SammanfattningTrots att matematik är ett av skolans populäraste ämnen under de tidiga skolåren sjunker elevers intresse och deras motivation för det i skolans senare år. Av undersökningar framgår det att de flesta grundskoleelever har negativt inställning till matematik och ämnet upplevs som tråkigt, obegripligt och tungt. De flesta forskare är eniga om att antalet intresserade elever skulle ha varit större om skolmatematiken hade varit mer matematik och mindre räkning. Syftet med detta examensarbete är att undersöka och analysera elevers upplevelser av ämnet matematik i en grundskola. Med hjälp av denna studie har vi försökt att ta reda på faktorer som kan påverka elevers inställningar till ämnet både positivt och negativt.

Syftet med studien ?r att ta reda p? hur sju specialpedagoger verksamma i skolans l?gre ?ldrar beskriver deras organisatoriska f?ruts?ttningar f?r att bedriva h?lsofr?mjande och f?rebyggande elevh?lsoarbete. Vi vill ta reda p? vilka organisatoriska faktorer och arbetsuppgifter som hindrar eller m?jligg?r det h?lsofr?mjande och f?rebyggande arbetet. F?r att besvara syftet har vi tagit avstamp i en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som metod.

Ämneskunskaper och språkkunskaper är på många sätt tätt sammanknutna och att språket har en viktig roll i lärandeprocessen betonas i såväl skolans styrdokument som i forskning på området. Detta samband mellan ämne och språk är utgångspunkten för den här studien där jag undersökt hur ett antal elever upplever lärarnas arbetsmetoder ur ett språkligt perspektiv genom att ställa deras erfarenheter i relation till de metoder som forskningen kring språkinriktad undervisning förespråkar. Studien är gjord i form av en kvalitativ intervjuundersökning där jag intervjuat fem gymnasieelever i årskurs tre utifrån två teman: ?Då lär jag mig bäst ? elevernas uppfattning om god undervisning? och ?Språket i ämnet?. Utifrån de gemensamma drag som framkommit i min studie kan god undervisning enligt de intervjuade eleverna sammanfattas som: en undervisning som präglas av delaktighet, interaktion och variation, där läraren har ett tydligt engagemang för eleverna och ämnet och kan förmedla detta engagemang vidare bland annat genom att knyta an till elevernas tidigare erfarenheter.

Syftet med uppsatsen är att studera kategorin specialiserade markstridsförbandinom ramen för svensk säkerhetspolitik, i förhållande till en europeisk militär kapacitet. Jag haranalyserat texter avseende svensk militärstrategi, komplexitet i militära operationer, brister inomden europeiska säkerhets- och försvarspolitiken. Dessutom har jag övergripande jämfört svenskamed några europeiska länders stridskraftsutformning. För att uppnå syftet i uppsatsen har jagformulerat fyra frågeställningar.1. Vilken betydelse kan specialiserade markstridsförband tillmätas för de militärstrategiskamålen?2.

 AbstractSyftet med följande arbete är att undersöka vad AKK är och hur det används av specialpedagoger i pedagogiska verksamheter, 0-12 år. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om AKK. Med hjälp av intervjuer med specialpedagoger ville vi undersöka deras roll vid användandet av AKK. Vi ville även se vilken AKK och vilka hjälpmedel som används i pedagogiska verksamheter och i vilka situationer. Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att AKK används på ett medvetet sätt av de specialpedagoger som har barn/elever med ett uttalat behov av AKK. Bilder är det AKK-sätt som alla intervjupersoner använder och datorn är det mest använda hjälpmedlet. Den specialpedagogiska rollen när det gäller AKK består av en viss bedömning av barns/elevers kommunikation och språk, handledning av andra pedagoger samt att hålla sig uppdaterad om vad som finns och vilka nyheter inom området som kommer. Ämnesord: AKK, kommunikation, specialpedagogens roll.

I denna uppsats undersöker vi huruvida en av de mest lästa tidningarna i Sverige, Metro, påverkas av sitt avtal med SL och hur det tar sig uttryck i tidningens innehåll. Att dagspress påverkas av andrahandsaktörer är ett stort demokratiskt problem, eftersom media har en central roll för agendasättningen i samhället. Denna roll blir allt större när Sverige strävar efter att öka de deltagar- och samtalsdemokratiska inslagen i samhället.Empirin består av Metro och DN:s rapportering kring SL i mikrofilmsformat under tre perioder. Genom kvalitativ textanalys söker vi skillnader hur SL framställs i respektive tidning.Vi anser att det finns element som tyder på viss påverkan på Metros framställning av SL. Man finner bland annat positiva vinklingar av SL:s roll i olika processer..

Syftet med studien var att undersöka hur skolpersonal upplever sitt arbete med ensamkommande flyktingbarn mellan 12 och 19 år, i både högstadieskola och gymnasieskola vid två orter i norra Sverige. Frågeställningarna för studien berörde ämnen som attityder, integrering samt skolpersonalens upplevelser av sitt arbete och de ensamkommandes situation. Detta är en kvalitativ studie som bygger på sju semistrukturerade intervjuer som genomförts med personal från två skolor. Meningskoncentrering har varit inspirationen för att bearbeta de insamlade data vi haft. Resultatet visar att skolpersonalen upplevde sitt arbete med de ensamkommande flyktingbarnen som något viktigt och att en majoritet visade ett stort engagemang när det kom till arbetet med målgruppen.

