Syftet med studien är att ta reda på lärarens arbete för att förebygga utsatthet i samband med idrottsundervisningen samt elevernas perspektiv på lärarens arbete med detta. Hur arbetar lärare i glesbygd respektive storstad med att motverka mobbning och utsatthet?Hur ser storstadselever respektive glesbygdselever på mobbning och utsatthet i skolan?Vi vill få förståelse hur eleverna upplever omklädningsrummen, då det visats att omklädningsrummen är en av de mest utsatta platser i skolans miljö (Friends, Forskning, 2013). MetodMetoden vi valt för detta arbete var en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Vi har intervjuat två lärare i ämnet idrott och hälsa. En arbetade på en glesbygdskola och den andra på en storstadsskola. Valet av kvalitativa intervjuer gjordes för att se hur lärarna arbetar för att förebygga utsattheten främst i sin undervisning, men även under den tiden eleverna vistas i skolans miljö.

Leken har en stor betydelse för barns utveckling. För barn som är i behov av särskilt stöd ex. svårt att koncentrera sig eller brister i sitt lekbeteende, finns lekarbete som är ett specialpedagogiskt arbetssätt. Lekarbete står för ?barnet i lek arbetar med sin utveckling?.

Studien koncentrerades på den ökade uppmärksamheten kring pokerspel i media. Intresset tycks ha ökat kring detta "fenomen" vilket fört med sig både kommersiell uppmärksamhet och kanske en ökad nyfikenhet för dem som tidigare inte varit spelintresserade. Föreliggande analys diskuterade varför ett sådant intresse plötsligt fått genomslagskraft. Diskussionen inleddes med ett teoriavsnitt där flera teser togs upp. Dessa kom att handla om livsstilar, risktagande, tillfälligheten, Internet och spel i vardagen, störst utrymme fick Anthony Giddens.

Ett av skolans uppdrag är att främja lärande där eleven stimuleras att inhämta kunskaper. Detta examensarbete är en undersökning av hur svenskämnet är organiserat i ett upptagnings-område där det finns elever med annat modersmål än svenska men där de är i minoritet. För att vi som pedagoger på bästa sätt ska bidra till våra framtida elevers språkutveckling och fullfölja skolans uppdrag är det av stor vikt att skapa en undervisning där alla elever får en möjlighet att utvecklas. Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är: ? Vad anser läraren vara essentiellt gällande svenskundervisning i en klass där elever med svenska som modersmål och elever med annat modersmål än svenska integreras? ? Vilka reflektioner har läraren kring kursplanerna i svenska samt svenska som andra-språk? ? Vilket genomslag får lärarens förhållningssätt i det praktiska arbetet? Metoderna vi har valt för att besvara våra frågeställningar är kvalitativa intervjuer med efterföljande observationer. Vårt empiriska material tolkar vi därefter utifrån de teorier och styrdokument som vi bedömer relevanta för vår undersökning.

Syftet med studien var att undersöka vad som får män som brukar våld mot sin kvinnliga partner att motivera sig att få professionell hjälp, samt att påbörja och fortsätta ett förändringsarbete. De frågeställningar som använts handlade om hur männen hittar motivation, vad som gör att de vill förändras, vad i den professionella relationen de tycker är positivt respektive negativt för förändring samt vad i deras övriga tillvaro som hindrar eller främjar förändring. För detta användes en kvalitativ metod som bestod av halvstrukturerade intervjuer med tre män som gick i ett behandlingsprogram via frivården efter att ha utövat våld i nära relation. Det insamlade materialet strukturerades upp i teman som var centrala i männens berättelser och som kunde kopplas till syftet. Resultatet analyserades med hjälp av ett ekologiskt systemteoriperspektiv samt begrepp från generell systemteori och socialpsykologi.

