Syftet är att undersöka vad förskolebarns delaktighet kan innebära inom förskoleverksamhet samt att belysa specialpedagogens roll i arbetet för alla förskolebarns delaktighet. Inom studiens kvalitativa ram genomförs kvalitativa intervjuer av pedagoger inom förskolans verksamhet samt specialpedagoger. Intervjuerna genomförs utifrån en hermeneutisk spiral, för att ge ytterligare djup åt studien och sammanfattas i resultatdelen. Att använda en kvalitativ metod med hermeneutisk ansats innebär en tolkning. Studiens resultat är tänkt att ses som ett bidrag till forskning kring alla barns delaktighet. Teori utgår främst ifrån ett relationellt perspektiv på barns delaktighet.

Syftet med uppsatsen är att belysa och tydliggöra lärarens yrkesetiska ansvar och skyldigheter vad gäller anmälningsplikt vid misstanke om att ett barn misshandlas psykiskt eller fysiskt av sina vårdnadshavare.I litteraturgenomgången redogör vi för ämnet relevant fakta ? detta för att ge läsaren en så bred kunskapsbas som möjligt av det område som vi vill belysa.Den empiriska delen av arbetet består av tre sammanställda intervjuer. Intervjuerna är gjorda med två lärare och en person som blivit utsatt för misshandel som barn. Med de två lärarna har vi talat om yrkesetik i skolan, och den känslomässiga såväl som den praktiska processen som det innebär att göra en anmälan om barnmisshandel. Med den tredje informanten har vi talat om betydelsen av stöd och hjälp från skolans sida för ett barn som blivit misshandlat.

Syftet med föreliggande studie var att få ökade kunskaper om hur sjuksköterskan ser på sin roll att handleda sjuksköterskestudenter. För att få det ställdes följande frågor: Hur känner sjuksköterskan inför att handleda sjuksköterskestudenter? Hur går sjuksköterskan tillväga då hon handleder? Hur ser sjuksköterskan på handledarrollen? Studien är empirisk och utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex legitimerade sjuksköterskor på en vårdavdelning..

Förskolans och skolans styrdokument beskriver de skyldigheter dessa verksamheter har gentemot barn i behov av särskilt stöd. Förskolan och skolans pedagogiska verksamheter skall anpassas utifrån varje barns behov och förutsättningar. Syftet med denna studie var att med hjälp av bandinspelningar skapa insikt och ökad förståelse för hur bilden av barnet som bedöms vara ?i behov av särskilt stöd? konstrueras och hur samverkan sker kring dessa barn. Studien är kvalitativ där fyra möten med specialpedagoger under handledning med resurs/pedagog spelades in.

Syftet med mitt examensarbete är att utforska skolans identitet och kunskap genom att undersöka kunskapssynen hos progressivism respektive reformationskristendom. Jag har valt att använda mig av en hermeneutisk undersökningsmetod för mitt arbete för att kunna ge en helhetsbild av och förståelse för de två olika grundperspektiven. Eftersom hermeneutiken framhäver betydelsen av förståelse och tolkning, anser jag att denna metod passar för min undersökning. Genom att läsa utvald litteratur och artiklar, ämnar jag fördjupa min förståelse för synen på kunskap och tolka och analysera dagens lärandesituationer med den vunna förståelsen. Jag har kommit fram till att en av de stora skillnaderna i fråga om kunskapssynen mellan kristendom och progressivismen är att progressivismen fokuserar på kunskapens funktion, det vill säga att kunskapen ses som instrument medan i kristendomen kunskap har ett egenvärde.

Denna litteraturstudie syftar till att unders?ka hur teater- och dramapedagogiska metoder kan anv?ndas i arbetet mot mobbning i skolmilj?. Genom en systematisk genomg?ng har 18 empiriska studier analyserats f?r att f? en djupare f?rst?else f?r metodanv?ndning, hur olika metoder p?verkar eleverna samt vilka begr?nsningar dessa metoder har i det praktiska arbetet. Resultatet visar att processdrama, forumteater och Creative Drama ?r de vanligast f?rekommande metoderna i det granskade materialet.