Denna c-uppsats är skriven 2010 då vi befinner oss i en lågkonjunktur. Vid genomgång av tidigare forskning om Human Resource funktionen fann vi att det inte har gjorts någon forskning om HR-funktionen i en lågkonjunktur. Vi fann även att relativt lite forskning har gjorts om HR-funktionens framtida roll vilket är de två utgångspunkterna i denna uppsats. Utifrån dessa utgångspunkter blev det av vikt att undersöka HR-personalens syn gällande HR-funktionens roll och arbetssätt. Den här uppsatsen är av kvalitativ art med en kvalitativ innehållsanalys.

Syrianer saknar en egen stat och lever följaktligen idag i diasporan, bland annat i Sverige. De saknar en universell institution som tillvaratar deras egna intressen, såsom en egen stat. Syrianska organisationer har med åren utvecklat en diasporakultur. Organisationerna försöker tillvarata syrianernas intressen såsom historia, språk och kultur och ett tydligt historiemedvetande finns inom gruppen. Den kanske främsta beståndsdelen i detta historiemedvetande och som aktualiserats under det senaste årtiondet är minnen och berättelser om folkmordet på syrianer, Seyfo, som inträffade i det osmanska riket i skuggan av första världskriget.

Den här uppsatsen handlar om hur elever på gymnasienivån upplever omklädningsrummet före och efter lektionen i samband med idrott och hälsa lektionerna, samt om det har någon påverkan på lektionen eller den psykiska hälsan. Syfte är att undersöka hur miljön i omklädningsrummet uppfattas av gymnasieelever i samband till idrottslektioner. Vi kommer att utgå ifrån Maslows teori om behovstrappan för att få fram det svar vi söker. Arbetet tar upp problemet om omklädningsrummet efter vad eleverna sagt under intervjun. Vi har intervjuat oss framtill hur det egentligen ser ut på gymnasieskolornas omklädningsrum och vad som egentligen ligger till grund till varför eleverna känner som de gör.

Denna studies syfte är att undersöka vilken uppfattning särbegåvade individer har av det svenska skolsystemet. Anser de att skolan gör det som krävs för att hjälpa dessa individer eller borde de få stöd från skolan i högre grad? Är det accepterat att vara särbegåvad i den svenska skolan eller kan det rentav vara till nackdel? Är det viktigt att man får utnyttja sin potential eller är det viktigare att alla elever uppnår samma mål? För att få fram vad de särbegåvade individerna tycker om detta har jag valt attgenomföra en enkät bland medlemmar i Mensa (en förening som samlar personer som presterat ovanligt bra på intelligens­test) för att sedan sammanställa resultaten och försöka koppla dem till vad som sägs i den pedagogiska litteraturen om dessa frågor. Studien visar att de särbegåvade individerna generellt sett anser att skolan i väsentligt högre grad skulle kunna stödja sådana elever. De anser dock inte att detta får ske på bekostnad av andra elever, utan att det är viktigare att de svaga eleverna får möjlighet till hjälp att uppnå skolans mål.

Vi har i vårat examensarbete tagit fram en e-marknadsplats i för Högskolan Dalarna. Marknadsplatsen är programmerad i asp.NET och vb.NET. Fram tills idag har skolans anslagstavlor använts flitigt för annonsering av, inte bara studentlitteratur, utan allt från pennor till bilar. Högskolan Dalarna har därför en önskan om att få en e-marknadsplats där studenter har möjlighet att annonsera..

Denna studie fokuseras på handledarens roller inom Fontänhuset och grundar sig på handledarens perspektiv. Syftet med denna studie är att få en bred förståelse inom handledning på Fontänhuset och hur handledarnas roll ser ut i den dagliga verksamheten. För att få en bättre förståelse tänker vi utgå ifrån våra tre huvudfrågeställningar som är: ? Vilken form av handledning sker på Fontänhuset? ? Vad är handledarens roll inom en verksamhet som bedrivs av medlemmar? ? Hur fungerar relationen mellan handledarna och medlemmarna inom Fontänhuset utifrån handledarnas perspektiv? Studiens empiriska material bygger på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med handledarna från Fontänhuset samt även av observationer, litteraturforskning och en presentation av utvald tidigare forskning inom området. Uppsatsens teoretiska ram utgörs av rollteori, maktteori och begreppen handledning och relationer.

Mitt syfte är att undersöka om och hur rektorer upplever att barnkonventionens artikel 12, vilken innefattar att alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad, tillämpas i skolans verksamhet. Mina frågeställningar är; (1) Upplever rektorer att elevers åsikter blir hörda i skolans verksamhet? (2) I vilken utsträckning upplever rektorerna att eleverna får vara delaktiga och ha elevinflytande och vilken betydelse har dessa för skolans verksamhet? (3) Upplever rektorer att eleverna får vara med i en beslutsprocess? Förenta nationerna (FN) arbetade fram en konvention om barnens rättigheter, barnkonventionen, 1989. En konvention innebär regler som flera länder arbetat fram och kommit fram till att de skall följa. När barn lär sig i tidig ålder om mänskliga rättigheter, jämställdhet, människors lika värde och hur ett demokratiskt samhälle fungerar kommer det gynna samhället i längden.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och analysera projektcontrollerns roll inom de projektintensiva enheterna FACTS och Substations på ABB AB. Studien bygger på tre personliga intervjuer utförda med projektcontrollers samt sex platsannonser som analyserats. Teorin består av två delar, dels projektaspekten och dels controlleraspekten. Första delen behandlar vad ett projekt är och vad det innebär att jobb i projektform. Andra delen, controlleraspekten, handlar om controllers ursprung kontra dagens roll och dess arbetsuppgifter.