Den första januari 1998 infördes enligt ett riksdagsbeslut förskoleklassen i hela landet. Det innebar i praktiken att förskolans verksamhet för sexåringarna flyttades in i skolan och blev en egen skolform, en frivillig verksamhet i den obligatoriska skolan. Vid inrättandet av förskoleklassen var en intention att ge sexåringarna en likvärdig grund inför skolstarten samt att föra in förskolepedagogiken i skolan. Syftet med vårt arbete är ta reda på var förskoleklassen befinner sig i förhållande till förskolans tradition respektive skolans tradition. Vi vill också lyfta fram förskoleklassens relation till att den inte är obligatorisk, vilket grundskolan är.

Denna uppsats undersökte stereotypers inverkan på tre steg i en urvalsprocess: utformande av kravprofil, bedömning av sökande utifrån cv och anställningsintervju och slutligt anställningsbeslut. Studien utgick, med stöd av teorier om stereotypkonstruktion och social identitetsteori, ifrån att en kompetent utgruppsmedlem främst diskrimineras med hänvisning till brister i social kompetens. Hypoteserna var för det första att stereotyper om invandrare skulle bidra till högre krav på social kompetens i kravprofilen om gruppen av sökande var etniskt blandad jämfört med om denna bestod av enbart svenskar, och för det andra antogs denna skillnad därefter leda till en stereotyperad bedömning av de sökande och ett diskriminerande anställningsbeslut. Efter pilotstudier lades också hypotesen till att personer som är måna om att inte skatta sökande fördomsfullt ändå skulle tro att andra var benägna att göra det, vilket antogs påverka anställningsbeslutet. Ingen av hypoteserna fick stöd i resultaten.

Masteruppsats, SVA240, 30 hpÄmne: Svenska som andraspråkTermin: Vt-2015Handledare: Anna LyngfeltExaminator: Benjamin Lyngfelt.

          Skolan är alltid under förändring och utveckling och ständigt debatterad. De allra flesta har en åsikt om skolan och eftersom den är en viktig samhällsinstitution får den utstå mycket kritik. Som lärarstudenter har vi under vår utbildning följt diskussionen om skolan och vill nu ta en närmare titt på debatten, som vi upplever som mycket onyanserad. Vi har genomfört en artikelstudie av Dagens Nyheters rapportering av skolan under 2004 och 2007. Vår uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt perspektiv och vi har använt vågrät textanalys som metod för materialbearbetning. Vårt fokus har legat på följande fyra teman: Skolans uppdrag/ansvar/uppgift/roll, Kursplan/läroplan/mål, Begreppet kunskap och Den allmänna bilden av skolan.

Examensarbetet är en jämförelse mellan två skolors arbete med Grön Flagg. Arbetet grundar sig på intervjuerna av sex pedagoger, tre på varje skola. På de två skolorna där undersökningen är gjord är det i huvudsak pedagoger som ansvarar för arbetet med Grön Flagg som är intervjuade. Syftet med arbetet är att synliggöra och kritiskt granska två skolors arbete med Grön Flagg och jämföra arbetssätten. I uppsatsen lyfts likheter och skillnader och jämförs med Eco-Schools grundprinciper och Grön Flaggs riktlinjer samt med skolans styrdokument.

Jag har gjort en undersökning för att se vilka förändringar som sker när en specialpedagogisk enhet drabbas av nedskärningar. Syftet med undersökningen är att pröva Giota & Lundborgs (2007) teori som visar på ett negativt samband mellan specialpedagogiskt stöd och måluppfyllelse i åk 9. Detta har jag undersökt genom att studera förändringar av en specialpedagogisk enhets tjänstefördelning, enhetens besöksfrekvens av elever, elevernas slutbetyg samt hur skolans lärare uppfattar förändringarna av enhetens arbetsuppgifter. Undersökningen har genomförts i form av en fallstudie där datainsamlingsmetoderna har bestått av arkivdata, observationer, enkäter och intervjuer. Det genomsnittliga meritvärde av slutbetygen på den undersökta skolan har sjunkit samtidigt som nedskärningar har gjorts på den specialpedagogiska enheten.

