog hur centralt arbetet med elevers rättigheter och studiemiljö är. Utifrån denna bakgrund är det intressant att se hur skolans praktik ser ut idag och ifall värdegrunden får det genomslag i verkligheten som den enligt styrdokumenten ska ha.Genom att undersöka hur pedagoger i skolan kommunicerar med eleverna går det att se i vilken grad de lever upp till den värdegrund de är satta att förmedla. Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen har baserats på hur värderingarna kommuniceras till eleverna och ifall det skiljer mellan formella och informella sammanhang. Lever vi som vi lär?Resultatet visar en i många delar god överensstämmelse mellan pedagogernas ansats och det faktiska utfallet.

Syfte:Syftet med studien är att ta reda på eller belysa hur några ungdomars framtidsdrömmar, för-väntningar, visioner och önskemål har infriats ? från det att de slutade gymnasiesärskolan för ett eller två sedan till dags datum.? I vilken mån upplever de att drömmarna eller förväntningarna har infriats?? Hur beskriver ungdomarna övergången från skolan till arbetslivet?? Vilka hinder och möjligheter framträder i deras utsagor?? Hur upplever de att den yrkes- och arbetslivsförberedande processen på gymnasie-särskolan har fungerat? Teori:Studien använder sig av fenomenologiska livsvärldsberättelser som tolkats utifrån ett herme-neutiskt perspektiv. Metod: Fyra personer som slutade gymnasiesärskolan för ett respektive två år sedan har intervjuats med hjälp av halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Resultat:Deltagarnas upplevelser av brottet mellan skola och arbete är olika, men en gemensam erfa-renhet är skolans bristfälliga information om en framtida arbetsplats. I det här fallet steget från praktikplats till ett arbete.

Utgångspunkten för detta examensarbete vilar på den nuvarande läroplanen (Lpo 94) och de texter som skrevs i samband med att denna konstruerades. I dessa texter framgår det att skolans urval när det gäller innehåll och organisering både inom och mellan skolformerna ska utgå från ett progressionstänkande. Samma tänkande ska även skolans undervisning utgå från. Studiens problemområde behandlar vilken roll lärarna får i åstadkommandet av progression och vad som ligger bakom progressionen i lärarnas undervisning. Med detta som grund har syftet varit att undersöka hur sex grundskollärare i historia och matematik ser på progression i sin undervisning med elever. Arbetets teoretiska bakgrund inleds med att belysa skolans förändrade kunskapssyn, från behaviorism till kognitivism, vidare mot en utvidgning av kunskapssynen.

Vårt syfte med detta arbete är att utifrån observationer, intervjuer och enkätundersökningar ta reda på hur två olika skolor arbetar för att uppfylla det strävansmål om daglig fysisk aktivitet som finns i Lpo94. Detta är något som ligger oss båda varmt om hjärtat och när vi är nyutexaminerade lärare vill vi kunna vara med och både påverka skolans arbete med daglig fysisk aktivitet, och få andra lärare på skolan att förstå hur mycket man vinner när eleverna får röra på sig..

This analysis explores the psychosocial aspects in relationship to the occupational role as a correctional officer in Sweden. Historically prisons are hierarchically structured with a military organisation used as the basis for a role model. This military type structured organisation is designed to keep the prisoners under constant observation, thus providing direct authority and control by the prison guards over the prison inmates. Data obtained from investigations conducted by the Swedish Government indicate a direct link between the prisoners's living conditions and the prison employee's work duties and environment. The data strongly suggests that the work needs of prison guards have significant priority over the general work conditions of inmates, thus showing that the status for the occupational role was relatively low.

Rapporten har undersökt vad som påverkar och ligger bakom elevers inställning till gymnasieskolans kärnämnen, samt jämfört kvinnors, mäns och de olika programelevernas inställning och förändring över tid.Undersökningen har genomförts i form av en enkätundersökning i årskurs 3 på gymnasieskolan. Elever på 5 olika program har besvarat frågor angående vilket ämne de tycker är mest respektive minst roligt på gymnasieskolan och vad som ligger bakom deras inställning. De har även fått besvara analoga frågor om hur de upplevde högstadietiden.Resultatet visade att eleverna uppfattar idrott och hälsa som det roligaste ämnet på både gymnasieskolan och högstadiet, det minst roliga är matematik. Samtliga program förutom fordonsprogrammet angav idrott och hälsa som det roligaste ämnet, fordonsprogrammets elever angav istället samhällskunskap som det roligaste. På samma sätt var det bara teknikprogrammet som inte angav matematik som det minst roliga ämnet, de valde istället religion som det minst roliga.