Avsikten med vårt examensarbete var att undersöka sexåringarnas förutsättningar inför skolstarten och att ta reda på hur sexåringarna vägleds in i skolans värld, samt till vad pedagogerna vägleder eleverna till inför framtiden. Den bakomliggande orsaken var de pedagogiska olikheter barnen har inför skolstarten, några av sexåringarna går i förskola men den övervägande delen går i förskoleklass. Uppsatsen är en kvalitativ studie och vi strävade efter att bringa klarhet i hur pedagogerna hanterade mötet med barnen i de olika verksamheterna. Metod vi tog i anspråk för att få insikt i hur pedagogerna vägledde barnen var observationer samt intervjuer. I litteraturdelen har vi tagit upp vad som tidigare skrivits om förskolepedagogik och hur barn lär sig att lära.

Syftet med denna uppsats var att undersöka gymnasiekillars värderingar utifrån begreppen materialism och postmaterialism samt vår tolkning av skolans värdegrund. En enkätundersökning gjordes på två gymnasieskolor, där den ena var kvinnodominerad och den andra var mansdominerad. Totalt deltog 74 gymnasiekillar. Resultaten visade att killarnas värderingar nästan låg mittemellan postmaterialism och materialism med en liten dragning åt det tidigare. Ingen direkt skillnad mellan skolorna kunde ses vad gäller postmaterialism.

A subject that is being discussed often these days is the question about the pupils own responsibility for and influence over his or hers education. Therefore, we wanted to study what taking responsibility for ones education is, according to teachers and pupils. We interviewed pupils between the ages of nine and fifteen, and asked them what taking responsibility for their own education meant to them. We also interviewed their teachers and asked them how they perceived that the pupils own responsibility-taking worked. We used informants from two different schools, a big school in a city and a small school located in the countryside.

Idag är debatten om läxor vanligt förekommande i såväl skolans sfär som i media och inom politiken. Dessa debatter kan ses som ett sätt att skapa en normalitet, och en strävan efter att få fler att ansluta sig till de olika parternas uttalade uppfattningar om läxans förekomst. Tillsammans med denna debatt utgör läroplanen några av de normer som skolans aktörer ska förhålla sig till gällande läxorna. Trots att läxan inte nämns i läroplanen så lever läxan vidare och vi väljer därför att betrakta läxan som en norm, som följs av inte bara skolans aktörer och eleverna utan även av föräldrar. Även fast läxan i huvudsak berör eleven anser vi att elevernas talan om läxor inte representeras i de debatter som förs, och vi undrar därför; var är elevernas talan om läxor?Vi har därför valt att anta ett elevperspektiv och använder oss av en diskursanalytisk ansats för att förmedla deras uppfattningar om läxor.

Den här uppsatsen har som syfte att undersöka vad elever och lärare på en gymnasieskola har för åsikter i frågor som rör ordning, fostran och disciplinering i dagens skola. Den övergripande frågan som uppsatsen har försökt att besvara är: Vad har elever och lärare för åsikter i frågor som rör ordning, fostran och disciplinering i skolan?Den empiriska undersökningen har gjorts i form av en enkätundersökning som har besvarats av 54 elever och 7 lärare. När resultatet av enkätundersökningen har diskuterats har det skett utifrån Michel Foucaults teorier om makt och disciplinering samt utifrån forskning kring läroplaner och skolans värdegrund kopplat till ordning, fostran och disciplinering.Resultatet av undersökningen visar att elevernas och lärarnas åsikter om ordning, fostran och disciplinering i skolan i huvudsak överensstämmer med varandra. Båda grupperna anser att skolan ska ha ett fostrande uppdrag, att fostran ska ske med stöd av gemensamma regler och, vid behov, påföljder om dessa inte följs.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är en av skolans vanligaste diagnoser och det uppskattas att omkring 2-3 procent av den svenska skolans elever tillhör denna kategori. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka tolkningar som finns för begreppet ADHD. Det har även varit ett syfte att undersökt hur en kommun i Stockholms län, en grundskola i den valda kommunen och grundskolans idrottslärare arbetar utifrån styrdokumenten för att skapa en individualiserad undervisning för elever med diagnosen ADHD.Intervjuer har genomförts med en kommunanställd specialpedagog, rektorn på den valda grundskolan samt tre av grundskolans idrottslärare för att spegla arbetet i den dagliga verksamheten.Det studien har kommit fram till är att begreppet ADHD är ett väldigt komplicerat begrepp som skolan, kommunen och forskare har svårt att enas om gemensamma förklaringar till. Enligt grundskolans styrdokument är diagnoser inte nödvändiga, men de kan ses som en stor hjälp för skolan och skolans lärare när det kommer till deras förståelse för elevens beteende. Diagnosen ADHD kan ses som ett fenomen i sig för att ge förståelse för personer runt omkring eleven.