Syftet med uppsatsen var att utöka kunskap om hur rektorer inom grundskolans tidigare år beskriver att de arbetar med skolutveckling. För att nå studiens syfte besvarades hur rektorer beskriver att de arbetar med skolutveckling, hur de beskriver sin roll som pedagogisk ledare för skolverksamheten samt hur de beskriver att de påverkar lärarnas arbete. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervjustudie med tre rektorer som genomgått rektorsutbildning och arbetar inom grundskolans tidigare år. Utifrån deras svar och med forskningsfrågorna som utgångspunkt konstruerades beskrivningskategorier där rektorernas uppfattningar om forskningsfrågorna finns representerade. Resultatet visade att rektorer beskriver skolutveckling som ett politiskt uppdrag där fokuseringen är att följa och förverkliga styrdokumenten.

Vårt examensarbete handlar om vad bra kost är och om elever är medvetna om vad de bör äta för att klara av dagar med skola och fritid. Vårt syfte är att med undersökningarna söka komma fram till om eleverna i skolår 6 har en medvetenhet kring vad bra kost är och om de lever som de lär. Vi har genomfört en observationsundersökning med en hel klass i skolår 6 för att få en helhet och sedan gjort en intervjuundersökning med sex utvalda elever från samma klass som vi observerade. Våra frågeställningar lyder; ? Är elever i skolår 6 medvetna om hur de bör äta för att få i sig tillräckligt med näring för att orka med en hel skoldag? ? Vem lär elever i skolår 6 vad man bör äta för att må bra? ? Om det finns en medvetenhet hos eleverna i skolår 6 vad de bör äta, följer de då detta? Lever de som de lär? För att få svar på våra frågeställningar beskriver vi i vår kunskapsbakgrund olika teorier kring vad bra kost är och vem som har ansvaret för elevers medvetenhet kring bra kost.

I Sverige anses det viktigt att skolan bidrar till att fostra demokratiska medborgare genom att låta demokratiska värden genomsyra skolans verksamhet. Demokrati och värden är dock två komplexa begrepp och det är svårt att tala om globala demokratiska värden. Av denna anledning är det av intresse att undersöka vilka värden som framställs som önskvärda i skolor i andra delar av världen, och hur dessa värden kan förstås utifrån den svenska värdegrunden. Den här studien syftar till att öka kunskapen om värdepedagogisk praktik i en grundskola i Uganda. Studiens syfte och frågeställningar besvarades genom en fallstudie i en lågstadieklass i östra Uganda, där dokumentstudier av läroplan, intervjuer med skolpersonal och observationer i klassrummet användes som datainsamlingsmetoder.

Samhällsutvecklingen medför förändringar i hur människor lever sina liv. Traditioner och normer bryts ner och ifrågasätts i allt snabbare takt idag än tidigare. Den kulturella moderniseringen påverkar alla, i synnerhet ungdomar som befinner sig i en känslig livsfas där de söker sin identitet. Utseendet och kroppen har fått en central roll idag, vilket inte enbart leder till en sundare livsstil utan även till en oroande kroppsfixering. Just kroppsfixeringen tillsammans med svag självkänsla ligger många gånger bakom dopingmissbruk, ett missbruk som ökat bland ungdomar på sistone.

Synen en individ har på arbete och tron på sin förmåga inom yrkeslivet formas i många fall redan under tonåren. Anknytningsrelationerna till föräldrarna och det sociala stödet inom en familj påverkar den enskilda individens karriärsidentitet och framtida yrkesval. Studien syftar till att belysa aspekter av hur den upplevda synen på tonåren i efterhand gällande familjerelationer, skolgången och synen på arbete har spelat roll för enskilda individers nuvarande yrkesval, karriärsidentitet, och tron på den egna förmågan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer av en grupp chefer (med 5 chefer och 4 icke-chefer), och visade bland annat på att cheferna upplevde ett större socialt stöd från sin familj under tonåren, jämfört med icke-cheferna. Resultatet diskuteras utifrån aspekter som berör det sociala stödet betydelse för framtida karriärsval, och vikten av skolans betydelse för framtida yrkesval och karriärsidentitet.