Syftet med följande examensarbete är att undersöka elevers attityd till läsning av skönlitteratur ? privat och i skolan. Undersökningen har som mål att se om och i så fall hur elevers läsning och attityd till läsning skiljer sig från de motiveringar till läsning av skönlitteratur som återfinns i skolans styrdokument. För att nå syftet med mitt arbete genomför jag en screeningenkät i fyra klasser på en gymnasieskola, som sammanlagt besvaras av 79 elever. Därefter följer tre parintervjuer med sex elever, som läser olika mycket, om deras attityd till läsning. Resultaten visar att få elever läser regelbundet på sin fritid och anledningarna som de uppger är nästan uteslutande att de inte har tid eller att det är tråkigt. De som läser, läser till största delen skönlitteratur som bygger på underhållning och spänning (deckare, Harry Potter och militärböcker med mera). Slutsatsen blir att den typ av verk som eleverna läser privat sällan ryms inom ramen för svenskämnet och styrdokumenten och därför skiljer sig elevernas läsning en del från skolans. Även bland de elever som är något mer positiva till skönlitteratur i allmänhet, även i skolan, märks det dock att de sällan förstår syftet med läsningen, eller valet av litteratur man behandlar på lektionerna..

Samhällsdebatten om de nedslående resultaten som redovisats i PIRLS 2011 visar att läsförståelseundervisningen i Sverige inte ger de resultat som förväntas. Syftet med denna litteraturstudie var undersöka vilken betydelse faktatexters struktur har för läsförståelsen hos elever i årskurs 4-6. Inledningsvis redogörs för innehållet i skolans styrdokument som rör läsförståelse samt Skolverkets analyser av resultatmätningar. Dessutom redovisas Skolverkets rapporter och annan pedagogisk litteratur i frågan om vikten av att alla lärare undervisar i läsförståelse oavsett ämne. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie där sökmetoder och urval redovisas.

Syftet med uppsatsen är att problematisera användningen av begreppet bötning i förhållande till de handlingar som de utgörs av och att se förekomsten av sådana handlingar på två orter i Västsverige. Syftet är att vidga begreppet och att försöka hitta förklaringsmodeller till varför bötningsrelaterade handlingar förekommer. De centrala frågeställningarna är: Hur ser fördelningen bland dem som utsätter andra och de som blir utsatta för bötningsrelaterade handlingar ut mellan könen på de orter som ingår i undersökningen? I vilken utsträckning känner ungdomarna oro inför att bli utsatta för bötningsrelaterade handlingar? Vilka former av påtryckningar används för att böta någon? Hur ser ungdomarnas förtroende ut till vuxna när det gäller att tala om bötning? I vilken utsträckning känner man till innerbörden i bötningsbegreppet utanför Göteborg?Uppsatsen bygger på en enkätundersökning där förstaårselever från två gymnasieskolor i Västsverige fått besvara ett antal frågor som behandlar deras egna erfarenheter av bötningsrelaterade handlingar. De teorier som använts för att förklara orsaker och samband mellan ungdomarna och bötningsproblematiken är socialpsykologi och utvecklingsteori.

I Lpo 94 står det klart och tydligt att ingen elev får utsättas för mobbning, men trots det drabbas cirka 100 000 elever varje år i skolan för mobbning. Vi har valt att skriva om förebyggandet av mobbning för att vi vill öka vår förståelse, kunskaper och medvetenhet om problematiken kring mobbning. Syftet med vårt examensarbete är att studera lärares syn på skolans och lärares förhållningssätt till ämnet mobbning. För att få svar på vår problemprecisering samt vårt syfte har vi valt att använda oss av den kvalitativa metoden. Vi har gjort intervjuer med högstadielärare i en medelstor kommun i södra Sverige.