Denna studie handlar om pojkars beskrivningar av att använda digitala spel och hur detta kan bidra till språklig kunskapsutveckling i skolans verksamhet. För att få studiens frågeställningar besvarade har intervjuer med fem pojkar i tio års ålder analyserats med utgångspunkt i socialsemiotiska teorier och begrepp. Pojkarnas beskrivningar visar tecken på att digitala spel kan användas som en resurs i utveckling av barns verbala och skriftligt språk. Pojkarna beskriver att utvecklingen av språklig och verbal kunskap kan äga rum dels individuellt och dels i grupp genom att använda digitala spel. Resultatet visar även att skolans verksamhet inte har erbjudit pojkarna möjlighet att använda digitala spel för att utveckla sina språkliga kunskaper..

Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur specialpedagoger och en tjänsteman beskriver att deras uppdrag organiseras på de undersökta skolorna med särskilt fokus på skolutveckling. Följande frågeställningar utgjorde ett stöd för att uppnå studiens syfte.? Hur beskriver specialpedagoger och en tjänsteman det specialpedagogiska uppdraget och kompetensen i den utvalda kommunen?? Hur beskriver specialpedagoger och en tjänsteman den specialpedagogiska skolutvecklingen på de berörda skolorna? ? Vilka möjligheter/hinder uppfattar specialpedagoger och en tjänsteman att det finns för att förverkliga det skolutvecklande uppdraget?Teori: Utgångspunkten för studien var det specialpedagogiska uppdraget, sett ur en systemteoretisk ansats med tyngdpunkt i Bergs teori om frirummet. Viktiga begrepp för studien inom den systemteoretiska ansatsen var relation, makt, mandat och legitimitet.Metod: Studiens metod byggde på en fenomenologisk ansats med kvalitativa forskningsintervjuer som undersökningsmetod.Resultat: Studiens resultat visar att bland de specialpedagoger och den tjänsteman som varit representerade i studien beskrivs organisationen av specialpedagogens uppdrag utifrån vilket mandat och vilken legitimitet specialpedagogen erhåller och erövrar. De specialpedagoger i studien som erhåller ett tydligt mandat av rektor, har ett bättre utgångsläge angående erövrande av legitimitet bland arbetslagen och har därmed större möjlighet att utföra uppgifter enligt specialpedagogens examensförordning.

Titel: Föräldrasamverkan på en innerstadsskola utifrån ett lärarperspektiv Författare: Minna Andersson och Johanna Näslund Andersson, M. och Näslund, J.(2006). Föräldrasamverkan på en innerstadsskola utifrån ett lärarperspektiv. (Parental involvement in a city center school - a teacher?s view) Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola Utifrån ett lärarperspektiv vill vi beskriva hur föräldrasamverkan kan se ut på en innerstadsskola.

Syftet med detta arbete var att undersöka om lärarna anser att de individuella utvecklingsplanerna, IUP, hjälper eleverna att nå målen i läroplanen och kursplanerna. Vi inriktade oss på lärare som arbetar i skolans tidigare år, det vill säga skolår 1 ? 6. Den metod som vi använde oss av vid undersökningen var enkäter. Undersökningspersonerna var 30 yrkesverksamma pedagoger i skolans tidigare år.