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka hur olika professioner inom skolorganisationen i en kommun ser på hur exkluderingen till särskilda undervisningsgrupper sker och hur det överrensstämmer med styrdokumentens intention om inkludering av elever. Vi använde oss av fyra frågeställningar: Är särskild undervisningsgrupp förenligt med en skola för alla? Vad säger skolans styrdokument om särskilda undervisningsgrupper och hur ser kommunens särskilda undervisningsgrupper ut? Vilka kriterier gäller för att en elev i svårigheter ska flyttas till en särskild undervisningsgrupp? Vem har störst makt över vem som ska flyttas till en särskild undervisningsgrupp.Bakgrund: I skolverket (2008b) under rubriken Främja en god lärandemiljö står att ?det är viktigt att skolan skapar en miljö där samtliga elever inkluderas så långt som möjligt och att undervisningen anpassas till elevernas förutsättningar och behov? (s 8). Enligt skolverket har det rapporterats att trots att det finns ambitioner att arbeta mer inkluderande i skolan, så sker en ökning av särskiljande åtgärder. Vi visste att det fanns särskilda undervisningsgrupper i våra egna kommuner och ville då undersöka mer om hur och varför elever flyttas till särskilda undervisningsgrupper i en tid då talet om ?en skola för alla? är så framträdande.Metod: Vi valde ut en mindre kommun i södra Sverige där det finns två särskilda undervisningsgrupper, så kallade resursskolor, som ligger åtskilda från sina hemskolor.

Bakgrund: Kommunala skolplaner är ett måldokument som ska dra upp riktlinjerna för hur utbildningsväsendet i den aktuella kommunen ska bedriva skolarbetet. En genomgång av skolplaner med textanalytiska förtecken kan avslöja några av de diskursrelaterade föreställningar som ligger till grund för de utbildnings- och elevideal som jag menar framträder i skolplanerna.Syfte: Syftet med denna uppsats är att ge en bild av diskursrelaterade föreställningar och ideal gällande Skolans roll i elevens utveckling såsom de framträder i tre kommunala skolplaner.Metod: En kritisk diskursanalys, som ger de textanalytiska verktygen för att skapa en grund för att resonera kring kompetens- och performansmodeller, diskursens förhållande till sanning med mera.Huvudresultat: Den pedagogiska diskurs som framträder i skolplanerna är en där kompetensmodellens ideal hålls högt. Visionen är en skola där man förutom ?traditionellt? lärande, d.v.s. lärande av stoff, utvecklar sina personliga egenskaper: sin kompetens.

I mitten av 1990-talet ersattes den svenska skolans direktiv om hur undervisningen skulle gå till med en beskrivning av vilka resultat och mål som skulle uppnås.Syftet med denna uppsats var att öka förståelsen för hur några lärare upplevde hur skolarbetet hade påverkats av att den svenska barn- och ungdomsskolan övergått från att vara regelstyrd till att vara målstyrd. Sex lärare med lång erfarenhet intervjuades. De timslånga intervjuerna spelades in på band och transkriberades sedan. Resultaten från dessa intervjuer analyseras sedan hermeneutiskt utifrån Webers rationalitetsteori och Foucaults maktbegrepp regementalitet.Lärarna tyckte inte att målstyrningen hade lett till en effektivare skola där eleverna lär sig mer. Lärarna trodde inte heller att lärandet hade blivit mer lustfyllt, att skolarbetet blivit roligare för eleverna.

Denna uppsats behandlar två olika register, dvs. det svenska skriftspråket och chattspråket samt den medvetna kodväxlingen däremellan i en skolsituation. Syftet är att ta reda på om elever i årskurs fem behärskar skolans skriftspråks- och chattspråksregister och förmår kodväxla mellan registren. För att nå vårt syfte gjordes en kvalitativ undersökning där tio elever deltog, varav fem var flickor och fem pojkar. Dessa elever fick i uppgift att skriva en återberättande text om sitt bästa minne.