Sammanfattning Inkluderingsbegreppet har de senaste åren inom skolans värld blivit ett klichéartat uttryck. Alla elever ska inkluderas vilket är klart utskrivet i skolans styrdokument. Men vad menas med inkludering, är alla elever inkluderade i skolan i dag och hur tolkas och diskuteras begreppet i skolans verksamhet? Syftet med denna rapport är att undersöka hur skolorganisationen kan vara utformad när alla elever är inkluderade samt att undersöka om det finns skillnader i organisationen kring elever i behov av särskilt stöd på skolor i kommuner som når goda respektive dåliga resultat i skolverkets undersökning. En studie har genomförts på en skola som lyckats väl med att inkludera alla elever och nått goda resultat.

Att människohandel för sexuell exploatering utgör ett brott mot mänskliga rättigheter står klart. Människohandel kränker flertalet av individens rättigheter och staters skyldigheter gentemot dessa individer finns således stadgade i flertalet internationella konventioner. Palermoprotokollet stadgar den första internationellt gemensamma definitionen av människohandel och stadgar vidare ett krav på att definitionen utgör ett brott i konventionsstaternas nationella lagstiftning. Om prostitution anses kränka individers rättigheter och föranleder krav på rättslig reglering är däremot omtvistat, detta trots de likheter som finns.Med utgångspunkt i mänskliga rättigheter syftar uppsatsen, med hjälp av genus- och rättssociologisk teori och metod, att undersöka om prostitution torde omfattas av dessa samt om, och i så fall, vilka positiva skyldigheter stater enligt folkrätten har gentemot personer som befinner sig i prostitution. Detta för att utreda huruvida det är möjligt att kräva att stater kriminaliserar sexköp, antingen för att uppfylla de konventioner som kräver ett förebyggande arbete mot människohandel för sexuell exploatering men även för att leva upp till de åtaganden stater åtagit sig för att motverka den könsojämställdhet, könsdiskriminering och våld som prostitution bevisligen kan innebära.Det finns en tydlig korrelation mellan prostitution och människohandel för sexuell exploatering.

Att alla elever får vara delaktiga under skolans aktiviteter kan ses som en självklarhet i en skola för alla. Men för alla elever är det inte så enkelt, och några elever som ibland inte får vara delaktiga är elever med rörelsehinder. Ämnet som de ibland inte får vara delaktiga i inom skolans undervisning är ämnet idrott och hälsa. Syftet med denna studie är att undersöka och få en större förståelse för hur personer med rörelsehinder upplevt undervisningen i idrott och hälsa i grundskolan. För att uppnå detta gjordes intervjuer med fem personer med rörelsehinder i åldrarna 19-30 år.

Denna uppsats har velat belysa hur fem unga föräldrar utifrån egna erfarenheter har upplevt sin skolgång men även hur ett återupptagande av studier kan möjliggöras. Undersökningen baseras på elevernas egna livsberättelser där inte bara de direkt studierelaterade frågorna berörts, utan också en del allmänmänskliga/sociala aspekter. Även två professionella har blivit intervjuade: en kurator och en studie-och yrkesvägledare. Bemötandet från skolans professionella har framstått som viktigt eftersom detta påverkar elevernas självbild och härigenom också elevens förutsättningar att fullfölja utbildning. Resultaten visar att skolans organisation och samhällets övriga insatser är mycket viktiga när det handlar om att uppmärksamma denna elevgrupp och att erbjuda det särskilda stöd den kan behöva..

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilka förutsättningar som finns att arbeta med storboksmetoden och relatera dessa till hur storboken används på Nya Zeeland. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och bygger på en kvalitativ enkätundersökning, intervjuer med fyra lärare samt en intervju med en förlagsredaktör på Bonnier Utbildning. Resultatet visar på de förutsättningar som finns för att arbeta med storboksmetoden i Sverige idag och dess ställning. Genom intervjuer med lärarna undersöker vi även varför eller varför inte de svenska lärarna skulle kunna tänka sig att undervisa utifrån storboksmetoden. Undersökningen pekar på de olika förutsättningar som finns att arbeta utifrån storboksmetoden beroende av skolans ekonomi, huruvida skolan är kommunal eller privat och skolans läge.